2001-03-12 När människor bildar ett samhälle blir samhället en juridisk person som kan komma i konflikt med medborgare. För att kunna hantera sådana situationer behöver man regler som anger hur man skall prioritera samhällets och medborgarnas intressen. För detta finns det två huvudprinciper som vi kan kalla fascism och liberalism. Den fascistisska principen innebär att medborgarna är till för samhället. Medborgarna har gått samman i ett samhälle för att förverkliga högre mål, mål som går före enskilda människors mål. Den liberala principen innebär att samhället är till för medborgarna. Medborgarna har gått samman i ett samhälle för att få det bättre än vad de kan få om var och en skall klara sig själv. Medverkan i samhället är bara motiverad om det gagnar den enskilde medborgarens mål. Det fascistiska samhället ========================= Fascistiska samhällen är starka samhällen, ofta med starka ledare som kan tolka samhälsmålen på ett entydigt och användbart sätt. Målen kan vara vad som helst bara man kan finna en tillräckligt stor grupp som finner dem viktiga. Det kan handla om att skapa en bättre människa genom rashygien. Det kan handla om att skapa världsfred genom världsherravälde. Det kan handla om att med fosterlandskärlek som drivkraft bli världsbäst på något. Det kan handla om att skapa en bättre miljö. Men två typer av mål är så vanliga att de bör uppmärksammas speciellt. Det är religion och socialism. Religion -------- Att förankra samhällsmål i en gud eller i några gudar som man kan tilldela godtyckliga egenskaper är ett praktiskt sätt att åstadkomma en underkastelse som gör samhället lättstyrt. Har man dessutom, som på Gamla testamentets tid, tillgång till ljud- och ljuseffekter som kan visa Guds vrede kan man t o m hålla ihop en halvvild nomadstam som traskar runt i öknen i 40 år. Och man kan, som när romarna skapade kristendomen, bygga upp en religion som man kan omvända sina grannar till för att göra dem fredligare. Religion ger guds språkrör obegränsad makt. Det gäller bara att bli erkänd som guds enda språkrör. Socialism --------- Socialismen tilldelar rättvisa ett egenvärde som gör den användbar som samhällsmål. Det viktiga är inte att man har det bra, det viktiga är att ingen har det bättre. Det liberala samhället ====================== Det liberala samhället har inget samhällsmål. Allt måste motiveras med medborgarnas mål. Medborgarna måste själva söka finna en mening med sina liv. Och allt måste motiveras med det som de kommer till. Det liberala samhället är svagt i den meningen att det mycket sällan kan koncentrera alla resurser på en viss uppgift och att det har svårt att ta itu med värstingar. Men det är stabilt i den meningen att det inte över en natt kan byta samhällsmål. När det liberala samhället skall samordna sina medborgares önskemål finns det två grundprinciper som vi kan kalla "Okränkbara individer" och "Nyttomaximering". Okränkbara individer -------------------- Denna princip innebär att samhället inte har någon rätt att skada någon medborgare. Varje åtgärd måste motiveras med att den är till gagn för någon utan att vara till skada för någon. Nyttomaximering --------------- Denna princip innebär att en liten skada för ett fåtal kan uppvägas av en stor nytta för många. En viktig uppgift för ett ekonomiskt system är att länka samman "Okränkbara individer" med "Nyttomaximering". Med det ekonomiska systemets hjälp skall det vara möjligt för dem som gagnas av en åtgärd att kompensera dem som drabbas så att åtgärden blir till gagn även för dem. Om några vill dra en väg över någons sommarstuga skall de som vill ha vägen lösa in sommarstugan till ett pris som gör att även sommarstugeägaren stöder beslutet att bygga vägen. ___________________________________ ----------------------- Skrivet med Musskrift (se Tekniksida) Åter till hemsidanVem är till för vem?