I got it for free at http://come.to
| Denna hemsida finns i Svenska folkets hemsidas webring och är gjord av Leif Andersson |
http://w1.877.telia.com/~u87703726 eller på go.to/lean1
Jag har försökt ordna äldre material i kategorier som du kan nå genom att klicka på
Ekonomi Teknik Bilar Övrigt
Så här kan du nå mig:
Namn:
Leif Andersson
Adress:
Henriksbergsvägen 104 136 67 HANINGE
Tel.nr. hem:
08/777 45 33
E-postadress:
leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Tänk om...!
Tänk om...skatter är ekonomins motsvarighet till medicinens
åderlåtning!Lika feltänkta och lika skadliga för patienten.
Tänk om...skatter är som att lyfta sig själv i håret.När man
försöker lyfta sig själv i håret sitter armen ohjälpligt
fast i axeln.Och skatter sitter ohjälpligt fast i priser.Det
gör bara ont till ingen nytta!
Tänk om...skatter är lika feltänkta som frihetstidens
överflödsförordningar!
Om ekonomi och skatter:
2001-12-28 Kleptokartins triumf - igen
2001-11-24 Kleptokrati eller stupiditet?
2001-11-20 AssiDomän - En kleptokratisk triumf
2001-06-27 Hur vi blev som vi är Inledningsavsnitt
2001-05-25 Om återbetalning
2001-05-22 Samtal på bussen
2001-04-22 Tjuvsamhället
2001-04-12 En liten rymdsaga
2001-04-03 Vad kostar devalvering
2001-04-01 Om att betala statsskulden
2001-04-01 Medborgarkonto
2001-03-29 Mul- och klövsjuka del 2
2001-03-23 Mul- och klövsjuka och Myten om den materiella bristen
2001-03-17 Skatteneutral lön
2001-03-12 Vem är till för vem?
2001-02-27 Ekonomisk stupiditet
2001-02-27 Öppet brev till finansminister Bo Ringholm
2001-02-21 Den olinjära ekonomin
2001-01-29 Ruinerande villaskatt
2001-01-20 1900-talet
2001-01-14 Internationell skatt på penningrörelser
2001-01-03 Åderlåtning och skatter
2000-12-25 Babasbagaren
2000-10-25 Om kapitalförvaltning
2000-09-20 Om fastighetsskatt - igen
2000-04-23 Ekonomiska modeller Diskussionssynpunkter
2000-04-22 Ekonomi med ellärans begrepp Början till utkast
2000-04-20 Analogi ellära - ekonomi Diskussionssynpunkter
2000-03-21 Diskretionär förmögenhetsförvaltning
2000-02-17 Synpunkter på "Ökad invandring räddar välfärden" DN 2000-02-16
1999-07-08Råttkommissionen
1999-08-16Konfliktlösning eller Vilka åtgärder skall genomföras?
1999-06-12EU ett flertusenårigt projekt
1999-03-25:Om kriget på Balkan
1999-02-09: Rättvisa
1998-03-25: Pensionärer som reurs
1998-10-02:Om att legitimera byråkrati med religion
Äldre artiklar:
FED och Riksbanken
Jantelagen
Affärside för Sverige
Jantelagen
FED och Riksbanken
Rika eller fattiga?
Fastighetsskatt
Om teknik,fysik,energi,tid och termodynamik:
2001-11-19 Tid=Händelser
2000-01-26 Lorentz-tranform och Minkowski-rum eller koordinatsystemvridning?
2000-01-14 Etervind
1999-06-06Tekniksida: Vad är teknik?
1999-05-16Rostskydd
1999-02-14: Hemmagjorda solceller
1998-03-26: Nu stiger saven
1998-04-10: Munchhausens fotoner
1998-11-08:Emmas parfymflaska
1998-12-03:Vad är exergi?
Äldre artiklar:
Rika eller fattiga?
Förändring
Vatten
Om bilar:
1999-05-16Rostskydd
Äldre artiklar:
El- och hybridbilar
Framtidens bil
El- och hybridbilar
Övrigt:
2000-09-29 Livets utveckling
2000-09-20 Om fastighetsskatt - igen
2000-08-20 VÄRLDEN - Ägarens handbok Början på utkast
1999-03-14:Gud?
Slut på sidans indexdel
2002-01-10
Leif Andersson
Förtroende för kronan och euron
===============================
En valuta baseras på att det finns någon grupp som har förtroende för den.
Svenska kronan får stabilitet av att det finns svenskar som är beredda att,
mot alla odds, ha sina tillgångar i svenska kronor. Som inte växlar till
dollar, pund eller schweiziska franc trots att en ekonomisk kris för Sverige
närmar sig. Som behåller kronor, inte för att spekulera i valutaförändringar,
utan för att de ser en möjlighet att påverka svensk ekonomi. För att de ser
att deras bidrag kan medverka till att förändra utsikterna för kronkursen.
Om tillräckligt många svenskar har tillräckligt stort förtroende för kronan
och för sin egen förmåga att bidra till att stödja kronkursen kan ett hot om
sjunkande krona vändas i att kronan stiger och drar till sig spekulanter som
förstärker den ytterligare.
Men Sverige har, liksom många andra europeiska länder problemet att alltför få
är beredda att stödja den inhemska valutan. Allt fler växlar sina tillgångar
till andra valutor eller låter bli att växla in utländska betalningar till
kronor. T o m statliga, eller halvstatliga, organ flyttar över till andra
valutor. Staten lånar upp utländsk valuta för att underlätta utflyttning av
tillgångar och våra pensionspengar placeras i andra valutor.
Så länge vi själva tror på vår svenska krona kan den bära om omvärlden ibland
tvivlar på den. Men när vi inte längre själva tror på den rasar den snabbt. Vad
gör vi då???
Det självklara svaret borde naturligtvis vara att vi får försöka stärka
förtroendet. Att vi måste börja agera hederligt. Att vi måste tillåta innehav
av svenska kronor som är skyddade från stöld i form av skatter, avgifter,
valutarestriktioner o dyl. Men hederlighet är jobbigt och långsamt. Ingen tror
på löften om hederlighet förrän de bestått några prov. Och ju fler gånger man
lovat runt och hållit tunt ju fler prov krävs. Finns det ingen enklare lösning?
Finns det ingen fuskväg?
Situationen är den samma för många länder i Europa. Varför inte gå samman om
en lösning som inte kräver något så jobbigt som hederlighet? Tyskland har ju
fortfarande kvar lite av det förtroende för valutan som man byggt upp efter
kriget. Och Tyskland är av någon anledning berett att offra det. Man skall inte
skåda given häst i munnen så det är bäst att inte fråga varför Tyskland tar på
sig uppgiften att bli draglok.
Så sätter man upp en valutaunion och flaggar med D-marken för att få omvärlden
att tro på euron. En valutaunion där ingen har någon anledning att stödja
valutan. Där ingen är beredd att ha sina tillgångar i euro om det förefaller
vara fördelaktigt att växla till någon annan valuta. En valutaunion som inte har
någon uppbackning att falla tillbaka på när påfrestningarna kommer.
Iden är så befängd att man måste förse den med "förtroendeskapande" regler. Men
som mannen som letar under gatlyktan efter nyckeln som han tappat i den mörka
portgången försöker man hitta regler som låter bra utan att bekymra sig om
de verkliga problemen.Man ställer krav på begränsningar av budgetunderskott
och kosmetiska antiinflationsåtgärder under introduktionsfasen. Och man
gör ett stort nummer av att man klarar av uppgiften att prägla tillräckligt
många mynt, trycka tillräckligt många sedlar, ställa om bankomater och
prismärka varor i butikerna. Något annat hade ju varit en helt otrolig skandal.
Tydligen har det funnits en del spekulanter som trott att introduktionen av
mynt och sedlar faktiskt skulle ge euron ett, åtminstone tillfälligt lyft. De
har spekulerat i att köpa euro inför övergången och därmed bromsat eurons fall.
Nu visar det sig att övergången till mynt och sedlar inte ökat intresset för
att ha tillgångar i euro.
Nu skall svenskarna luras att gå över från en krona som vi kan påverka till en
euro som vi, lika lite som resten av Europa kan påverka. Till en valuta som ingen
vill ha till något annat än att lura skjortan av Tyskland och tyskarna av något
annat skäl som ingen talar högt om.
Det är inte så länge sedan vi hade en nordisk valutaunion som vi hade förstånd nog
att upplösa. Lär vi oss inte något av våra misstag?
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
2002-01-04
Värdemynt, påbudspengar och euro
================================
Värdemynt präglas av användbar metall och får ett värde av att de kan
smältas ner så att metallen frigörs för annan användning.
Påbudspengar får värde genom att utställaren åtnjuter ett förtroende som
gör att den som tar emot pengarna förväntar sig att de skall gå att
använda som betalningsmedel.
Svenska kronor är påbudspengar som får värde för att svenska medborgare
stöder penningutgivaren (Riksbanken) genom att ta emot pengarna som betalnings-
medel.
Men att skapa och behålla ett förtroende är inte alltid enkelt. Riksbanken måste,
med stöd av den ekonomiska politiken i Sverige, agera så att förtroendet inte
går förlorat. Om svenska medborgare slutar tro på att svenska pengar är gångbara
blir de värdelösa.
I Argentina har man nu genomfört ett experiment med förtroendeförlust. Vi såg hur
förtroendet för peson föll och hur den därmed förlorade värde. Så försökte man
återskapa förtroendet genom att knyta peson till dollar och växla in peso mot
lånade dollar. Och om man lyckats vända Argentinas ekonomi så att man kunnat köpa
alltfler nyttigheter för en peso kunde detta ha lyckats. Men man använde inte
respiten till annat än att inne-kretsen räddade sina tillgångar genom att växla
till dollar.
Den svenska kleptokratin arbetar flitigt på att underminera förtroendet för
svenska pengar. Och nu ser man en chans att komma undan ansvaret. Vi kan gå över
till euro!
Och runt om i Europa finns länder med lika oansvarig kleptokrati som ser chansen
att komma ifrån ansvaret.
Svenska pengar får värde genom att de stöds av svenska medborgare, franska pengar
får värde genom att de stöds av franska medborgare men hur många europeiska
medborgare kommer att stödja europeiska pengar?
EMU är en sammanslutning av konkursbon som hoppas på att den tyska ekonomin skall
garantera eurons värde. Men den tyska ekonomin är redan nu på knä.
Euron kan alltså inte, som de flesta påbudspengar, räkna med ett stöd som baseras
på nationell stolthet. Europeiska centralbanken är en institution som endast en
handfull människor ser som något att slå vakt om. Som svensk kan jag se ett skäl
att (trots förmögenhetsskatt mm) ha mina tillgångar i svenska kronor men varför
skall jag ha dem i euro i stället för i dollar, rubel eller yen?
Euro är alltså inte ens normala påbudspengar. Inte att undra på att vår klepto-
krati har bråttom med att ordna en folkomröstning för att få till stånd en
övergång innan något händer som visar hur svagt systemet är.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
2001-12-28
Kleptokartins triumf - igen
===========================
Man kan dela upp ett land i byråkrati och övriga medborgare. Om dessa
båda parter samverkar och litar på varandra får landet en enorm styrka
i en värld där det vanliga är att de bekämpar varandra trots att de
givetvis har sammanfallande mål.
Det unika med Sverige har varit ett ovanligt stort förtroende mellan
medborgare och byråkrati och detta resulterade också i att Sverige, under
några årtionden, kunde hävda sig väl på ett flertal områden. Men byråkratin
har allt mer ersatts av en kleptokrati som inte ser som sin uppgift att
samverka med medborgarna. Det handlar inte längre om att göra något bra
tillsammans utan om att stjäla så mycket som möjligt och att luras så mycket
som möjligt. För kleptokratin är inte målet att slå vakt om medborgarnas
tillgångar utan att stjäla så mycket som möjligt av dessa för att köpa sig
en klapp på huvudet av EU.
Utvecklingen går snabbt mot att det kleptokratiska synsättet genomsyrar
administrationen så att allt mindre detaljer anpassas till kleptokratins mål.
Ett exempel på detta är hanteringen av Sveaskogs bud på AssiDomän.
AssiDomän lanserades som en folkaktie. Gemene man skulle få möjlighet
att uttrycka misstro mot eller förtroende för förvaltningen av en stor
del av Sveriges skogar genom att sälja eller köpa aktier. Nu behöver
tydligen någon aktör som är stor nog att kunna använda staten som hjälp-
gumma få loss pengar genom en inlösen av AssiDomän. Då åker även små-
spararna med av bara farten. Men som jag påpekade 2001-11-20 kan man
naturligtvis inte behandla småsparare på ett hederligt sätt (man kunde
ju ha sagt att var och en får välja om man vill deklarera beloppet år
2001 eller år 2002). Tvärtom ser man här ett ypperligt tillfälle att visa
sitt kleptokratiska snille genom att lura dem trots att det inte behövs
och inte gagnar någon.
För alla som, trots allt, hoppats på en seriös hantering, accepterat de
konstiga villkoren och lämnat in bindande anmälan den 14 dec betalar man
ut pengarna på årets sista bankdag så att de inte skall kunna placera om
dem till placeringar med låg förmögenhetsskatt. På det sättet har man fått
in 90 % av aktierna från godtrogna medborgare.
Enligt prospektet gäller att om budet förlängs skall alla (även de som
anmälde sig 14 dec) deklarera försäljningen år 2002. Men de som har styrt
hanteringen har tydligen behov av att deklarera en del för 2002 och därför
förlänger man budet för dem som inte anmält sig den 14 dec. De som har
tillgång till "inside information" får alltså möjlighet att använda hela
år 2002 för att kvitta bort vinsten och placera på förmögenhetsskattebefriat
sätt. Att det skulle gälla även dem som anmält sig 14 dec är det inte tal
om. Är man så dum så man tror på statliga uttalanden får man skylla sig själv.
Man kan naturligtvis tycka att det inte är hela världen om några småsparare
förlorar några hundralappar i förmögenhetsskatt och i att ha kvittat på fel
sätt. Det har dom väl råd med. Och det har dom nog. De stora frågorna är "Har
staten råd med den förtroendeförlust som en sådan här affär ger?" och "Har
Sverige råd att förlora all den goda vilja som går förlorad när medborgare
tappar förtroendet för samhället som en samverkansform?".
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Kleptokrati eller stupiditet?
=============================
I våras trodde jag att kronans fall berodde på stupiditet. Man betalade
tillbaka på statsskuldens utlandsdel och lät samtidigt fonder köpa utlänska
tillgångar i sådan omfattning att kronans värde sjönk. Med hjälp av stora
uppoffringar från oss medborgare gjorde beslutsfattarna oss allt fattigare.
Men jag har funderat kring detta. Det är inte möjligt att alla beslutsfattare
är så korkade. Det måste finnas något annat bakom.
Ett sätt att stjäla från medborgarna är att sänka penningvärdet. Men det är
inte så roligt att göra det med beslut som är lätta att genomskåda, speciellt
inte om man kan drabbas av kritik. Det finns därför en stark strävan att
flytta bort penningpolitiken utanför Sverige så att man kan skylla ifrån sig
på en Europeisk centralbank. Kleptokratin strävar därför mot ett medlemskap i
EMU.
Men ett problem med EMU är att kronan, tvärt emot alla olyckskorpars påståenden,
gick bättre än euron. Euro-kursen låg långt under introduktionskursen 9:50. För
att kunna sälja EMU måste man alltså försvaga kronan så att euron gick över 9:50.
Vad som var inhemsk illvilja och vad som var landsföräderi i form av eftergifter
för utlänska påtryckningar vet jag inte. Men med en massiv insats lyckades man
sänka kronan tillräckligt för att rehabilitera euron.
Bakom det som hände låg antagligen dels kleptokrater som såg en möjlighet att resa
runt i Europa och få beröm samtidigt som de gjorde svenskarna fattigare dels stupida
beslutsfattare som agerade utan att förstå vad de gjorde.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
2001-11-20
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://go.to/lean1
http://come.to/lean
AssiDomän - En kleptokratisk triumf
=========================
Vanliga hederliga medborgare
ljuger inte - om det inte behövs
stjäl inte - om det inte behövs
väcker inte falska förhoppningar - om det inte behövs
Men för en kleptokrat är inte hederlighet något eftersträvansvärt. Tvärtom
är det synnerligen meriterande att kunna och våga lura medborgarna.
Jag kände en gång en hustillverkare som sålde hus till mellanöstern och gav
mig rådet:
"Du måste tänka på att det är en Allah behaglig gärning att lura en otrogen"
För vem det är behagligt att lura medborgarna vet jag inte men strävan är stark.
Staten sålde ut AssiDomän som visade sig vara ett problemföretag. Efter en tid
var det dags att lura på medborgarna Telia till en skyhög överkurs.
När nu en del av AssiDomäns problem är överståndna är det dags för staten att
köpa tillbaka aktierna. Trots att man bara betalar vad som motsvarar taxeringsvärdet
på AssiDomäns skogar blir det en reavinst för aktieägarna.
Det blir alltså ett utmärkt tillfälle att sälja AssiDomän och samtidigt Telia för
att kunna kvitta vinsten på AssiDomän mot förlusten på Telia.
Men så får det inte gå till! Hur skall man visa sin kleptokratiska kompetens om
man bara gör raka affärer? Här krävs list för att visa vem som kan lura vem.
Man gör affären vid årsskiftet. Bindande acceptans skall vara inne före 14 dec
och utbetalning skall ske 28 dec. Om man vill kvitta mot förlusten på Telia måste
man alltså sälja dessa före årsskiftet.
Men nu kommer det fiffiga som visar det kleptokratiska handlaget.
Staten behåller rätten att förlänga erbjudandet
Om erbjudandet förlängs anses inte ens de som lämnat in sin anmälan i god tid före
14 dec ha sålt dem under år 2001. De som sålt sina Telia-aktier under år 2001 får
då bara känna sig blåsta på kvittningsrätten.
Just nu måste kleptokraterna sitta och fundera på om de skall våga använda denna
möjlighet. Är medborgarna tillräckligt korkade för att svälja en sen förlängning
av erbjudandet?
Och för att vara på den säkra sidan, om man nu inte skulle våga förlänga erbjudandet,
har man valt 28 dec som utbetalningsdag.
Aktier på A-listan (som AssiDomän) förmögenhetsbeskattas till 80% av börsvärdet.
Genom att köpa ut aktierna och betala kontant kommer hela kontantbeloppet att tas
upp som förmögenhet. Det går alltså att via förmögenhetsskatten stjäla lite mer om
aktierna omvandlas till kontanter. Men kontanter är lätta att ta ut och gömma undan.
Genom att lägga utbetalningen 28 dec förhindrar man detta. Pengarna kommer in på
avkastningskonto där de är tillgängliga för skattemyndigheten. De flesta har inte
möjlighet att hinna få ut dem före årsskiftet och de som hinner ta ut dem kan få svårt
att redogöra för hur de använts om de inte tar upp dem i sin förmögenhetsdeklaration.
En möjlighet att undgå förmögenhetsbeskattning är att placera pengarna i
O-listeaktier. Men genom att utbetalningen sker 28 dec kommer det, för de flesta, inte
att vara möjligt att ta ut pengarna och placera om dem i förmögenhetsskattebefriade
aktier.
Är det så här vi vill ha det???
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Tid=Händelser
=============
Att se en myrstack som resultatet av många myrors möda, att se värme som
resultatet av många molekylers rörelse, att se tid som antalet händelser,
d v s som många kvantas rörelse, ger oss sätt att se på vår tillvaro. Frågan
är om vi ser något intressant när vi tar på oss dessa glasögon.
Glasögonen "Tid=Antalet händelser" gör faktiskt att världen ser annorlunda
ut. Man ser, att det finns inte en utan två "högsta möjliga hastighet" och
att den högsta av dessa ligger långt högre än ljushastigheten. Man ser också
likheten mellan begreppen tid (totala antalet händelser) och energi (antalet
förutsägbara och därigenom användbara händelser). Man ser att det på samma
sätt som det finns "högsta möjliga hastighet" finns "högsta möjliga effekt".
Och man ser en hel del annat. Det är bara att ta på sig glasögonen och se sig
omkring.
Mer om detta finns på min Tekniksida
http://w1.877.telia.com/~u87701228
under rubrikerna
Högsta möjliga hastighet? (Hypoteser)
och
Fysik enligt min världsbild (Fysik Teknik)
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Diskretionär förmögenhetsförvaltning
====================================
Nu skall vi luras in i EMU för att småspararna skall kunna befrias från sina
tillgångar.
I en annons i DN 2000-03-21 berättar Jyske bank hur det skall gå till.
Jyske Bank är en dansk bank som håller sig med ett kontor i Schweiz d v s
utanför EU,utanför Euro-området och utom räckhåll för svenska skattesystemet.
För dem som har tillräckligt mycket för att motivera aktiv förmögenhetsförvaltning
har naturligtvis skatter aldrig varit ett problem.Systemet är och har alltid varit
utformat så att de som haft möjlighet att påverka besluten haft möjlighet att
slippa undan.Men övergången till Euro aktualiserar frågan även för dem som bara
äger några enstaka miljoner.Jyske Bank har satt gränsen vid 1 350 000:- kronor.
Att man lägger sig en liten bit över gränsen för förmögenhetsskatt beror naturligtvis
på att det skulle vara alltför utmanande att låta alla slippa undan.De som har
mellan 900 000:- och 1 350 000:- är kleptokratins byte.Dem lämnar man åt sitt öde.
Men för att det skall se ut som om man bryr om dem låter man alla som kan sätta in
500 000:- öppna konto men utan löfte om diskretion.
Men sätter man in 1 350 000:- kan man få "diskretionär förmögenhetsförvaltning".
Vi småsparare som har våra pengar bundna i hus o dyl får tydligen vänta ännu ett
tag innan någon vill hjälpa oss att flytta bort våra tillgångar från den havererande
Euron.För oss är väl danska banker lite för närliggande.
Men Jyske Bank har uppenbarligen förstått principen att man kan rädda pengar genom
att växla till schweizer-franc och att svenska skattemyndigheter inte kan ha någon
insyn i växling till Euro om vi vill ha pengar för direkt konsumtion.
Och med det svaga förtroende som ECB kommer att få kommer man inte att ha råd att
förråda det lilla fåtal som frivilligt växlar till Euro.
Lite mer om hur övergången till Euro fungerar finns på min huvudsida
http://go.to/lean1
och på min Ekonomisida
http://w1.877.telia.com/~u87701227
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Synpunkter på "Ökad invandring räddar välfärden" DN 2000-02-16
==============================================================
2000-02-16
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://go.to/lean1
http://come.to/lean
Charlotte Bucht;Jessica Bylund;
Cecilia Fegler;Gunnar Fors;Anette Granberg;
Kerstin Krafft;Therese Lebenberg;
Stefan Lundgren;Jonas Norlin;
Lena Unemo;Arvid Wallgren;
Fredrik Wiklund;Annika Århammar.
Finansdepartementets ekonomiska avdelning
regeringen@regeringen.se
Det är utmärkt att ni tar upp problem som vi kan förutse inom överskådlig
framtid.
Men hur kan ni undgå att nämna den enorma,lågt utnyttjade resurs som
pensionärer utgör?
Pension är inte ersättning för att man skall hålla sig borta från
produktion.Pension är en möjlighet att själv välja arbetsuppgift.
Vi har,med dagens livslängd,c:a fyrtio år yrkesverksam tid och därefter
c:a tjugo år av självvald verksamhet.Av vår totala livsproduktion
ligger alltså c:a 30 % under pensionärstiden.Men i verkligheten är
denna andel betydligt större.
Vi har alla något livsprojekt där vi försöker finna svar på de frågor vi
ställer upp.Det normala är att vi ger oss i kast med uppgifter som kräver
ett helt liv.Vår yrkesverksamma tid blir då en sorts lärlingstid där vi
lär oss hur världen fungerar så att vi kan ägna pensionärstiden till att
formulera de svar vi kommit fram till.Våra pensionärer utgör alltså en
enorm kunskapsbank.Att andelen 64+ ökar innebär att landets kunskapskapital
ökar.Om det framstår som ett problem är det något allvarligt fel i det
ekonomiska systemet.
Det finns ingen anledning att börja diskutera import av utbildade invandrare
innan vi ens försökt ta vara på det kunnande vi redan har.
Kommande generationer skall naturligtvis formulera sina frågor utifrån de
svar som föregående generation kom fram till.Och i någon mån fungerar det
väl så.Vi har tagit till oss att jorden är rund och kretsar kring solen.
Det är mycket få som ägnar sitt liv åt att försöka komma fram till det.
Och de flesta av oss vet att hjulet är uppfunnet.Men mycket av det arbete
som idag utförs går ut på att återfinna lösningar som har varit kända i
årtionden.
En ekonomi med ett skattesystem som låser in pengar i små enheter som företag
och som håller kunder borta från produktionsbeslut blir dålig på att tillvarta
kunnande på annat sätt än genom anställning.Det här landet vimlar av intressanta
ideer som bara sumpas bort.Vad vi behöver är en ekonomi som tar vara på våra
möjligheter.
När vi nu skall luras in i EMU aktualiseras problemet.Vi vet alla att Euro är
en högriskvaluta.När kronan försvinner ställs vi därför inför valet att växla
till Euro eller till någon annan valuta.Vi får välja valuta som vi väljer
elleverantör eller teleoperatör. Och om vi väljer annan valuta i någon utländsk
bank som ligger utanför svenska skattemyndigheters kontrollområde kan vi strunta
i svenska skattesystemet.Vi kommer mycket hårdhänt att få veta att vi måste gå
igenom vår ekonomi från grunden.Och kanske kan vi då inse att vi har tillgångar
som vi kan ta vara på om bara viljan finns.
Med vänlig hälsning
Leif Anderrson
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Lorentz-tranform och Minkowski-rum eller koordinatsystemvridning?
=================================================================
Jag fortsätter att lägga ut lite diskussionssynpunkter.Koordinattransformationer
är knepiga och det gäller att hålla tungan rätt i mun.Jag har svårt redan med att
hålla reda på om man skall vrida klocka bakåt eller framåt när man går mellan
sommar- och vintertid.När det gäller att transformera koordinater mellan system
som rör sig i förhållande till varandra är det,åtminstone för mig,lätt att göra
fel någonstans.Jag lägger därför ut det jag skriver på denna sida,inte för att
påstå att det är rätt utan för att ge alla som så vill tillfälle att påpeka fel
som behöver rättas.
Klicka på
Lorentz-tranform och Minkowski-rum eller koordinatsystemvridning?
så kommer du till några synpunkter på detta.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Etervind
========
För drygt hundra år sedan diskuterades en allt uppfyllande världseter.
Michelson-Morleys spegelförsök medförde att det blev tabubelagt att tala om världseter.
Det var kanske motiverat att för en tid överge begreppet för att kunna
bli kvitt en del tankelåsningar men jag tror att det har mer att ge om
vi försöker använda det i överensstämmelse med vad vi kommit fram till
under 1900-talet.
Jag har lagt ut lite lösa funderingar kring detta.Min vana vid att hantera
vektoranalys är begränsad och det vore intressant att diskutera dessa
synpunkter närmare.
Jag har använt en hel del specialtecken som förutsätter att browsern har
laddat ner
Alleuropeiskt teckenvisningsstöd
Uniscribe
För att komma till fortsättningen klickar du på
Etervind
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Råttkommissionen
================
-Har du blivit direktör på sista tiden? undrade Pelle
-Det är just vad jag blivit det,sa Måns stolt och svängde på
svansen.Direktör och chef för Råttkommissionen.
-Vad är Råttkommissionen för någonting? frågade Pelle och såg
lite orolig ut.
-Det är en synnerligen förnäm inrättning,sa Måns och satte
nosen i vädret.Det är jag som har hittat på den och det är jag
som är chef.
-Deriktör,sa Bill
-För Kommissionsråttan,sa Bull
-Råttkommissionens uppgift är att få ordnade rättsförhållanden
här i stan,fortsatte Måns.Därför har det bestämts att alla som
fångar en råtta skall anmäla det för kommisssionen.Sen betämmer
kommissionen vad som skall göras med råttan.
-Den skall ätas upp så klart,sa Pelle
-Så klart och så klart! Måns brusade upp.Det är inte alls så
klart att den skall ätas opp.I varje fall inte klart vem som ska
äta den.Kommissionen samlar upp råttorna och fördelar dem efter
rättvisa principer.
-Efter vadförnånting? undrade Pelle
-Efter prinsessor som piper,sa Bill
-Så ligger det till,sa Bull
-Det där låter invecklat,tyckte Pelle
-Det är utomordentligt klart och lättfattligt,fräste Måns.Och
hädanefter blir det stränga straff för den som fångar en råtta
utan att anmäla det.
-Det där begriper jag inte,sa Pelle.Om jag fångar en råtta så
är den råttan väl min.
-Det är just vad den inte är,ropade Måns.Alla råttor hör till
oss alla.Från och med nu ska det bli ordning här i stan.Ordning
och rättvisa.Och det är inte värt att någon försöker fånga råttor
i smyg.Kommissionen har många tjänstemän som har sina ögon öppna...
.........................
(ur Trillingarna Svanslös av Gösta Knutsson 1948)
Bulls förebild blev så småningom chef för Sveriges Radio.Vem som var
förebild för Måns och vad han blev är oklart men han bör ha haft
möjlighet att gå minst lika långt som Bull.Kanske till den annonyma
elit som fattar de verkliga besluten.Åtminstone hade han den typ av
ideer som är gångbara inom denna grupp.
Men innan vi underdånigt och förtroendefullt fogar oss i de beslut som
dessa skarpa hjärnor fattar åt oss borde vi nog,åtminstone ibland,syna
dem i ljuset av vårt enkal bondförstånd.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
1999-07-06 (08-16)
Leif Andersson Preliminärt utkast
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://w1.877.telia.com/~u87703726
http://come.to/lean
Konfliktlösning eller Vilka åtgärder skall genomföras?
====================================
Bör man genomföra en åtgärd?Eller bör man avstå från den?
Kalla åtgärden för ÅtgA.
För att ÅtgA skall vara motiverad måste den ha fördelar som är större än nackdelarna.
Totalt sett måste de som uppskattar den värdera den så högt att deras värdering
överstiger alla värderingar av nackdelarna.
De som är intresserade av ÅtgA är As där s går från 1 till n och n är det
totala antalet intressenter.Hur man väljer n kan naturligtvis diskuteras.Av praktiska
skäl behöver man ofta hålla nere n till ett hanterligt antal med för en första
principiell diskussion kan man ju låta n vara alla nu levande människor och även
alla människor som kommer att leva i framtiden.En del hävdar att man även skall ta
med alla djur och så länge man bara diskuterar principer kan man göra det.
Antag att det finns en möjlighet att entydigt mäta och ange värdet av ÅtgA för varje
intressent.Jag bortser t v från frågan hur en sådan mätning skall gå till och antar bara
att det finns sådana värden.Med as menas då värdet av ÅtgA för As.
Det första krav som ÅtgA måste uppfylla är då att
n
Sum as större än 0 (grundkrav)
s=1
Men detta räcker inte.
Hur stort värde ÅtgA än har för mig har jag inte rätt att förstöra tillvaron för
andra människor.Och för att jag skall medverka med god vilja i samhällets strävan
mot en bättre tillvaro måste jag kunna lita på att jag inte får all min strävan
ödelagd för att några andra anser sig ha fördelar av att strunta mig.Det finns en
omfattande erfarenhet av att system som inte respekterar enskilda människors rätt
fungerar är dåliga för alla parter.Även i vår nuvarande kleptokrati finns det en
viss förståelse för att man måste låta människor producera så att det blir något
att stjäla.
Förutom grundkravet behövs alltså ett tilläggskrav som innebär att man inte får
skada andra även om man på det sättet kan få något som man värderar.Driver man
detta krav in absurdum kan man hävda att tilläggskravet skall vara att alla
värderar åtgärden lika d v s att
as = as+1 (tilläggskrav rättvisa)
för alla s från 1 till n-1
Detta kallas för "rättvisa".
Små barn,som inser att de inte kan få vad de vill med våld och som inte har något som
de kan använda för att byta till sig det de vill ha,brukar kräva rättvisa.Vanligen går
det över i tonåren när de inser att alla vanligen förlorar på rättvisekrav.Om resultatet
av en åtgärd skall fördelas lika på alla nu levande och alla kommande människor blir
vanligtvis värdet för var och en så litet att det blir ointressant.
Och i många fall kan inte alla dra nytta av en viss åtgärd.Vad skall man göra då?Om inte
resultatet kan fördelas rättvist skall man avstå från att genomföra ÅtgA.Men att avstå
från ÅtgA är också en åtgärd som vi kan kalla ÅtgB.Vi har då att
ÅtgB = ickeÅtgA
och
bs = - as
för alla s från 1 till n
Om inte alla as är lika så blir inte heller alla bs lika.Man skall alltså
avstå från såväl ÅtgA som ÅtgB vilket i vanliga fall är omöjligt.
Rättvisa är alltså inget användbart tilläggskrav.Som vi skall se senare kan man
visserligen ge begreppet "rättvisa" en innebörd som gör det något mer hanterligt
men inte heller då blir ett rättvisekrav användbart.
Om man släpper rättvisekravet kan man som tilläggskrav använda att ingen skall skadas
av åtgärden.För att ÅtgA skall vara motiverad krävs då att den totalt sett värderas
positivt (grundkrav) och att den inte skadar någon (tilläggskrav).Tilläggskravet kan
då formuleras som
as större än 0 (tilläggskrav icke-skada)
för alla s från 1 till n
En stor fördel med denna utformning av tilläggskravet är att man kan ta bort alla s
som har as = 0.Vanligen innebär det att man kan minska n drastiskt.
Om ÅtgA innebär att jag påtar ner en potatis i min gräsmatta för att kunna skörda
färskpotatis innebär rättvisekravet att jag skall få ta de färskpotatisar som
motsvarar mitt besvär och att resten skall fördelas till alla människor.Hur stort
besvär jag har haft kan vara svårt att veta.Jag kan rent av ha gjort det för
att jag tyckte det var roligt att peta ner potatisen.Dagens kleptokrati har därför
tolkat rättvisa som att alla skall dela på resultatet utan något avdrag för mitt
besvär.Färskpotatisarna skall alltså fördelas till alla nu levande och alla
kommande människor (och kanske till alla djur).Med sådana krav avstår jag helt
enkelt från att nämna att jag kan odla potatis i min gräsmatta.
Om man släpper rättvisekravet och använder icke-skada som tilläggskrav kan
man konstatera att värdet av ÅtgA blir 0 för alla utom för mig om jag petar
ner potatisen och själv äter upp färskpotatisen.Det innebär att n reduceras
till n = 1.Jag kan enkelt se om åtgärden är motiverad utan att jag behöver
fråga någon annan.
Men även icke-skada som tilläggskrav ger omöjliga beslut.Om det finns as
som är större än 0 och as som är mindre än 0 skall åtgärden inte vidtas.
Men as större än 0 innebär att ÅtgB = ickeÅtgA har bs som är mindre än 0
vilket innebär att ÅtgB inte skall genomföras.Även här hamnar man alltså i
situationen att man både skall avstå från ÅtgA och avstå från att avstå från ÅtgA.
För att underlätta beslutsfattande kan man minska icke-skade-kravet till att bara gälla
oacceptabla skador.Man kan ha en vetorätt.Den som anser sig lida oacceptabel skada
kan blockera ett beslut genom att inlägga veto.Metoden provades bl a i den polska
riksdagen där vetorätten kallades "den gyllene friheten".Resultatet uppmuntrar inte
till användning av metoden."Polsk riksdag" har blivit ett begrepp som avser en församling
som inte kan fatta ens de mest nödvändiga besluten.
Ett sätt att få ett fungerande beslutssystem är att inskränka beslutsrätten t ex så att man
låter A1 fatta alla beslut.Detta kallas envälde eller diktatur.
Men även om A1 har ambitionen att fatta bra beslut stupar systemet på att
A1 inte känner alla as.A1 måste lita på råd från rådgivare
som ser en möjlighet att få sina egna önskemål tillgodosedda och låta A1 ta ansvar
för besluten.
För att komma ifrån en del av enväldets problem kan man låta en maktgrupp fatta alla
beslut.Av alla n kan man låta m individer fatta beslut.För att det skall fungera
måste man då ha någon metod att utse As för s=1 till m.Man kan låta
individer ärva maktposition i ett adelssystem,man kan utse dem som visat förmåga
att förvalta ägodelar eller utse individer via ett valsystem.Om man väljer ett
system med val i enmansvalkretsar,med bara två kandidater i varje,fattas beslut
av hälften av dem som valts av hälften av dem som röstat i ett val.I princip ger
det möjlighet för c:a 20 % av befolkningen i ett land att ta för sig på bekostnad
av resten av befolkningen.Med fler alternativ att rösta på kan större andel av
rösterna gå bort till kandidater som inte blir valda och därigenom kan en ännu
mindre grupp backa upp ett beslut.
Denna metod att legitimera den härskande elitens beslut brukar kallas demokrati.
Att den har blivit populär beror naturligtvis inte på att den tar hänsyn till
någon sorts folkvilja.Det har aldrig varit meningen.Men det är en ganska effektiv
metod att legitimera beslut.Vanligen räcker det med att den beslutsfattande eliten
kan mobilisera några enstaka procent av befolkningen som viljelöst valboskap.Det är
därför man ständigt betonar att alla bör rösta - inte att det innebär ett ansvar att
rösta.Ett ansvar som man bara bör ta om man tänkt igenom vad man röstar på.Och kan
man inte få fram stöd för "rätt" beslut gör man som i kärnkraftomröstningen - ger
fler alternativ för att det skall räcka med färre röster för att legitimera de beslut
som eliten har fattat.
Om det finns såväl as större än 0 som as mindre än 0
föreligger en konflikt.Man kan lösa en konflikt genom att begränsa beslutsrätten
till en mindre grupp.Denna grupp kan hävda sin beslutsrätt med våld eller legitimera
den via någon typ av allmänt godtaget urvalssystem.Men det finns också en annan
möjlighet att lösa konflikten.
Antag att det inte bara finns ett sätt att mäta och ange as utan också en typ av
markör för a som gör att As enkelt kan överföra värden mellan sig.
Det blir då möjligt att låta dem som gynnas av ÅtgA överföra värden till dem som
missgynnas.Genom sådan värdeöverföring kan man åstadkomma att alla as blir lika
eller att alla as blir större än 0.Man kan alltså åstadkomma att tilläggskravet
uppfylls.
Om n är stort medför kravet att as skall vara lika en så omfattande överföring
att systemet blir ohanterligt.Även om man begränsar n till att enbart omfatta
medborgarna i ett visst land blir vanligen metoden praktiskt oanvändbar.
Om man kräver att alla as skall bli större än 0 blir däremot metoden ofta mycket
enkel att använda.Marknadsekonomin bygger på beslut där as är 0 för alla utom
för säljare och köpare.n kan alltså inskränkas till 2 och ÅtgA,d v s ett köp,
kan genomföras så snart A1 och A2 överfört så mycket värdemarkörer att
ingen förlorar på affären.
Marknadsekonomi med pengar som värdemarkörer är alltså en metod för konfliktlösning.
En metod som faktiskt visat sig vara användbar.Möjligheten att köpa vad man vill ha i stället
för att ta det man vill ha med våld har drastiskt ökat utbudet och reducerat våldsanvändningen.
Franska revolutionen var krämarnas revolution.Borgarna hade upptäckt att man inte behövde
någon solkung i Versaille som löste konflikter med stöd av Guds Nåde.Man kunde enkelt lösa
konflikter med hjälp av pengar.
Men alla praktiskt användbara system måste kunna acceptera att allt inte blir perfekt.
Även om man inte lyckas uppnå att en affär ger alla as större än 0 kan det
vara motiverat att genomföra den.Ett visst mått av obehag kan man kräva att den enskilde
medborgaren skall kunna tåla för att ge andra fördelar.Man kan alltså definiera en storhet
aM som är det lägsta värde någon medborgare skall behöva acceptera.För en viss åtgärd,
ÅtgA,finns det ett lägsta värde am som någon åsätter åtgärden.
Då gäller att ÅtgA är motiverad om
n
Sum as större än 0 (grundkrav)
s=1
och
am större än aM (tilläggskrav)
Om grundkravet men inte tilläggskravet är uppfyllt är det motiverat att försöka höja
am genom att kompensera dem som drabbas av åtgärden.I vissa fall kan man
använda pengar för detta och därigenom förbättra situationen för hela befolkningen
(d v s uppfylla grundkravet).Men det finns också åtgärder som man inte kan göra
motiverade genom kompensation.Om man t ex ser på åtgärden att slå ihjäl alla som är
födda på udda datum för att därigenom minska belastningen på jordens naturtillgångar
kanske man skulle finna att grundvillkoret uppfylls men man kan inte med pengar
kompensera dem som drabbas.Sådan åtgärder är alltså inte motiverade och de skall
helt enkelt inte genomföras.
(Fortsättning följer i sinom tid)
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
1999-06-11
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://w1.877.telia.com/~u87703726
http://come.to/lean
EU - ett flertusenårigt projekt
===============================
När Romarriket stod på höjden av makt vågade ingen sticka upp mot Rom.Och inom Rom
vågade ingen sticka upp mot kejsaren.Vi fick "den romerska freden" - "Pax Romana".
Så gick Rom under genom inre förfall och genom angrepp från germanstammar i norr.
Pax Romana avlöstes av en ofredstid men drömmen om att återställa Romarriket levde
kvar.Så småningom växte en plan för detta fram.
Rom hade,i stort sett,avstått från att försöka förändra religionen i de länder man
kontrollerade.I princip hade religionsfrihet rått i Romarriket.Men nu behövde man
något som kunde ge en stark sammanhållning av ett ännu större rike och man beslöt
att försöka utnyttja religion.Naturligtvis kunde man inte ta den romerska religionen.
Det hade varit ett alltför uppenbart övergrepp mot andra.Det gällde att välja någon
religion som alla,inklusive Rom,måste övergå till.Det gällde att finna någon ny och
fräsch religion.
Valet föll på kristendomen.
Nu började ett flerhundraårigt missionsarbete där det gällde att,som första steg,ena
alla under en gemensam kyrka under en enda påve.
Så långt lyckades man faktiskt.Och man påbörjade sammanslagning av länder.
Vi,här uppe i Norden,bidrog med Kalmarunionen som skulle bryta ner gränserna mellan
de nordiska länderna.Resultatet blev Stockholms blodbad och så småningom Det Stora
Nordiska Kriget.
Men på andra håll fortsatte arbetet.Tanken var att om alla tillbad samma gud och
blandades så att man inte kunde urskilja etniska grupper skulle krig bli omöjligt.
För att markera kopplingen mellan andlig och världslig makt tillämpade man ett system
där påven krönte kejsaren.
Det sammanhållna rikets tyngdpunkt försköts norrut så att det kom at ligga i Tyskland
snarare än i Rom.Men det hindrade inte att projektet fortsatte och verkade alltmer
lovande.Kyrkan byggde fantastiska institutioner för informationsöverföring och
informationsbehandling i kyrkor och kloster.En påvlig bulla nådde ut till allmänheten
i hela Europa på ett sätt som vi inte kan åstadkomma med tidningar,radio,TV och Internet.
Men givetvis struntade man totalt i vad de berörda människorna tyckte och tänkte.
Romarriket var,lika lite som Inkaväldet eller Faraonernas Egypten,någon demokrati.
Inte ens till namnet.Systemet skapades av en styrande elit med den självpåtagna
uppgiften att besluta för resten av befolkningen.
Detta fredsprojekt ledde fram till trettioåriga kriget.
Så följde en period när kyrkan försvagades och projektet tappade anseende.
Napoleon försökte blåsa nytt liv i projektet och skapa fred i Europa.För att ersätta
det kyrkan förlorat i prestige försökte Napoleon föra fram upplysningsideer.De krig
som detta medförde hjälpte till att sprida metersystemet i Europa men någon Pax Napoleon
lyckades man aldrig uppnå.
När Tyskland efter Napoleontiden växte sig allt starkare blev det återigen aktuellt
att lägga tyngdpunkten i Tyskland.Och försöken att återuppliva "Det Heliga Romerska
Riket Av Den Tyska Nationen" resulterade i första världskriget.
Så var det dags för Hitler att ta över det gamla fredsprojektet.Han anknöt till gamla
traditioner genom att liera sig med Italien och skapa en "axel" genom Europa.Från denna
skulle herrefolkets elit kunna ta hand om omgivande folk.Och inte bara förbättra deras
tillvaro utan även förbättra dem genom rashygien.
Hitler hade ingen möjlighet att stödja sig på religionen.Han måste ersätta kyrkans stöd
med någon annan maktfaktor.Den lösning han valde var att bygga upp militären.Han insåg
redan från början att Pax Hitler måste byggas via krig på liknande sätt som det gamla
Romarriket byggdes upp genom krig med omgivande områden.Det tusenåriga riket kunde
bara skapas genom att demonstrera sin totala överlägsenhet i krig.
Och så slutade det fredsprojektet i andra världskriget.
Efter andra världskriget gjorde man ett försök att,i mindre skala,bryta ner gränser och
blanda etniska grupper.Man hade ett utmärkt experimentområde på Balkan.Kunde man på detta
"Europas oroliga hörn" skapa en sammanhållen enhet hade man fått ett starkt stöd för
tanken att gränsupplösning och etnisk blandning var ett sätt att få folka att fredligt
underkasta sig ett elitstyre.
Balkanexperimentet artade sig till en början över all förväntan.I stället för att förlita
sig på religion eller militär försökte Tito hålla ihop Balkan med sin auktoritet och med
ekonomi.Det blev lungt på Balkan.
Tanken på att ena hela Europa politiskt och ekonomiskt växte sig allt starkare.Det gamla
projektet levde upp på nytt.Och någon ändring av inriktningen har det aldrig varit tal
om.Freden i Europa skall bygga på att vi accepterar en elit som lovar att den vill oss
så väl att vi skall vara tacksamma och fogliga.Det enda som ändrats är att man försöker
ersätta kyrka och militär med pengar.
På Balkan kan vi nu skymta facit för EU och EMU.
Det finns också tre andra exempel som skulle kunna komplettera facit.
För att börja med det som ser ut att ha lyckats så har Schweiz under lång tid lyckats
hålla samman en flerspråkig federation.Men Schweiz har en geografi som ställer speciella
krav och en underlig demokratisk tradition som är helt främmande i EU-sammanhang.Schweiz
har också haft förstånd nog att hålla sig utanför EU och även andra världskriget lyckades
Schweiz hålla sig utanför trots att landet ligger mitt i Hitlers axel.
I Nordamerika försökte man tillämpa projektet vilket,efter diverse krig med ursprungs-
befolknigen,ledde till amerikanska inbördeskriget.Därefter har man haft en relativt l
yckosam period med en sammanhållning som baserats på gemensam religion,gemensamt
språk,gemensamma pengar och gemensam historia.Även om det knakar långt mer än vad vi i
Europa ser håller USA fortfarande ihop.Men de förutsättningar som USA bygger på finns
inte i Europa.
I öst har vi sett ett försök att förverkliga projektet i form av Sovietunionen.Det man
möjligen kan hoppas är att upplösningen av EU,när den kommer,inte skall bli våldsammare
än upplösningen av Sovietunionen.Den har visserligen inte varit helt fredlig men man
har avstått från många krig,t ex i Baltikum,som legat nära till hands. Detta beror ju
delvis på att Tysklands,på liknande sätt som på Hitlers tid köpt fred i öster men den
som är optimist kan ju hoppas på att EU:s upplösning kommer när någon är intresserad av
att köpa fred.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Vad är teknik?
==============
På min tekniksida
http://w1.877.telia.com/~u87701228
har jag börjat göra en sammanfattning av vad jag anser att jag borde ha fått veta
som inledning till studier i tekniska ämnen.
När jag en gång i tiden arbetade med ett projekt avseende energikvalite diskuterade
vi mycket vilken kategori vi skulle skriva för.För professorer i energiteknik?För
lågstadieelever?För politiker?
Vi kom fram till att vi skulle skriva för biskopar.D v s för allmänbildade personer
med erfarenhet av samhället men utan träning i att använda det språk som används
tekniker emellan.Jag försöker även nu att ha den ambitionen även om jag kanske
snarare vänder mig till mig själv på den tid då jag gick på gymnasiet.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Rostskydd
=========
På min tekniksida
http://w1.877.telia.com/~u87701228
har jag lagt en beskrivning av ett försök med rostskydd.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
1999-03-25
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://w1.877.telia.com/~u87703726
http://come.to/lean
Om kriget på Balkan
===================
Rysslands ekonomi befinner sig f n i ett svårt läge.
Efter sovjettiden var produktionssystemet i stort sett utslaget.Det fanns inte varor
att lägga på hyllorna i butikerna.Ryssarna överlevde på sina datjor.Men för att undvika
våldsamma missnöjesyttringar tog man upp stora utlandslån.
Utlandslånen möjliggjorde import och butikerna fylldes med varor.Tanken var att man på
detta sätt skulle få en nådatid under vilken den inhemska produktionen skulle komma igång.
Men möjligheterna att tjäna pengar på importen blev för stora.Och det blev alltför lätt
att föra ut dessa vinster till utländska konton.De som skulle ha dragit igång den inhemska
produktionen ägnade sig i stället åt importaffärer.Och folk vande sig på med att köpa
importvaror.Varför köpa dåliga inhemska produkter när det fanns bra importvaror i
butikerna?
Beslutsfattarna såväl i Ryssland som i omvärlden har naturligtvis varit medvetna om
att man arbetat med ekonomiska spelregler som medför att en sådan ekonomi som den ryska
skulle bryta samman om inte den inhemska produktionen tog fart och kunde börja konkurera
med importen.Men mycket få tecken tyder på att den är på väg att göra det.
Vad gör man då?
Ryska ledningen har inte det förtroende som behövs för att avbryta importen.Hur skall
man förklara för folk att de inte längre får köpa de importvaror som de vant sig vid?
De utländska långivarna har problemet att omvärlden tidigare svikit Ryssland med
katastrofalt resultat.Att nu strypa krediterna skulle spela i händerna på strömningar
inom Ryssland som kan bli mycket farliga för omvärlden.
Problemet är tydligt och enkelt.Och det har en klassisk lösning.Ryssland behöver en
yttre konflikt som kan ena befolkningen och motivera den att ta på sig försakelser i
form av den varubrist som krävs för att få igång inhemsk produktion.
Men hur ordnar man en yttre konflikt som inte riskerar att bli farlig?
Kan man hitta en strykpojke som man kan solidarisera sig med och tycka så synd om att
man kan ta på sig lite uppoffringar?Och kan man hitta en sådan strykpojke som Rysslands
omgivning kan se det som motiverat att ge sig på?
Det finns en gammal tradition att leta sådana strykpojkar på Balkan.Och nu ställer
faktiskt serberna upp och ordnar till en konflikt i Kosovo.
Det är ingen slump att Natos anfall kommer just som Primakov är på väg till USA.Det
ger honom ett perfekt tillfälle att skapa dramatik kring den avbrutna resan.Och den
dramatiken blir en perfekt förevändning för att uppskjuta nya utlandslån.
Hur långvarig blir konflikten?
Det beror helt enkelt på vilken effekt den får på rysk ekonomi.Kommer den ryska
produktionen igång är det bara för ryssarna att meddela Milosevic att nu är det
dags att skriva på ett fredsavtal och därmed går konflikten tillbaka till det för
omvärlden helt ointressanta stadiet där grannar som slagit ihjäl varandras släktingar
skall försöka samsas.
Och kanske behöver vi inte vänta så länge.Det kan räcka med att opinionen i Ryssland
svänger så att man vågar avstå från utlandslån under den tid man anser sig behöva.
______________________________________
--------------------------
Åter till sidans topp
Gud?
====
Det är uppenbart att vi ser någon form av ordning i den värld som omger
oss.Om vi vill kalla detta för gud eller slump eller något annat är ganska
likgiltigt och föga kontroversiellt.
Men det finns ett annat problem med gudsbegreppet.
För fem till tio tusen år sedan började det dyka upp högkulturer som byggde
på att de flesta människor underkastade sig under en liten elit som inom sig
förvaltade speciella kunskaper.Dessa kunskaper framställdes som ett förbund
med gud (eller gudar).Man fick en typ av underkastelseteologi som fostrade
till foglighet.
Bahgavadgita är ett utmärkt exempel på detta.
Och eliten kunde skylla sina misslyckanden på bristande foglighet hos
folket.När Mose schablar och tappar stentavlorna låter han leviterna slå
ihjäl tretusen man helt urskiljningslöst och förklarar för de överlevande
att de skall vara tacksamma mot honom eftersom han räddat dem från Jahves
hämnd som innebar att slå ihjäl alla.
Fortfarande har vi denna underkastelseinställning.Vi går i kyrkor och läser
syndabekännelsen och lyssnar på straffpredikningar.Och vi går på partimöten
och lyssnar på partiets presidium som berättar vad vi skall tycka.
Men vi går in i ett skede där underkastelse inte är något positivt.Vi måste
ta ställning själva.Vi kan inte med underkastelse köpa oss fria från
ansvar.Vi kan inte slippa undan genom att hålla oss till godkända åsikter.Vi
ser dagligen bevis på att elitens kunskaper inte räcker som vägledning.Och
vi kan inte skylla ifrån oss med att vi ingenting visste för vi har alla
möjlighet att skaffa oss kunskap.
Och det hjälper inte att skylla på att gud inte hjälper oss trots att vi
gjort allt för att underkasta oss.
______________________________________
--------------------------
Åter till sidans topp
Hemmagjorda solceller
=====================
Nu börjar solen åter lysa och ge tillräckligt med ljus för solcellsförsök.
På min tekniksida
http://w1.877.telia.com/~u87701228
har jag lagt en beskrivning av hur man kan åstadkomma egna solceller som ger
mätbart resultat.Steget till användbara solceller är långt.Du behöver känsliga
instrument för att mäta resultatet men idag kan du köpa de instrument du behöver
för under 200:-.Och du slipper det tröstlösa arbetet att försöka nå mätbart
resultat.Den tid när du inte vet om det senaste försöket gav bättre eller sämre
resultat än föregående eftersom du inte kan mäta resultatet.Du kan i stället börja
med mätbara resultat och försöka förbättra dem.
_______________________
----------------
Åter till sidans topp
Rättvisa
========
Det finns inget annat begrepp som vållat så mycket elände som "Rättvisa".
"När jag har fått mitt och väl det och andra har fått sitt och snött det -
då är det rättvist".
Det finns två sorters ambition
1 Att bli bäst
2 Att inte bli sämst
Det är de som drivs av typ 2 som kräver rättvisa.Den som drivs av typ 1
kräver aldrig rättvisa.
Men för att inte bli sämst kan man antingen få hjälp med att bli bättre
eller hjälp att förstöra för andra.De som kräver rättvisa brukar hävda att
man skall "ta från de rika för och ge till de fattiga".
Vi har ett enormt överskott av produktionskapacitet och produktionsvilja.
Vi kan alltså ge till de fattiga utan att ta från de rika men krav på
rättvisa innebär vanligen att man skall ta från de rika även om det innebär
försämringar för de fattiga.
"Om inte jag får är jag beredd till uppoffringar för att ingen annan skall
få".
Oscar Wilde lär ha sagt: "Egna framgångar är bäst men andras misstag är inte
heller att förakta".
Vi klubbas ner av Jantelagen tills vi helt förlorat tron på våra möjligheter
till egna framgångar.Och då återstår bara att försöka undvika att bli sämst.
Att se till att det går galet för andra.Att skapa system för att trakassera
och förnedra varandra.
Med detta i ryggsäcken går vi in i ett århundrade som öppnar möjligheter som
vi inte ens vågar tänka på.
Naturligtvis skall vi försöka hjälpa varandra så att ingen behöver fara illa.
Det har alla däggdjur gjort i alla tider.Men det har ingenting med "rättvisa"
att göra.
_____________________________
____________________
Åter till sidans topp
Vad är Exergi?
==============
När man började bygga maskiner behövde man driva dem med något.Man
behövde det som kallas "tekniskt arbete" d v s det som förflyttade
något även om det tog emot.Allt som kunde omvandlas till arbete kallade
man "Energi".
För att kunna räkna med energi visade det sig lämpligt att man
betraktade energi som en produkt av två faktorer där den ena var
en mängdstorhet och den andra en intensitetsstorhet.
Om man ville veta hur mycket arbete ett lod kunde uträtta på sin väg
ner mot golvet tog man lodets höjd (intensitetsfaktorn) gånger lodets
tyngd (mängdfaktorn).
På motsvarande sätt kunde man anse att värmeenergi kunde delas upp i
temperatur (motsvarighet till höjd d v s intensitetsfaktorn) gånger
entropi (mängdfaktorn).
Inom elläran använde man begreppen spänning (intensitetsfaktor) och
laddning (mängdfaktor).
Men ett problem var vilken höjd och vilken temperatur man skulle
använda.Det kan tyckas självklart att man skulle ta lodets höjd över
lägsta punkten som lodet kunde nå och temperaturen över den lägsta
temperatur man kunde använda.Men många gånger visade det sig svårt
att veta hur lågt man kunde gå.
Om man hade ett lod i en klocka kunde det sjunka tills hela linan som
bar lodet löpt igenom klockan.Men om man förlängde linan och tog upp
hål i klockbotten kunde man få ut mer arbete ur lodet.Och om man tog
upp hål i golvet kunde man få ännu mer.
Om man eldar en liter bensin kan man få ut arbete när förbrännings-
värmets temperatur faller till omgivningstemperatur.Men om man väntar
till en kall vinterdag kan man få ut mer än om man bränner bensinen
en varm sommardag.
När det gäller värme kan det ofta vara lämpligt att ange hur mycket
arbete man skulle kunna få ut om temperaturen fick falla ända till
absoluta nollpunkten.Man anger då värmeenergin Q som
Q = S T
där
S = entropin
T = absoluta temperaturen
Men i praktiken har vi inte tillgång till en omgivning med tempera-
turen noll,lika lite som vi inne i klockan har tillgång till golvets
nivå.Om vi har värme vid temperaturen T1 och omgivningen har tempera-
turen T2 kan vi bara utnyttja temperaturskillnaden T1 - T2.Av värme-
energin
Q1 = S T1
kan vi alltså bara få ut arbetet
W = S (T1 - T2)
På motsvarande sätt gäller för lodet i klockan att om lodets höjd
över golvet är h1 och lägsta punkten ligger på höjden h2 över golvet
kan vi bara få ut arbetet
W = mg (h1 - h2)
där
mg = lodets tyngd
Detta sätt att ange värme som entropi gånger absolut temperatur leder
ibland till missuppfattningar.Uppe på en bergstopp har ett lod en
betydande energi om man räknar höjden över havet.Men denna energi
är inte tillgänglig.På samma sätt har vi stora mängder värmeenergi
om vi räknar temperatur från absoluta nollpunkten men denna energi
är inte tillgänglig.
För att komma ifrån sådana missuppfattningar lancerades begreppet
"exergi" som definierades som entropi gånger tillgänglig temperatur-
skillnad till skillnad mot värmeenergi definierad som entropi gånger
absolut temperatur.
Energi betyder alltså något som kan omvandlas till arbete.I vår
praktiska värld kan det finnas hinder för en fullständig omvandling
till arbete.Exergi betyder då "den energi som i praktiken kan om-
vandlas till arbete".
Se vidare nedanstående artikel från STU:s tidskrift Energiteknik
nr 4 1979
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
1998-11-08
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
Emmas parfymflaska
==============
I diskusionen Tid-vad är det? frågar "Emma" om man inte kan få tiden att
gå baklänges så att parfymen går tillbaka i flaskan.
Termodynamikens andra huvudsats baseras på att spådommar om den
närmaste framtiden har större chans att slå in om de beskriver ett sanno-
likt förlopp än om de beskriver ett osannolikt.Om vi köper en lott i ett
lotteri och skall spå vad det står på den har vi större chans att lyckas om
vi spår "Nit" än om vi spår "Högsta vinsten".
Men även osannolika händelseförlopp inträffar och under oändlig tid kommer
det att hända oändligt många gånger att parfymflaskan fylls spontant med parfym.
Om vi vill ha tillbaka parfym i flaskan kan vi försöka be om det.Vi kan bedja på
tre olika sätt
Med tålamod
Genom religiösa riter
Genom riter baserade på naturlagar
Med tålamod
-------------
Om vi hade evigt liv skulle vi kunna sätta oss och vänta på att parfymflaskan
fylls.Flaskan kommer att tömmas och fyllas,försvinna och återuppstå ett oänd-
ligt antal gånger.Och för varje gång den fylls med rätt parfym kommer den att
fyllas ett oändligt antal gånger med fel innehåll,t ex tårgas,surströmmingsspad,
svaveldioxid och billig parfym.Förutom att vi måste vänta tålmodigt måste vi
alltså utföra ett betydande arbete för att lukta oss igenom alla möjliga innehåll
innan vi hittar det rätta.Även om parfymen är dyr är nog detta ingen lämplig
metod.
Genom religiösa riter
---------------------
Vi kan bygga ett altare och offra offerdjur mm enligt alla konstens regler.Det ger
kanske mat åt präster som åtar sig att äta offerdjuren men vi har aldrig kunnat
påvisa att det har någon effekt på innehållet i parfymflaskan.
Genom riter baserade på naturlagar
-----------------------------------
Vi kan bygga ett "altare" där vi "offrar" de eteriska oljor som används vid parfym-
tillverkning.Denna metod har prövats ett antal gånger och gett parfym.I andra
huvudsatsens anda kan vi då förutspå att en bön via en sådan rit har god chans
att ge ny parfym.
Termodynamikens huvudsatser och andra naturlagar har hjälpt oss att bedja via
riter som faktiskt ger önskat resultat i många fall.Att tända bensin med en elektrisk
gnista är ett säkrare sätt att få fram eld än aldrig så spektakulära religiösa riter.
Vilket redan Elia visade när han gjorde upp med Baal-prästerna.
En annan sak är att så vitt vi vet kan tiden mycket väl,i någon mening,gå fram och
tillbaka.Om tiden går bakåt återgår ju allt i hela universum d v s även våra minnen
till sina tidigare lägen.Vi har alltså ingen möjlighet att märka att tiden går bakåt.Om
tiden går bakåt får Emma tillbaka sin parfym men hon förlorar också den nytta den
gjorde så det är bara att börja om och använda den igen.
Sådana spekulationer om en tid som är oberoende av våra minnen leder inte till något
användbart och det är därför lika bra att överge dem.Vi kan definiera tid som antalet
händelser d v s tidsinkrement som händelse där vi med händelse menar minsta mätbara
lägesförändring för någon punkt någonstans i universum.Och i begreppet "mätbar"
ligger då en jämförelse med minneslagrat läge.
Mer om detta finns under Förändring på denna sida eller min andra hemsida
http://w1.877.telia.com/~u87703726.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
1998-10-01
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
Att legitimera byråkrati via religion
=======================
Alla flockdjur,inklusive människan,har upptäckt att en viss arbetsfördelning
inom flocken kan gagna alla.En hjord som betar behöver bara ett fåtal individer
som sköter vakthållningen så att övriga kan koncentrera sig på att äta så mycket
som möjligt.
Ännu bättre blir det om man kan avdela vissa individer till att alltid sköta vissa
uppgifter så att de kan lära sig hur man klarar av dessa på bästa sätt.Men för
dem som får andra uppgifter än att producera mat,kläder och bostäder medför
detta ett problem.Hur skall de kunna lita på att de andra flockmedlemmarna
håller dem med mat,kläder och bostäder?
Hur skall kungen kunna lita på att hans undersåtar föder honom?Tänk om de
själva äter upp all mat de producerar.Hur skall man skapa ett system som säker-
ställer att de delar med sig?
I Baghavadgita förklarar Krishna för Arjuna att man måste uppfylla sina plikter,
även om det gäller att delta i krig,men att man inte skall göra anspråk på resul-
tatet.
Var och en har förmågan och privilegiet att göra sin plikt men ingen rätt till
resultatet.Arbetets frukt skall inte vara motivet till arbete.(ur vers 2.47)
Författaren försöker uppenbarligen formulera regler som skall göra folket lätt-
styrt samtidigt som han försöker sälja brygden med anvisningar om hur man kan
hantera sin oro,ångest och sorg.
Hela sången handlar egentligen om hur man kan uppnå ett uthärdligt liv även om
man blir fråntagen alla arbetsresultat och om hur detta skall kunna ske utan att
man förlorar viljan och förmågan att producera.Det hela blir en balansgång mellan
legitimering av överhetens (Guds representanter) rätt att ta för sig av folkets pro-
duktion och en världsfrånvändhet som riskerar att slå över i overksamhet.
I Veda-böckerna och deras efterföljare försöker man skapa en världsuppfattning
som folket skall kunna ta till sig så att det blir benäget att underhålla och ta emot
direktiv från en byråkrati.
Mycket av det man kom fram till är imponerande.Föreställningarna om en världs-
eter,om Brahma,om Samsaran och om Maya är intressanta att ta del av än idag.
Och bibelns skapelseberättelse är en blek kopia av 129:de suuktan av 10:de
mandalan i Rigveda som helt missar försöken att beskriva ett tillstånd där ingenting
existerar.Och som missar den poäng som i Rigveda uttrycks som
Han som ser allt från den högsta himlen vet
eller kanske inte ens han vet
Men hur man än försökt balansera beredvillighet att avstå arbetsresultat med predikan
om värdet av god karma har det indiska samhället haft svårt att utveckla ett föränd-
ringsklimat (om det är någon fördel med det kan ju diskuteras men vi är vana att se
förändringar som steg på vägen mot någonting bättre).
Gamla testamentet visar en annan väg till legitimering av byråkratin.
Tryck från yttre fiender och spektakulära skrämseleffekter ger respekt för Jahve och
den byråkrati som växer upp i hans namn.
Mose kommer på att man kan använda olja och att man kan få fram lättflyktiga frak-
tioner som bensin.Han häller bensin på en buske och tänder på.Bensinen brinner men
busken tar inte eld.Han förstår att detta är ett enormt maktmedel.
Mose och Aron köper några billiga trolleritrick och går till Farao med dem och säger
att de visar Jahves makt.Men Farao blir inte imponerad.Eftersom de har köpt dem av
Faraos trollkarlar kan dessa också göra samma trick.När det blir dåligt väder,när det
kommer gräshoppor,när det blir pest o s v går Mose och Aron till Farao och ber att få
ta med sig israeliterna.Men Farao vet att sådant här kommer då och då.Det har inget
med Jahve att göra och han säger nej.
Men till sist kommer de iväg och vandrar efter en rökplym (molnstod) om dagen och
en eld om natten.Mose bränner tydligen rykande tjockolja.
Under resans gång demonstrerar han Jahves makt med ljud- ,ljus- och rökeffekter.Och
folket blir så imponerade att de godtar de tio buden.
Mose fortsätter att agera ledare och domare och han får av sin svärfar lära sig konsten
att delegera och bygga upp en byråkrati.
Josua får lära sig hur man använder oljefraktioner och vid Jeriko skickar man in
agenter i staden,bär runt arken runt staden och häller från båda håll in bensin i murarna.
Genom att stöta i basuner ger man signal till samtidig tändning från många håll och får
därigenom murarna att rasa.
När Elia (Första konungaboken) gör upp med Baalprästerna är beskrivningen av hur
han häller bensin (kallas för vatten) över elden och tänder med en elektrisk gnista
ganska detaljerad.I Andra konungaboken beskrivs hur han nedkallar eld,d v s tänder
bensin,och bränner upp 50 man som kommit för att hämta honom.
Jahve blev på detta sätt en allt mäktigare eldgud som man inte vågade trotsa.Mose och
han efterföljare kunde skriva allt mer detaljerade lagar och förvänta sig att de skulle
lydas.
Mose hade funnit ett maktmedel som gjorde att han vågade bygga ett samhälle som
utnyttjade den sunda egoismens drivkraft.Han hade full kontroll över Jahve och Jahve
slog hårt och spektakulärt.Här gällde det att lyda - punkt slut.
Brahmanerna däremot saknade denna typ av maktmedel.Visserligen försökte man mana
fram Indra och därmed regntiden men man kunde inte göra exakta förutsägelser och
ingen hade sett att brahmanerna hade kunnat hejda Indra.Och regntiden kom även till
andra folkslag som inte försökte påverka Indra.Så brahmanen måste ha mer än bara
den råa makten för att bli åtlydd.Han måste ha en lära som kväste egoismen.
Västerlandet fick alltså via judarna och kristendomen en legitimering av överheten som
inte försökte utplåna egoismen.Tvärtom kunde man utnyttja den ledstjärna som en sund
egoism kan vara.
Det är inte bara det att egoism är en stark drivkraft för individen.Det finns även en
annan fördel med den.
Från fysiken vet vi att varje förutsägbar förändring kan omvandlas i nyttigt arbete.För-
utsägbarhet ger alltså användbarhet.Och ett liknande samband finns även för sam-
hällsystem.
I ett samhälle som bygger på egoism blir medborgarnas motiv begripliga och deras
handlingar förutsägbara.Genom att vi kan förutse varandras handlingar kan vi dra
nytta av varandra.
Att bejaka egoism innebär naturligtvis inte att vi skall sluta hjälpa varandra.Tvärtom!
Ett gott liv för mig förutsätter ett gott liv för mina medmänniskor.Och jag,som alla
andra har instinkten att jag vill känna mig nyttig.Jag har alltså rent egoistiska skäl
att hjälpa andra.Men i ett samhälle som bygger på egoism blir fanatism och van-
sinnigheter som kamekazepiloter omöjligt.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
Munchhausens fotoner
===============
Naturligtvis kan vi inte göra som Munchhausen gjorde med kanon-
kulan,d v s hoppa ombord på en foton för att se hur världen ser ut
därifrån.Men vi kan fråga oss hur den borde se ut om vi kunde göra
så.
Vi tänker oss en observatör,låt oss kalla honom för A.Vi utrustar
honom me en raket,en klocka och en avståndsmätare som mäter
avståndet från startpunkten i ljustimmar.
Innan han startar finner han att klockan ständigt visar allt större mät-
värde medan avståndsmätaren står stilla.
Rumskoordinaterna är alltså konstanta medan tidskoordinaten
ständigt ökar.
De raketer vi kan konstruera idag ger en mycket obetydlig hastighet
i förhållande till ljushastigheten men i ett tankeexperiment kan vi ju
tänka oss att han kan åka längs en ljusstråle i ljusets riktning och komma
upp i närheten av ljushastigheten.
Vi förser honom med de bästa instrument som finns.Den bästa klocka
som finns räknar svängningar hos fotoner från ett cesiumur.Hans bästa
sätt att styra klockan är alltså att han tar fotoner från ljusstrålen och
låter dem styra klockan.För att han skall vara säker på att mätmetoden
är korrekt kan vi ge honom ett sätt att kolla klockan.Vi lägger en
cesiumklocka vid startpunkten och låter den sända kalibreringssignaler
till A:s klocka.
När han har startat och kommit upp i hastighet finner han att avstånds-
mätaren ständigt visar allt högre värde.Samtidigt rödförskjuts fotonerna
i ljusstrålen.De får allt lägre frekvens vilket innebär att A:s klocka går
allt långsammare.När han försöker kalibrera klockan mot kalibrerings-
signalen kommer varje ny kalibreringspuls från större avstånd än
föregående vilket innebär att,när hastigheten ökar blir det allt glesare
mellan pulserna så att de ställer klockan till att gå allt långsammare.
Kalibreringen visar alltså att den fotonstyrda klockan går rätt.
Antag att raketen saknar fönster och att avståndsmätaren och klockan
ser likadana ut utanpå.Låt oss säga att han ställt avståndsmätaren till
vänster och klockan till höger.Hur skall han nu veta vilket instrument
visar avstånd och vilket som visar tid?
Innan han startar är det enkelt.Det högra instrumentet ändrar sig och
visar allt högre värden medan det vänstar står stilla.Det högra är alltså
en klocka.
Men när han når ljushastighet har det högra instrumentet stannat medan
det vänstra visar allt högre värden.Avståndsmätaren har blivit en klocka
och klockan en avståndsmätare.Om han somnade vid starten och vaknar
när han når ljushastighet kommer han att konstatera att instrumenten bytt
plats.Om det står "Avstånd" över det en och "Klocka" över det andra
kommer han att flytta om dem så att det stillastående instrumentet hamnar
under "Avstånd" och det med växande visning under "Klocka".
När han flyttat om instrumenten ser hans tillvaro ut precis som vår.Han äter
och dricker och sover och allt han gör tar "tid".Men hade han inte låtit
instrumenten byta plats hade han i stället sagt att allt tar "avstånd".
Både i hans och vår värld inträffar förändringar.I många fall är det ointressant
om en viss förändring tar "tid" eller "avstånd".Det kan då vara praktiskt att
använda en koordinatsystemoberoende förändringsparameter.Vi kan alltså
skilja mellan två olika tidsbegrepp.Dels tid som en växande koordinat som
övergår i "avstånd" när vi närmar oss ljushastighet.Dels tid som en förändrings-
parameter som är oberoende av hastighet.
Det finns alltså skäl att skilja mellan koordinattid och parametertid.
Koordinattiden är en ortsvektor.Parametertiden är en skalär storhet.Men för
system där hastighetsskillnaderna är små blir koordinattidens belopp mycket
nära parametertiden.Och vi blandar därför ofta ihop begreppen.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
Nu stiger saven
===============
Så här års stiger saven i t ex björkar.Skär man av en lagom
tjock gren,sticker ned den i en PET-flaska och binder flaskan
så att den hänger upprätt fylls den snart med sav.
Allt sedan oljekrisens dagar har vi haft debatter om möjlig-
heterna att basera en större del av vår energiförsörjning på
biobränslen.I första hand har man då tänkt på ved och liknande
fasta bränslen.Men det kanske vore bättre att bespara växterna
besväret att bygga upp ligning och cellulosa.Det kanske vore
bättre att ta ut vattenlösligt socker,socker som direkt kan
jäsas till lätthanterlig alkohol.
Det finns en hel del fördelar med att hantera vätska i stället
för fasta bränslen.Vätska kan transporteras i slangar och
processer som jäsning kan göras direkt i vätskefas.
Nackdelen med sav är naturligtvis att vattenhalten är så hög
att energitätheten blir låg.Man får lov att hantera mycket
vatten i onödan.
Att ha en björk på tomten är som att ha en liten ytlig olje-
källa.Båda kan,med mycket litet besvär,tappas på energigivande
vätska.Men medan oljan ger 10 kWh/l ger kanske saven 0,1 kWh/l.
Och för att komma åt den energin måste vi få bort vattnet.
Men jästsvampar sköter sig,i stort sett,själva och vatten kan
man separera från alkohol med hjälp av solenergi.
Har man en björkdunge på 1 ha borde man kunna få tillräckligt
med drivmedel för normal bilkörning.Detta är min gissning.Jag
vet inte hur mycket man kan få.Finns det någon som vet???
Man kan se på en björk som på en ko.Båda kan mjökas på en
vattnig vätska med liknande energivärde.Att det lönar sig att
mjölka kon är allmänt känt men varför försöker man inte "mjölka"
björken?
Genom att vi mjölkat våra kor har vi lärt oss hur vi avlar fram
allt mer högavkastande kor.På samma sätt kan vi naturligtvis
förädla björkar till att ge alltmer.
Och den vätska som återstår efter utvinning av t ex alkohol kan
vi pumpa tillbaka för att vattna och göda träden.
Vad väntar vi på???
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
Pensionärer som resurs
======================
Sveriges pensionärer utgör en enorm,lågt utnyttjad resurs.
Pension bör inte ses som betalning för att man avstår från
att arbeta.Det är i stället ett sätt att ge var och en
möjlighet att fritt välja sina arbetsuppgifter.
När man uppnår pensionsålder bör man ha skaffat sig en själv-
kännedom som gör att man bättre än någon annan kan avgöra vad
man är bäst på.Man kan göra det man finner befogat utan att
behöva snegla på prestige eller karriärmöjligheter.Och man kan
göra det med den kompetens som utbildning och lång yrkeserfa-
renhet ger.
Men vår normala ekonomi har utformats som ett hjälpmedel för
utslagning i karriären.För den som ser en hägrande löneökning
som bekräftelse på sitt människovärde är pensionärer som redan
kan jobbet bara ett orosmoment som,om möjligt,bör elimineras.Om
vi vill utnyttja pensionärernas kapacitet måste vi alltså finna
metoder att tillvarata den utan att det upplevs som hotande
konkurens.
Samtidigt måste vi skapa former för den komunikation om behov och
möjligheter som marknadsekonomin erbjuder.
En lösning på detta problem kan vara att skapa en separat pensio-
närsekonomi.På min hemsida Daler
http://w1.877.telia.com/~u87701229
finns en skiss till ett sätt att påbörja etablering av en sådan ekonomi.
Jag är intresserad av att diskutera denna möjlighet.Om det skall
bli något måste vi bli några som hjälps åt.Hör av dig!!!
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
Fastighetsskatt
===============
Det är svårt att se skogen när träden står i vägen!
Man möter ibland påståenden av typen: "Vi måste ha höga fastighets-
skatter för att betala för sådant som skola och vård".
Men det är ju inte det fastighetsskatterna går till! Vi har fått
höjda skatter och samtidigt försämrad skola och vård.Allt för att
betala statsskuldsräntan.
Staten ger ut olika typer av skuldsedlar.En typ kallas helt enkelt
sedlar och de ges ut utan ränta och utan inlösenåtagande (det som
amerikanarna kallar "fiat money").Men så ger staten också ut ränte-
bärande skuldsedlar.Dessa är naturligtvis också användbara som
betalningsmedel och lika inflationsdrivande som vanliga sedlar.När
Gustav III inrättade riksgäldskontoret för att få de pengar till
krigskassan som han inte fick via riksbanken förstod man att det
riksgäldskontoret gav ut var pengar det också.Man talade om Riksdaler
riksgäld och om Riksdaler banco beroende på vem som gett ut sedeln.
En penningutställare har alltså möjlighet att ta upp räntefria lån och
har därmed ingen anledning att betala ränta såvida inte politikerna
vill använda rubriken "statsskuldsränta" för att dela ut pengar till
vissa mottagare.
Vi betalar idag 1,7 % i fastighetsskatt och 1,5 % i förmögenhetsskatt
vilket innebär att politikerna stjäl våra hus på c:a 30 år och delar
ut dem till sina polare under rubriken "statsskuldsränta".Tala om
"fördelningspolitik"!!!
Vi har väl de politiker vi förtjänar.
Men det finns ett annat skäl som talar mot fastighetsskatten.
Om man höjer fastighetsskatten sjunker fastighetsvärdena.Husen ligger
visserligen kvar men vi flyttar ut såvida vi inte kan skapa en fastig-
hetsmarknad som arbetar med låga priser.Om man höjer fastighetsskatten
till 2 % och fastighetsvärdet halveras får staten in mindre skatt.
Det börjar faktiskt bli en intressant affärside att skapa ett system
som gör det möjligt att byta fastigheter till mycket låga värden.
Dagens system bygger på en stupiditet som är så formidabel att den
framstår som omöjlig.Vi tror helt enkelt inte att det kan vara sant
och slår oss till ro med att det måste ligga en högre vishet bakom.
Och så snart någon påpekar att det är helt onödigt att betala stats-
skuldsränta hänvisar våra politiker till Karl XII:s nödmynt i fast
förtröstan på att vanliga medborgare är för korkade för att syna
argumentet.
Men den hemska sanningen är att dagens skattesystem är så korkat som
det ser ut.
Beträffande synpunkter på Karl XII:s nödmynt se min hemsida
http://w1.877.telia.com/~u87703726
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
Är vi rika eller fattiga?
========================
Myten om den materiella bristen lär oss att vi ständigt
måste kämpa mot en fattigdomen som hela tiden nafsar oss
i hälarna.
Men hur är det egentligen?
Låt oss se på en detalj.
Solljus är omvandlingsbar energi och bör naturligtvis
värderas som sådan.Att inte använda det solljus man har
tillgång till är den resandes ensak men användbart är det
och det bör därför värderas som el.
Instrålningen är c:a 1kW/kvm vid maximalt solljus.Detta
får man bara en del av tiden men om vi räknar med att
årsinstrålningen motsvara 1 kW/kvm under 1 000 timmar och
värderar ljuset till 50 öre/kWh får vi per år 500 kr/kvm.
En person som har en villatomt på 2 000 kvm tar alltså per
år emot solljus till ett värde av 1 miljon kronor.
När det regnar manna från himlen har den fattige förstås
ingen sked och vi har kanske brist på skedar.Vi kanske
skulle ägna en liten del av den möda vi lägger på ohåll-
bara försäkringssystem på att ta fram metoder att till-
varata solljus.
Vår villaägare kanske är dum,okunnig och opraktisk men
fattig är han ju inte.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
1997-12-18
Leif Andersson leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Jim Blair har på sin hemsida
http://www.geocities.com/capitolhill/4834
under "Money & Inflation" en artikel "Understanding money".
Denna ger en god bild av FED:s förvirrade försök att
styra penningvärdet.
FED framstår som en institution som försöker styra
vädret med en barometer.Man mixtrar med mekanismen
och ibland ser det ut som om man lyckas åstadkomma
något.
Men penningmängd,ränta och inflation är symptom på
sjukdom eller hälsa.Och man kan inte komma åt hälsa
via symptom.
Inflation innebär att flödet av pengar ökar mer än
flödet av nyttigheter.Och idag finns det inte något
som helst samband mellan penningmängd och penning-
flöde.I stället för att instruera datorn att betala
100:- kr kan jag instruera den att betala 1:- hundra
gånger.Eftersom operationerna genomförs på nano-
sekunder kommer ingen att märka skillnaden.
Alla transaktioner i Sverige skulle kunna göras om
Riksbanken bara gav ut en enda sedel på 1:- d v s
om penningmängden bara var 1:-.Efterson ingen behöver
behålla den mer än några nanosekunder kan den omsätta
många miljoner per sekund.
Svenska pengar har ett värde för att svenska med-
borgare är beredda att byta dem mot reella nyttig-
heter.Och när vi köper gryn till vår morgongröt
bestämmer vi om vi accepterar prishöjningar d v s
inflation eller inte.Vi producerar och säljer
nyttigheter och vi förväntar oss att övriga med-
borgare gör detsamma så att vi kan köpa till
anständiga priser.
Riksbanken har,precis som FED,en massa Hokus Pokus
för sig som förväntas påverka penningvärdet.Men om
jag säljer 1 kg potatis för 1:- så har jag fast-
ställt värdet av 1:- till 1 kg potatis.Det är jag,
inte Riksbanken,som fastställer penningvärdet.Men
för att göra det är det viktigt att priser är en-
tydiga så att både jag och mina kunder kan förstå
den information som ligger i priser.
Skatter är förödande för prisbildningen.Låt oss
anta att jag värderar det arbete som jag måste
lägga ner på 1 kg potatis till 0:75 och att min
kund värderar det arbete han skulle behöva lägga
ner på att själv odla 1 kg potatis till 1:25.Då
kan vi båda tjäna 25 öre genom att handla till
priset 1:-/kg.Båda tjänar på detta och ingen för-
lorar.
Men om jag måste betala 50% skatt måste jag höja
priset till 2:- för att få behålla 1:-.Även om jag
accepterar att bara få in 0:75 måste jag ta ut 1:50
vilket innebär att min kund går hem och odlar sin
egen potatis.Båda förlorar på detta och ingen vinner
något.
Och vi behöver inga skatter.Med vad som i "Under-
standing money" kallas "fiat money" kan vi öka pen-
ningmängden obegränsat.Naturligtvis kan vi inte
genom att öka penningmängden köpa nyttigheter som
inte finns men det kan vi inte med skattepengar,som
skapas via prishöjningar,heller.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
1997-12-16
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel: 08/777 45 33
e-mail: leif.andersson@haninge.mail.telia.com
För ett alternativ till Jantelagen se
http://w1.442.telia.com/~u44202485/07-jante.html
Jantelagen
=======
Vi hålls i shack med hjälp av Jantelagen.Vår överhet tror att det är
viktigt att alla,inklusive de som tillhör överheten,hålls nere.
Jantelagen får därför en enorm uppbackning via vårt utbildningssystem.
Vi får lära oss att ett plus ett är två och att vi är odugliga eftersom
vi inte alltid kommer fram till det svar som står i facit.
Men i verkligheten är ett plus ett mycket sällan två.För den som inte
äter gröna äpplen är ett rött plus ett grönt äpple bara ett ätbart äpple.
Men vi går på bluffen och accepterar att "debatter" ordnas med
proffstyckare som i TV ältar gammal skåpmat eller skriver förankrade
artiklar i tidningarna.All den kompetens och goda vilja som finns hos
befolkningen,som man stöter på om man reser runt i landet,är bannlyst.
Men varför accepterar vi Jantelagen?Varför tror vi inte att vi har något
att komma med?Kan du ha något att bidra med?
Låt oss.för enkelhets skull,anta att vi är 10 miljoner svenskar.Av dessa
är bara en tiondel i din åldersgrupp.Av dessa har bara en hundradel läst
samma ämnen under sin studietid.Av dessa har bara en hundradel yrkes-
erfarenhet från samma branscher som du.Av dessa har bara en hundradel
liknande sociala kontakter som du.Av dessa....Fel! Nu är det bara du
kvar.Kan du utnyttja den kompetens allt detta har gett dig har du en
unik kompetens.
Du har alltså förutsättningar att se möjligheter som bara du kan se.
Men har du någon möjlighet att framföra dem?
Antag att du har en ide som du vill föra ut och är beredd att ta på
dig det mödosamma arbetet att formulera den så att andra människor kan
ta emot den.Massmedia är naturligtvis stängda för allt som är genuint
nytt men du kan prata med människor i din omgivning.Om du lyckas över-
föra den till hundra personer som var och en överför den till hundra
personer som var och en överför den till hundra personer så har den
nått 10 % av svenskarna.Därmed börjar den bli gångbar för proffstyckare
som kan svara för sista spridningssteget.
Vid det laget är du naturligtvis bortglömd.På vägen har säkerligen
någon lyckats peta in sitt namn för att bli berömd och mot slutet kan
t o m några lyckas med att tjäna pengar.Men man kan inte få allt.Alla
steg är lika viktiga.Och man kan komma in tidigt och själv veta att
man gjorde det.Man kan komma in senare och få ära och berömmelse.Man
kan komma in ännu senare och tjäna pengar.Men man kan inte hoppas på
att få allt detta.
Och kom ihåg att du är 0,1 ppm av Sveriges befolkning.I många samman-
hang är 0,1 ppm en farlig halt.Vi har alla ansvar för att våra 0,1 ppm
används med god vilja.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
1997-11-20
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-mail. leif.andersson@haninge.mail.telia.com
El- och hybridbilar
===================
I de flesta skrifter om elbilar framhålls miljö- och energiskäl
som argument för en satsning på elbilar.Dessa skäl har,i de flesta
fall,använts som svepskäl för att få fram pengar för studier av
elektrisk fordonsdrift.Och elektrisk fordonsdrift är en del i en
hybridbil.Och studier av hybridbilar är motiverade av flera skäl.
Bland viktigare skäl kan nämnas
Seriehybrider kan bli ett billigare sätt att bygga bilar med
en helt annan livslängd än dagens bilar.
När vi får våra solcellstak kommer vi att få en efterfrågan
på bilar som kan gå på vårt elöverskott.
Hybridbilar öppnar en möjlighet att ordna icke-nätbunden
elförsörjning.Hybridbilen kan få en mycket viktig uppgift
vid u-landselektrifiering.
Hybridbilar öppnar möjligheter för en helt annan bränsle-
flexibilitet än dagens bilar.
Den konventionella bilen är egentligen en hybridbil.Den har ett
komplett elektriskt driv-system och ett förbränningsmotordrivsystem.
Det elektriska drivsystemet är dimensione-rat för att endast
användas ett kort moment vid starten.Diskussioner om hybridbilar
handlar alltså inte om att öka komplexiteten utan om att omfördela
uppgifter mellan befintliga komponenter.Det handlar om att öka
storleken på elmotor,batteri och i obetydlig grad generator,att
minska storleken på förbränningsmotorn och att ta bort kopp-
ling och växellåda.
Med ett batteri som kan användas som buffert vid accelerationer
och backtagning kan man dimensionera förbränningsmotorn för
medeleffekt i stället för för toppeffekt.Det räcker med 15 kW
i stället för 100 kW.
En vanlig bilgenerator skall ladda även vid lågt varvtal.Man måste
därför använda en överdimensionerad generator som regleras ner
vid ökande varvtal.I en seriehybrid kan man dimensionera för ett
enda varvtal.När bilgeneratorer används i svetsaggregat tar man ut
uppåt 10 kW ur en generator.Det finns också möjligheter att
ytterligare öka detta uttag något.För att ta ut 15 kW behövs
alltså en obetydlig ökning av generatorstorleken.
Batteriet i en hybridbil har en helt annan uppgift än batteriet
i en elbil.En elbil med dåligt batteri är oanvändbar,en hybridbil
med dåligt batteri får dåliga prestanda.Jag har en hel del material
om hur man dimensionerar batteriet i en hybridbil.
En elmotor skiljer sig från en vanlig bilmotor genom att den
kortvarigt kan överbelastas.Man kan alltså klara kortvariga
lasttoppar vid omkörning och backtagning genom att överbelasta
en liten motor.Dagens elektronik gör det också möjligt att använda
en liten högvarvig motor med fast växel.Visst blir elmotorn större
än en vanlig startmotor men skillnaden behöver inte bli så stor.
Man kan se generator-elmotor som en steglös växellåda som fungerar
ända ner till hastigheten noll.Den ersätter alltså växellåda och
koppling.
I en hybridbil med buffertbatteri har man möjlighet att fritt välja
lastpunkt för förbränningsmotorn.Redan med dagens motorer innebär
detta att man kan uppnå en verkningsgradsförbättring som mer än
uppväger förlusterna i en modern generator-elmotor-överföring.Vad
man skulle kunna uppnå om man från början konstruerade förbrännings-
motorn för en enda lastpunkt är oklart.Vissa försök har gjorts med
gasturbin och jag har en hel del material om linjära frikolvsmaskiner.
En motor-generator på 15 kW är mer än tillräcklig för att försörja
en villa med el och värme.I stället för värmepanna kan man alltså
ha en anordning för att docka in bilen till huset.Enbart det att
man slipper pannrum är en påtaglig fördel.
Om man använder en hybridbil för stationär värme- och elproduktion
kan det vara intressant att använda någon typ av gengas,speciellt
för lantbruk som har tillgång till egen spillved.
När det gäller gengas finns det skäl att titta på järnsvampsprocesser
t ex Wibergprocessen.Vattengas är ju en högvärdig gas utan inertkväve.
Via hybridbilar och gasgeneratorer skulle bönder kunna omvandla halm
och skogsavfall till el som de matar ut på nätet.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
1997-12-07
Vatten
======
Tillgång till drickbart vatten är en förutsättning för att ett område
skall vara beboeligt.I områden med vattenbrist är vattentillgången en
viktig konfliktorsak och stora landområden ligger helt outnyttjade på
grund av vattenbrist.
Det finns alltså ett enormt behov av en metod att få fram dricksvatten,
en metod som kan användas överallt utan skadlig miljöpåverkan.
Den självklara lösningen på detta problem är att ta vatten ur luft.
Även torr ökenluft innehåller vatten som kan kondenseras ut till dricks-
vatten.Och efter användning återgår detta vatten till luften och åter-
ställer den ursprungliga fukthalten.
Genombrottet för solceller kommer allt närmare.Snart kan vi i t ex
ökenområden ta vara på betydande energimängder från ett solcellstak,
energi som vi kan använda för att driva luftkonditionering med sam-
tidig utvinning av dricksvatten ur luften.
Här i Sverige är tillgången på drickbart vatten så god att det
knappast finns någon marknad för anläggningar som tar dricksvatten
ur luft men i en värmepump som arbetar med öppen luftcykel kan man
få ut drickbart vatten ur luften utan någon merkostnad och i så fall
kan det vara av intresse att veta att man inte är beroende av
leveranser från vattenverket.Det kan t ex bli en fördel om det
inträffar någon olycka som skadar vattentäkten så att man,för
längre eller kortare tid,vill undvika att dricka kommunalt vatten.
Jag avser att,så småningom,lägga in mer information om den öppna
luftcykeln och möjligheten att konstruera utrustning som utnyttjar
den.
Något mer om denna fråga finns på min andra hemsida i mappen för
synpunkter på fysik,energi och tid.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
Avsnittet Förändring ligger nu i mappen fett som filen change.
1991-03-03 1 (7)
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
08/777 45 33
Framtidens bil
Det är en solig vårmorgon 2099.Det är dags att åka till sommar-
stället och som vanligt har vi packat bilen full med barn,hund,
blommor och alla de prylar vi av någon anledning anser att vi
inte kan avvara.
Bilen köpte min farfar stax före sekelskiftet.Den har nu gått i
100 år och det är bara 20 år kvar till första service.Det är
lagren i hjulen och lagren i elmotorerna som skall bytas.
Från början hade bilen ett gelat blybatteri som toppeffektkälla
och en ottomotor-generator som medeleffektkälla.
När det på 2010-talet blev allt vanligare med solcellstak ut-
nyttjade allt fler sitt elöverskott från villan för att klara
alla kortkörningar.Bensinförbrukningen minskade så kraftigt att
det inte gick att bevara det gamla systemet med bensinstationer.
Man började sälja motorgeneratorer av frikolvstyp avsedda för
fast paraffin som bränsle.Fördelen med dessa var att man kunde
sälja bränslet i form av fasta bitar i vanliga dagligvarubutiker.
Min far,som övertog bilen 2022,köpte en sådan motorgenerator och
lät den gamla bli bojsten för segelbåten.
Redan från början var dessa motorgeneratorer anpassade för det
idag vanligaste bränslet d v s fett från oljeväxter som härdats
till fast konsistens.Jag har därför behållit denna motorgenerator
även om jag funderat på att ersätta den med en modern med kall
fusion som kan gå 10 år på en liter vatten.
Att köra på vatten i ett fusionsaggregat är naturligtvis prak-
tiskt eftersom man bara behöver tänka på att fylla på vart tionde
år men bränslefettet finns ju så varför inte använda det.Man
skall ju ändå till butiken och handla och igår köpte jag 10 kg
för resan samtidigt som jag provianterade för första dagarna.
Det förekommer att man använder bränslet som osaltat margarin.
Tillverkningsprocessen är den samma.Skillnaden är bara att till-
verkaren gör smakkontroller på margarinet.Ibland,jag tror att det
är när man har stor andel raps i råvaran,kan bränslet få en bi-
smak som jag inte tycker om så jag undviker att äta det.
Det ursprungliga batteriet vägde 200 kg och gav bilen en kör-
sträcka på drygt 3 mil i ren elmod.Att ladda ett helt urladdat
batteri tog c:a 20 minuter.Detta räckte väl för de flesta an-
vändningar och det var bara på rena långresor t ex under semes-
tertid som man behövde använda motorgeneratorn under körning.Men
redan 2005 bytte min farfar det mot ett aluminiumbatteri,främst
för att det hade betydligt bättre driftsäkerhet.
2 (7)
Det blir nu allt vanligare att använda supraledande induktanser i
stället för batterier.När man till slut förstod sambandet mellan
supraledningstemperatur och curie-punkt fick vi en uppsjö på
lämpliga supraledningsmaterial.De energilager som finns idag är
små,lätta och effektiva.Felet är bara att de är för effektiva.Det
har hänt olyckor där supraledningen avvecklats och nödledningen
brunnit av.Jag har därför behållit mitt gamla batteri.
Det är dags att åka och jag drar ur sladden.Eftersom det är
morgon och många kokar sin morgonmat utan att solen nått så högt
att den ger full efffekt på solcellstaken är efterfrågan på el
stor på nätet och min motorgenerator har gått igång så att jag
säljer el till nätet.När jag nu drar ur sladden stannar motor-
generatorn.
Jag kör upp på stora vägen och in i den täckta stadsdelen.För mig
är kortaste vägen genom centrala Stockholm och jag blockerar
därför motorgeneratorn medan jag kör på övertäckta gator.
En gång i tiden hade man inkvistion,häxprocesser,skatter och
något som man kallade lapplisor.På samma sätt som man hade fått
för sig att alla måste ha samma religion eller att man måste ta
ut skatter för att de som inte sysslade med marknadsaktiviteter
skulle få mat,kläder och husrum hade man fått för sig att det var
trångt på stadsgatorna.Man hade en hel stab av människor som inte
gjorde något annat än skrev ut böteslappar till bilister som
stannat på gatorna.
Med de stinkande och bullrande bilar som man hade på 1900-talet
kanske man hade problem på stadsgatorna.Men strax före sekelskif-
tet började man förstå att man kunde täcka över gatorna.I stället
för att skriva böteslappar fick lapplisorna bygga tak över gator-
na och den lätta trafiken flyttades upp på dessa gatutak.Detta
frigjorde de gamla trottoarerna för körbanor och parkering och
det visade sig att man hade långt mer utrymme än man behövde.
När man ändå kommit igång med att bygga gatutak fortsatte man med
fönstertak som klimatskärm uppe vid husens takfot.Gatutaken blev
stora öppna platser med behagligt klimat där man kunde ha uteser-
veringar,offentliga möten eller bara träffpunkter i största
allmänhet.Många aktiviteter som tidigare varit förbehållna en
begränsad publik i slutna rum flyttade ut till gatutaken och
offentligheten.
Det är ju faktiskt så att möjligheten att köra avgasfritt var en
av förutsättningarna för vår nuvarande conkrati där vi fattar
politiska beslut genom consensus.När människor fick stora
utrymmen att träffas och kunde kombinera det med de kommunika-
tionsmöjligheter som datornäten gav föll grunden för den gamla
representativa demokratin.Man slutade helt enkelt att följa de
dummaste besluten som de valda ombuden fattade.När människor
kunde prata direkt med varandra förstod man också att den s k
offentliga sektorn inte möjliggjordes av skatter utan av att man
producerade mat,kläder och bostäder så att det räckte även till
offentligt anställda.Den s k svarta ekonomin expanderade och blev
allmänt accepterad.Byråkratin förlorade möjligheten att skrämma
till underkastelse genom att trakassera via godtycklig beskatt-
ning.Och man insåg att reella beslut fattas när alla är överens
och något formellt beslut behövs egentligen inte.
3 (7)
Vid Tumba kör jag upp på stora västkustleden och startar motor-
generatorn.På denna typ av stora leder finns ett mitträcke som
skiljer de motriktade körbanorna.Körfälten närmast detta räcke är
reserverade för automatisk trafik.Om man vill kan man köra intill
detta räcke och välja automatmod.Bilen följer då räcket samtidigt
som den tar laddning från det.Genom att bilarna drivs med synk-
ronmotorer kan man få exakt samma hastighet som bestäms av en
frekvens som kommer från räcket.Hastigheten utefter räcket är 90
km/tim.
Om jag valde att köra utmed räcket skulle jag klara hela resan
utan att dra igång motorgeneratorn men jag tycker faktiskt att
det är roligare att köra själv även om det är skönt att veta att
jag,när jag vill,kan gå ut i automatfältet och koppla av en
stund,t ex för att läsa tidningen.
Jag sätter i mitt körkort i kortläsaren och trycker in min kod.
Egentligen är det mycket sällan jag gör detta för jag anser att
man skall vara försiktig med att möjliggöra myndighetsövervakning
men i dag känner jag inte för att tänka på sådant.
Vid mitträcket och på övertäckta gator finns lokala positions-
system.I övrigt används satelitsystem som ger positionen på en
millimeter när.Noggrannheten är faktiskt så bra så när jag skulle
bygga gäststuga på landet tog jag till positionsgivaren för att
få alla plintar och bjälkar på rätt plats.Även när det gäller att
sätta reglar horisontellt eller i lod är den utmärkt eftersom den
är mindre och lättare än ett vattenpass.
I bilen finns en automatisk hinderdetektor.Denna registrerar
vilken acceleration last och passagerare kan förväntas tåla och
beräknar max tillrådlig hastighet.Denna beräkning baseras på den
hinderfria sträcka som hinderdetektorn kan överblicka.På vissa
sträckor t ex i tätorter är kravet inte bara att bilens passa-
gerare skall klara en kollision utan att bilen skall kunna stanna
utan att köra på och skada något.I dessa områden,som bilen
automatiskt håller reda på via sitt positionssystem,blir natur-
ligtvis max tillrådlig hastighet väsentligt lägre.Normalt kör man
så att man låter bilen begränsa hastigheten om man är på väg att
överskrida max tillrådlig hastighet.
Bilen har emellertid,som gamla 1900-talsbilar,tre pedaler där en
är gas och en är broms.Den vänstra,som på gamla bilar var kopp-
lingspedal,har nu fått funktionen att koppla ur hinderdetektorn.
Hinderdetektorn är ett hjälpmedel men det är alltid föraren som
bestämmer.Om jag kopplar ur den och den sträcka där jag befinner
mig råkar stå under övervakning blir jag emellertid bötfälld om
jag överskrider max tillrådlig hastighet.Har jag identifierat mig
som förare via kortläsaren sker detta automatiskt annars blir jag
stoppad av trafikövervakningen.
4 (7)
Det ringer på telefonen.Jag brukar hålla hårt på att jag inte
vill bli störd i bilen men efter en snabb titt på den uppringan-
des nummer bestämmer jag mig för att ta samtalet.För att kunna
prata utan att bli störd av körningen kör jag in till räcket och
väljer automatmod.
Det är varvet där jag har min båt som har fått lite problem och
undrar om det räcker om båten är klar klockan 5.Enligt färddatorn
finns det inga trafikhinder på vägen och med nuvarande takt
skulle vi vara framme klockan 4.Men vi tänkte ta en avstickare
över Kinnekulle och se på utsikten över Vänern så jag svarar att
det räcker om den är klar klockan 6.
På varvet är man rädd om mig som kund.Jag är en av de allt färre
som envisas med att ha särskild båt.De allt vanligare bilarna med
bara två hjul,ett på var sida,och artificiell stabilitet går ju
så bra som båtar att det bara är båtfantaster som köper båtar.
Det är faktiskt lustigt att jämföra moderna bilar på vattnet med
riktigt gamla bilder av hjulångare.Likheten är så stor att man
nästan undrar om det finns någon sorts periodicitet i den tek-
niska utvecklingen.
Vid Lugnås tar vi av upp på Kinnekulle.Det har börjat regna och
vägbanan är våt.På instumentbrädan lyser rekomendationen att slå
på väggreppskontrollen.Alla fyra hjul har individuell drivning
och bromsning som styrs av centraldatorn.Detta innebär att inget
hjul kan slira såvida inte alla hjul slirar samtidigt.På krokiga
och hala vägar kan det i alla fall vara lämpligt att med täta
intervall känna av vägfriktionen för att inte råka ut för någon
obehaglig överraskning.Jag slår alltså på väggreppskontrollen som
varannan sekund kontrollerar att hjulen inte släpper vid det
vridmoment som hinderdetektorn räknar med.
En viktig förutsättning för att göra momentkontroll är att
hjulens tröghetsmoment är så litet att den kan ske snabbt och
omärkligt.På 1900-talet hade man tunga hjul med gummidäck fyllda
med tryckluft.När man ersatte dem med dagens hjul med en tunn
slitbana buren av fjädrande lameller fick man inte bara ner
tröghetsmomentet.Man fick också plats för driv/bromsmotor och
vikten på hela paketet blev lägre än för ett gammaldags hjul.
Samtidigt minskade rullmotståndet.När man ersatte de gamla plåt-
karosserna med belagd frigolit för att värmeisolera och minska
skadorna vid islagning sjönk vikten drastiskt och därmed rull-
motståndet.För att dra en 1900-talsbil erfordrades i allmänhet
flera hundra N.Det var bara i undantagsfall man kunde göra som vi
brukar när man går ur och rullar bilen för hand in i ett trångt
utrymme.Men det var inte förrän vid sekelskiftet som det blev
lättare att dra en bil än att lyfta en tvåliters mjölkförpack-
ning.
När man så integrerade stötdämpning med drivning minskade för-
lusterna vid körning ytterligare samtidigt som man fick enklare
konstruktioner,bättre väghållning och bättre komfort.Gamla 1900-
talsbilar kunde ta mer än en halv liter bensin d v s mer än ett
halvt kilo brännfett per mil!!
5 (7)
Vi kör ner från Kinnekulle och kommer till Husaby där det ligger
ett bilmuseum som vi brukar besöka varje år.Här finns bl a
Sveriges finaste samling av gamla 1900-talsbilar och en mycket
fin uppställning som visar hur den moderna bilen växte fram ur
det tekniska monster som man körde med på 1900-talet.
Efter några goda år under slutet av 1980-talet drabbades bil-
industrin av en "lågkonjunktur" under början av 1990-talet.Detta
var inget nytt för bilföretagen och man trodde att det som
vanligt handlade om att övervintra tills konjunkturen vände.Man
förbrukade sina reserver och förstod inte att bilköparna hade
insett att det som då kallades konventionella bilar var förlegade
produkter.
När ett litet företag i Värmlandsskogarna började bygga direk-
tionsbilar av hybridtyp förstod den bilköpande allmänheten vad
som höll på att hända.De bilar man byggde var visserligen mycket
enkla och orimligt dyra.Man utgick helt enkelt från marknadens
bästa bilar,bytte förbränningsmotorn mot en motorgenerator och
växellådan mot en elmotor.De första exemplaren fick bära alla
utvecklingskostnader men för köparna fick dessa bilar ett reklam-
värde och så småningom ett samlarvärde som gjorde köpen till
mycket goda affärer.Men i och med att bilarna fanns kunde alla
förstå att detta var ett enklare,billigare och bättre sätt att
bygga bilar.
När man insåg att skatter var lika meningslösa som inkvisition
sjönk såväl inflation som räntor.Nuvärdet av framtida nyttigheter
ökade vilket medförde en helt ny syn på produktlivslängd.
När man började använda garantier på 100 år eller 200 000 mil för
grundfordonet var problemen egentligen inte tekniska.Man hade
sedan länge byggt elmotorer för industribruk med 40 000 drift-
timmar,d v s med 60 km/tim som genomsnittshastighet 240 000 mil,
mellan service.Problemen var främst att finna organisationsformer
med sådan stabilitet att köparen kunde lita på ett 100 årsåta-
gande.
För en gångs skull förstod staten sin uppgift.Med de förtroende-
rester som fanns kvar efter att skattesystem,pensionssystem och
sjukvårdssystem visat sig vara rena skojarsystem lyckades staten
skapa ett system för garantier och produktkontroll.
När man avvecklade skattesystemet sjönk kostnaden för arbete.Det
blev då billigare att handbygga hybridbilar på beställning än att
massproducera s k konventionella bilar.Resultatet blev en för-
skjutning från en spekulationsekonomi där tillverkare byggde
mängder av likadana produkter mot en beställningsekonomi där
varje produkt byggdes efter köparens önskemål för att kunna
fungera under hela ägarens livstid.
På samma sätt som tillverkarna av anspända fordon gick under utan
att lyckas förstå att man vid 1900-talets början höll på att
lämna hästen som dragdjur gick 1900-talets bilindustri under utan
att förstå att människor ville ha enkla,modifierbara,individuellt
anpassade hybridfordon som kunde anpassas till 2000-talets infra-
struktur.
6 (7)
Vi kör mot Trollhättan där ett företag som hette SAAB en gång i
tiden hade en bilfabrik och fortsätter sedan mot Uddevalla där
ett annat företag som hette Volvo hade en annan bilfabrik.
Under slutet av 1900-talet karaktäriserades Sverige av att vara
bäst i världen på att göra produkter som ingen ville ha.Man
gjorde t ex helt fantastiska mekaniska räknemaskiner.En statlig
utredning i början av 1970-talet konstaterade att det visserligen
fanns elektroniska räknemaskiner men att sådant bara var avsett
för mycket stora system.Det Sverige borde göra var att sätta
elmotorer på de mekaniska räknarna.Det gjorde man och man blev i
särklass världsbäst på mekaniska räknare,en lika listig satsning
som om man gjort världens bästa stenyxor.
Vid mitten av 1900-talet var Sverige en av världens största
skeppsbyggarnationer.Ett av skeppsvarven låg i Uddevalla men när
man förlorat förmågan att följa med i utvecklingen avvecklade man
skeppsbyggandet och lade ner Uddevallavarvet.I stället skulle man
bygga bilar i Uddevalla.Man lyckades också bli världsbäst på det
som då kallades konventionell bil.Man blev alltså världsbäst på
ännu en förlegad produkt.
Vid den tiden förstod man tydligen inte att när ett företag för-
skjuter intresset från VAD man producerar till HUR man gör det är
man på väg mot en välordnad död.Staten stödde döende välordnade
företag,först indirekt via skatteregler och så småningom allt mer
direkt.SAAB fick t ex stora stödbelopp för att lägga en bilfabrik
i Malmö när man lade ner varvsindustrin där.Resurserna för detta
togs från nyskapandet och landet blev alltmer utarmat.För att
skyla detta upprättade man organ som skulle stödja teknisk ut-
veckling.Men dessa fick arbeta med regler som hindrade att man
störde etablerade döende företags marknader.Man gav t ex utveck-
lingsstöd på sådana villkor att den som tog emot dem fick en
skatteökning som blev större än det "stöd" han fått.De belopp som
avsattes för sådan verksamhet var dessutom så små att de ansågs
"ofarliga".
Att det vid sekelskiftet trots allt fanns ett visst kunnande
kring hybridfordon beror på att ett statligt organ som hette
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) under 1980-talet drivit
ett elfordonsprogram.Genom att framställa detta som en satsning
på marknadsmässigt helt omöjliga elbilar fick man möjlighet att i
lugn och ro,om än med nästan försumbara resursinsatser,studera
eldrift av vägfordon.
Ingen ansvarig instans tycks ha förstått vad som pågick trots att
det t ex måste ha varit uppenbart att en 15 kW motorgenerator i
varje bil skulle komma att medföra att Sveriges bilägare skulle
förfoga över långt större elproduktionskapacitet än alla elkraft-
leverantörer tillsammans.Det är faktiskt ganska lustigt att läsa
gamla riksdagsprotokoll från tiden före sekelskiftet där man
tycks ha trott att avveckling av kärnkraft var något som man
behövde ta upp till politisk bearbetning.
7 (7)
Så är vi då framme vid båtplatsen och parkerar bilen.Vi lastar
över vårt bagage och jag tar ur motorgeneratorn och ansluter den
i båten.
Under sommaren använder vi bilen för att åka och handla ett par
gånger i veckan.De ytor som inte är fönster är naturligtvis
täckta med solceller vilket gör att batteriet laddas när den
står.Vi har knappt en mil till den affär där vi brukar handla och
för de resorna räcker normalt denna solcellsladdning.Vi brukar
därför låta motorgeneratorn stå kvar i sommarstugan eller i båten
under hela sommaren.Det är bara om vi vill göra någon längre resa
som vi tar med den i bilen.
Även båten har naturligtvis solcellsytor för batteriladdning men
den har nu legat övertäckt på varvet så jag ansluter motor-
generatorn ifall den skulle behövas.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
1995-12-07 1 (4)
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
08/777 45 33
Svenska affärsideer genom tiderna
=================================
De första människor som invandrade till Sverige hade en ide som
de hoppades skulle kunna ge dem försörjning.Genom att flytta till
obebodda trakter hoppades de finna områden där de kunde jaga,fis-
ka och samla ätliga växter.
Företaget visade sig lyckosamt och allt fler överlevde.Man börja-
de få överskott på produktionsvilja d v s arbetslöshet.Hur skulle
man använda detta överskott för att få det ännu bättre?
Man behövde en ny ide.
Den nya ide som visade sig livskraftig var jordbruksiden.Man bör-
jade ringbarka träd så att de dog.Därigenom försvann blad och/
eller barr så att mer ljus kom ner till marken.Det gick att så
eftertraktade växter mellan de avdödade träden.
Man kunde försörja sig med allt mindre arbetsinsats men därigenom
ökade möjligheten att använda överskott av produktionsvilja för
att vidareutveckla jordbruksiden.Ett problem var att inte bara de
växter man sådde utan även en hel del ogräs växte mellan de döda
träden.Men genom att bränna skogen svedde man bort en stor del av
ogräset och man fick en lättbearbetad mylla där man kunde få bort
ogräs med hacka eller årder.
Man blev allt mer bofast och byggde allt bättre hus.Invandringen
fortsatte och medförde att nya jordbruksmetoder infördes i lan-
det.Men härigenom överlevde allt fler och överskottet av pro-
duktionsvilja ökade.Man behövde nya idéer för att råda bot mot
arbetslösheten.
Försök att bygga båtar och ge sig ut på handelsfärder gav gott
utbyte.Man hämtade hem åtråvärda produkter.Vikingafärder blev en
svensk affärside.Visserligen var det väl inte alltid man hade
något att byta med men man fann snart att ett bra svärd var ett
bra försäljningsargument.Med bra vapen och resolut uppträdande
kunde man byta även dåliga skinn mot utsökta metallsmycken.
Produktionskapaciteten ökade men möjligheterna att ta för sig
genom vikingafärder var begränsade.Man behövde en ny ide.
Med kristendomen följde idéen om en sammanhållen nation.Alla
skulle förenas genom en gemensam religion.Kyrkan åtog sig att
suga upp överskott av arbetskraft.Man byggde kyrkor och band upp
arbetskraft i religiösa riter t ex i kloster där dagen fylldes av
tideböner.Under denna tid härjade farsoter som digerdöden och
minskade produktionsförmågan.Frånsett några smärre bataljer med
grannländerna hade man inte mycket ork över.
2 (4)
Under Vasatiden ordnades förhållandena så att man åter började få
kapacitet över och behov av någon ide om hur man skulle kunna
använda denna överkapacitet.Så föddes stormaktsiden.
Under Gustav II Adolf omsattes denna ide i praktiken.Man samlade
arbetskraftsöverskottet i en arme och drog iväg till kontinenten.
Där fick armen försörja sig genom att erbjuda befolkningen där
den drog fram "skydd" mot uppehälle.
På detta sätt avlastade man Sverige försörjningen av arméen sam-
tidigt som man kunde dra hem ett icke föraktligt krigsbyte.
Sverige hade utmärkta förutsättningar för detta.Man drog fram
genom rika kulturbygder som kunde erbjuda soldaterna en lyx de
inte kunnat drömma om.Samtidigt fanns det ingen risk för ett
angrepp på Sverige.Sverige var helt enkelt för fattigt för att
kunna föda en genomtågande arme.
Idéen höll i cirka hundra år.Men på Karl XII:s tid tycks man helt
ha förlorat förmågan att se vad idéen gick ut på.Kretsen kring
kungen nöjde sig inte med att ta för sig där arméen drog fram.Man
började även kräva försörjning hemifrån.Så länge man låg i fält
kunde man ta för sig i närområdet,ta ut krigsskatter hemma i
Sverige och hålla officerare och manskap på gott humör genom att
lova dem gods och hemman vid hemkomsten.Man hamnade i situati-
onen att man gjort så stora utfästelser att man inte kunde ta hem
arméen.Det blev nödvändigt att hålla kriget igång.Karl XII hade
all anledning att hålla sig borta och hellre gå till Bender än gå
hem med alltför många överlevande efter Poltava.
Idéen om fälttåg som försörjning för arbetskraftsöverskottet blev
allt mer otydlig.Karl XII försökte rent av föra krig mot Norge
med försörjning från Sverige.I stället för att avlasta det
svenska folkhushållet försörjning av arbetslösa soldater,som i
stället tog för sig själva nere på kontinenten,blev de svenska
arméerna allt tyngre bördor för Sverige.
Sedan man,på ena eller andra sättet,fått Karl XII fixad kunde man
börja arbeta på en ny affärside.Sverige skulle bli en industri-
nation!
Trots målmedvetna försök under frihetstiden ville det inte ta sig
ordentligt.
Men skiftesreformerna gav jordbruket möjlighet att försörja en
växande befolkning.Överkapaciteten växte.Risken för arbetslöshet
och proletarisering på landsbygden ökade.Men möjligheten att
emigrera till USA fungerade som en säkerhetsventil och ökad
efterfrågan på svenska råvaror som trä och järn bäddade för en
industrialisering av Sverige.När man så vid mitten av 1800-talet
började lätta på skråsystemet och beskattningen av jordbruket
började den svenska industrin växa av egen kraft.
3 (4)
En förädling av våra råvaror till halvfabrikat och produktion av
investeringsvaror visade sig lyckosam i en omvärld som industri-
aliserades.När länder i vår närhet hade vänligheten att bomba
sönder varandra under andra världskriget och därmed skapa ett
återuppbyggnadsbehov fick Sverige en drömmarknad.De produkter som
behövdes för återuppbyggnaden passade ju perfekt in i Sveriges
affärside.
På 1950-talet fanns en viss förståelse för vad som hände.Man
insåg att man hade en gyllene tid framför sig men att det gällde
att klara omställningen till en situation där omvärlden indust-
rialiserats så att praktiskt taget alla länder kunde åstadkomma
överskott av industriprodukter.Vad skulle Sverige göra då?
Under 1950-talet såg man fortfarande försörjning med reella nyt-
tigheter som den verkliga uppgiften.Man tog för givet att upp-
byggnad av förmögenheter måste gå via produktion av reella nyt-
tigheter.Men intresset försköts allt mer från den fysiska pro-
duktionen av varor och tjänster mot hanteringen av pengar.
Så föddes monopolspelsidéen.
Den grupp som fattade besluten eller hade möjlighet att påverka
beslutsfattarna såg möjligheter att berika sig på finansmarknaden
utan att behöva gå via besvärlig och tidsödande produktion av
reella nyttigheter.Precis som Karl XII struntade man i att man
förödde det svenska samhället.Man såg svenska folket enbart som
en resurs som kunde utnyttjas som papperskorg för felspekulati-
oner.
Med hjälp av skatter drog man ett stort penningflöde vid sidan av
marknaden.Man byggde upp en valutahandel där 90 % av transak-
tionerna avsåg valutaposter utan någon anknytning till handel med
varor och tjänster.Man lät staten ta upp lån och betala ut ränta.
På bl a dessa sätt minskade man kopplingen mellan penningflödet
och det reella resursflöde som penningflödet skulle avspegla.
Den lyckosamma inledningen av stormaktstiden hade gett kungarna
ett förtroende som Karl XII kunde realisera i vansinniga fälttåg.
Den lyckosamma tiden efter andra världskriget har gett våra poli-
tiker ett förtroende som de nu kan realisera i stöd till vansin-
niga finansiella spekulationer.
Vi vet idag att vi måste överge växelströmssystemet och att om-
byggnad av världens elnät kommer att öppna en marknad som för
överskådlig tid blir långt större än Sveriges BNP.Vi vet hur man
kan bygga hybridbilar som i alla avseenden är överlägsna konven-
tionella bilar och att marknaden för denna produkttyp för över-
skådlig tid blir långt större än Sveriges BNP.Vi vet hur man kan
bygga hus som på ett helt annat sätt än idag passar in i framti-
dens energiförsörjning och materialkretslopp.Även här öppnar sig
en marknad som är större än Sveriges BNP.Vi vet hur man kan kon-
densera ut vatten ur ökenluft.Vi skulle kunna emigrera till
ökenområden i liknande omfattning som vi en gång i tiden emig-
rerade till USA.
4 (4)
Om vi ser oss omkring är det ingen brist på lämpliga uppgifter.
Men vi tycks inte längre förstå vår egen affärside.I stället för
att försöka utnyttja våra möjligheter ägnar vi oss åt att disku-
tera fifflande bankdirektörer och en statsministerkandidat som
snattat skattepengar för att köpa godis.
Sverige behöver en ny affärside men medan vi utformar en sådan
skulle vi kunna använda vår produktionskapacitet på de möjlig-
heter som vår föregående ger.Vi skulle kunna fortsätta med att
producera nyttigheter som kan gagna vår omvärld.Att skapa arbets-
löshet i Sverige och hoppas på en bra reträttplats i Bryssel är
kanske en god ide för den svenske medelpolitikern men det är inte
en användbar ide för Sverige.
De allra flesta medborgare i Sverige vill göra något som de upp-
fattar som nyttigt.Att producera reella nyttigheter från bullar
till hjärtoperationer finner vi meningsfullt.Att "sanera stats-
skulden" däremot är lika ointressant som den pommerska arméens
härjningar under Karl XII.
Så småningom skulle vi kunna gå mot en beställningsekonomi som
tillvaratar medborgarnas förmåga att skapa nyttigheter.Vi skulle
kunna utveckla en affärside som bygger på vår förmåga att lösa
praktiska problem.En förmåga som utvecklats under årtusenden i
kamp mot ett omöjligt klimat.
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp
Mina hemsidor
=============
Det som nu ligger utlagt finns fördelat på följande hemsidor
Huvudsida leif andersson http://w1.877.telia.com/~u87703726
Skrivare,Scanner,
Bläck mm http://w1.877.telia.com/~u87701226
Ekonomisida ekonomisida http://w1.877.telia.com/~u87701227
Tekniksida tekniksida http://w1.877.telia.com/~u87701228
Pensionärsdaler daler http://w1.877.telia.com/~u87701229
Tillfälligt lean2724 http://hem2.passagen.se/lean2724
http://w1.877.telia.com/~u87703726 kan även nås via kortadressen http://go.to/lean1
http://hem2.passagen.se/lean2724 kan även nås via kortadressen http://come.to/lean
___________________________________
-----------------------
Åter till sidans topp