2000-04-18..23
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post   leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor   http://go.to/lean1
           http://come.to/lean


Ekonomiska modeller
===================

En enkel ekonomi
----------------

Lars Olert har på sin hemsida 

    http://home.swipnet.se/~w-61407

beskrivit den svenska ekonomin med modeller som lånat drag från ellära.Bl a 
har han tillämpat Kirchhoffs första lag på penningflöden.

Resultatet har blivit en mycket elegant och överskådlig beskrivning.

Det finns en del skäl som talar för att en del av ellärans metoder skulle kunna 
användas inom ekonomi.

    I båda fall förekommer källfria flöden där Kirchhoffs första lag gäller

    Såväl elektroner som kronor är i sig värdelösa.De blir intressanta först 
    när de knyts till spänning resp penningvärde.

    Det som är av intresse att följa är strömmar resp penningflöden,antalet 
    deltagande elektroner liksom penningmängden är helt ovidkommande.

Men det finns också påtagliga skillnader som gör att man måste pröva alla 
slutsatser mot sunda förnuftet innan man accepterar dem.Modellerna kan visa på 
problem och möjligheter men man måste alltid fråga sig om resultaten beror på 
fel i modellens koppling till verkligheten eller på att det verkligen finns 
de problem och möjligheter som modellen visar.

En par viktiga skillander mellan elektroner och kronor är:

    Elektroner har inga ägare som har ambitioner och möjlighet att prata med 
    varandra.

    Elektroner följer pålitliga naturlagar,kronor följer den styrande elitens
    nyckfulla lagar.

När man skall beskriva penningflöden brukar man börja med ett enkelt samhälle som
enbart består av hushåll och företag.Företagen producerar nyttigheter som hushållen 
köper och hushållen tillhandahåller arbetskraft som företagen köper.Vi får alltså 
ett penningflöde från hushållen till företagen som utgör betalning för de nyttigheter 
som hushållen köper av företagen.Och vi får ett penningflöde från företagen till 
hushållen när företagen köper arbetskraft d v s betalar löner.

I denna enkla ekonomi används inte pengar på något annat sätt vilket innebär att 
alla pengar som företagen får in som betalning för sina produkter går tillbaka till
hushållen i form av löner.



         Fig 1

För att beskrivning av en elektrisk krets skall vara meningsfull behöver vi inte 
bara veta vilka strömmar som förekommer.Vi behöver också veta spänningarna som driver
strömmarna och som gör att den elektriska energin kan omvandlas till andra energi-
former.Med ström menar vi laddningsflöde och med spänning menar vi arbete per laddning.

För en ekonomisk modell som påminner om en elektrisk krets gäller att pengar (kronor) 
motsvarar laddning (As) och penningvärde (nyttighet per krona) motsvarar spänning 
(V = J/As).

Att hushållen lämnar sina pengar till företagen beror på att företagen knutit sin 
produktion av nyttigheter till dessa pengar.Företagen har via sina priser gett 
pengarna ett penningvärde.Det kan vi beskriva genom att lägga in en spänningskälla 
i företagen.

På motsvarande sätt ger hushållen lönerna ett penningvärde genom att knyta sitt 
arbete till dessa pengar.Det kan vi beskriva genom att lägga in en spänningskälla i
hushållen.

Hushållen konsumerar upp de nyttigheter de köper från företagen och företagen 
förbrukar det arbete de köper från hushållen.Det kan vi beskriva genom att lägga in 
ett motstånd i vardera hushållen och företagen.



         Fig 2

En spänningskälla innebär alltså att nyttigheter knyts till pengarna som flyter 
genom den.Pengarna får alltså ett värde när de går igenom en spänningskälla.Ett 
motstånd innebär att de nyttigheter som knutits till pengarna förbrukas.Pengarna 
förlorar alltså sitt värde när de går igenom ett motstånd.

Om alla nyttigheter som knyts till en krona förbrukas när den går runt en sluten 
väg gäller Kirchhoffs andra lag.

Att Kirchhoffs andra lag gäller innebär att penningvärdet är rotationsfritt.

Om en krona som går runt en sluten väg inte har samma värde när den kommer 
tillbaka till utgångspunkten är inte penningvärdet stabilt.Penningvärderotationen 
är alltså ett mått på inflationen.

Fig 3 visar även flödet av nyttigheter (blått) och penningvärdet (rött).




      Fig 3 

Här går pengarna runt och nyttigheter flyter i motsatt riktning i en omfattning som 
gör att penningvärdet hela tiden är konstant.

Förmögenhetsbildning
--------------------

Vad händer om hushållen tar en del av de pengar de får in i lön och lägger dem på 
kistbotten?

Då minskar penningflödet in till företagen.Men deras produktionsförmåga är oförändrad 
och hushållens konsumtionsbehov är oförändrat så det finns ingen anledning att ändra 
flödet av nyttigheter från företagen till hushållen.Företagen får sänka sina priser 
d v s penningvärdet ökar.En krona kommer att vara mer värd när den kommer tillbaka till 
företagen.

Företagen får nu in mindre penningflöde och kan inte betala lika höga löner.De måste få 
mer arbete per krona,d v s penningvärdet även på lönesidan stiger.

Och nästa varv blir kronan ännu mera värd.



     Fig 4

Förmögenhetsbildning ger alltså deflation.Omvänt gäller naturligtvis att förmögenhets-
upplösning ger inflation.Om några enstaka hushåll råkar illa ut och måste ta till sina 
reserver spelar naturligtvis ingen roll.Det viktiga är om hushållen sammantaget bildar 
eller upplöser förmögenheter.

Med tiden lär vi oss allt mer om hur vi kan producera mer med mindre arbetsinsats.Flödet 
av nyttigheter från företagen skulle alltså kunna öka.Men mätta,välklädda människor i 
goda bostäder har mycket svagt intresse för ökad konsumtion.De önskar i stället få 
spara konsumtionsökningen som buffert som ev kan utnyttjas i framtiden.

Offentlig sektor
----------------

Ett sätt att använda produktionsöverskottet är att skapa en offentlig sektor som får 
utnyttja det.

Offentligt anställda kan köpa produktionsöverskottet och betala på vanligt sätt.Om 
penningflödet från den offentliga sektorns anställdas köp motsvarar förmögenhets-
bildningen och om rätt till framtida konsumtion (grönt i fig 5) betraktas som 
nyttigheter kan man få en situation med stabilt penningvärde enl fig 5.



     Fig 5

Här går pengarna runt med konstant pennigvärde.Visserligen har värderelationen mellan 
företagsprodukter och arbete ändrats.Företagen producerar ju nu mer per arbetsinsats 
och värdet av en arbetstimme blir därigenom högre i förhållande till värdet av en 
företagsprodukt.Penningvärdet på produktsidan har ökat för att produktflödet har 
ökat och pennigvärdet på arbetssidan har ökat för att produktiviteten har ökat.

Genom att pennignutställaren kräver motprestation för att betala ut pengar kan han 
hålla samma penningvärde som i ekonomin i övrigt.Överallt  blir alltså penningvärdet 
detsamma.

För att en ekonomi skall kunna fungera på detta sätt krävs att företagen producerar 
ett överskott utöver vad marknadens hushåll konsumerar.Ett överskott som kan 
konsumeras av den offentliga sektorns hushåll.Detta är ett krav som alltid måste 
uppfyllas.Inga skattesystem i världen kan ändra på det faktum att om både marknadens 
och den offentliga sektorns hushåll skall få äta sig mätta så måste vi producera 
mat så att det räcker både till marknadens hushåll och till den offentliga sektorns 
hushåll.

Ett annat krav som måste uppfyllas är att myntningen motsvarar förmögenhetsbildningen.
Myntar man mindre pengar stiger penningvärdet,myntar man mer sjunker det.

Myntning innebär att en penningutställare skriver ut nya pengar.Först när den 
offentliga sektorns hushåll knyter tjänster till dessa pengar får de något värde.Att 
de accepteras beror på att de baseras på ett förtroende för penningutställaren.En 
viktig del av detta förtroende är att penningutställaren förmår garantera den 
stbilitet som är förutsättningen för förmögenhetsbildning.Vi tar emot nyutskrivna 
pengar för att vi tror att vi i framtiden skall kunna använda dem för betalning 
för nyttigheter.

Skatter
-------

Men kan man inte helt enkelt stjäla de pengar som går till förmögenhetsbildning så 
att man slipper myntningen?Om man lägger in en skatt kan man ta de pengar som skulle 
gått till förmögenhetsbildning och ge dem till den offentliga sektorns hushåll.Då 
får inte hushållen några förmögenheter som de kan upplösa med inflationsdrivande 
resultat.Och penningutställaren behöver inte använda sitt förtroende för att 
garantera nyutskrivna pengar.

Det låter ju perfekt.Bortsett från en detalj.

Om man tar ifrån människorna de pengar de skulle ha avsatt till förmögenhetsbildning 
bortfaller nyttigheten "framtida konsumtionsrätt",d v s den gröna linjen i fig 5.

Det betyder att penningvärdet sjunker i denna del av kretsloppet.Hushållen ger de 
pengar de får in i lön ett värde genom att knyta sitt arbete till dessa pengar men 
de ser att endast en del av de pengar de får in ger några nyttigheter.De nyttigheter 
som den offentliga sektorn peroducerar knyts ju aldrig till några pengar och de går 
därför inte in i något penningvärde.Penningvärdet på hushållens produktsida blir 
lägre än på deras arbetssida.Hur de hanterar detta är av avgörande betydelse för 
hur ekonomin kommer att fungera.

Innan det är dags att fundera vidare på denna fråga bör man konstatera att hushållen 
även har en självhushållsloop.I ekonomisk teori brukar man helt enkelt bortse från 
denna.Troligen beror detta på att ekonomer vanligen ser sin egen ekonomi som helt 
inlemmad i penningekonomin.Ett exempel på att detta leder fel fick vi när man införde 
ATP.Alla regler gjordes upp för att fungera för löntagare.När man så sjösatte systemet 
kom det som en chock att en stor del av befolkningen levde på annat sätt.Om man läser 
lagar från denna tid kan man se hur lagstiftarna febrilt klistrat in tillägg för att 
få med alla som inte levde på lön.

Det är alltså ingalunda så att vi är slavar under penningekonomin.För bara ett par 
generationer sedan levde en betydande del av befolkningen huvudsakligen utanför 
penningekonomin.Den informella ekonomin,det som idag kallas självhushåll och svart 
marknad,svarade för livets nödtorft.Penningekonomin gav lite tillskott som man kunde 
ha eller mista.Fortfarande visar människor i länder med krig eller andra former av 
vanstyre att förmågan att överleva ekonomiska sammanbrott finns kvar.

När staten,som ju skulle vara den yttersta garanten för förmögenhetsbildningen,går in 
och lägger på skatter som i princip innebär stöld av förmögenhetsbildningen svarar 
naturligtvis människor genom att försöka kompensera sig.När den gröna linjen i fig 6 
bortfaller sjunker penningvärdet i denna del av kretsloppet.Det som då ligger närmast 
till hands är att sänka penningvärdet även på arbetssidan.Vi har nu haft några årtionden 
när vi försökt sänka penningvärdet på arbetssidan genom ständiga lönehöjningar.Vi har 
haft den inflation som är den naturliga följden av att penningvärdet sänks i någon del 
av kretsloppet.

Att inflationen nu avstannat beror naturligtvis inte på den förda ekonomiska politiken.
Det som hänt är att vi,under en tid,trott på möjligheten att spara i aktier.Vi har sett 
hur människor kunnat spara i aktier och att de faktiskt kunnat ta ut sina tillgångar om 
de behövt dem.Detta har medfört ett uppsving för förmögenhetsbildningen som dämpat 
inflationen.

Penningekonomin har fått en tids respit.





     Fig 6

Penningekonomi eller självhushåll
---------------------------------

Antag att man drar in de pengar som skulle gått till förmögenhetsbildning och tar dem 
i skatt i stället.Då bortfaller även rätten till framtida konsumtion d v s den gröna 
linjen i fig 6.Det betyder att hushållen för sina bruttolöner får färre nyttigheter 
per krona d v s att penningvärdet blir lägre.



     Fig 7

Den avgörande frågan är då om hushållen kommer att använda detta låga penningvärde 
när de säljer sitt arbete till företagen.

Eftersom de hela tiden har möjlighet att jämföra med hur mycket nyttigheter de får 
om de själva producerar dem,d v s om de flyttar sitt arbete till självhushållsloopen,
kommer de inte att sälja sitt arbete till företagen om de inte får så bra betalt 
att de får ut ett större netto än vad självhushåll ger.

Det finns en egendomlig föreställning att vi skulle befinna oss långt från självhushåll.
Att vi inte ens skulle överväga att flytta en del av vårt arbete till självhushålls-
loopen.Så är det inte!!

Låt oss se på fem exempel

    Tvätt
    Ut- och avskrift
    Varudistribution
    Persontransporter
    Elförsörjning

Tvätt
.....

I min barndom samlades fortfarande,om inte byns så i alla fall gårdens,kvinnor ibland 
kring tvättgrytan vid stranden för att genomföra en stortvätt.Detta skedde helt inom 
självhushållets ram.

Så kom tvättmaskiner och möjliggjorde att tvätt togs in i penningekonomin genom att 
stora tvätterier skaffade utrustning för att hantera tvätt mot betalning.

Men utvecklingen av tvättmaskiner gick mot allt mindre enheter och idag har praktiskt 
taget all hushållstvätt återgått till hushållen och sker återigen inom självhushålls-
loopen.

Ut- och avskrift
................

Ökad användning av pappersburen information ställde allt större krav på lättlästa 
dokument.Behovet av maskinskrivna utskrifter av dikterade eller handskrivna texter 
ökade.Och behovet av flera exemplar av ett dokument ställde krav på maskinskrivna 
avskrifter.

Man vände sig till skrivbyråer som åtog sig att skriva ut eller skriva av texter.
Större företag höll sig med skrivcentraler där många anställda helt ägnade sig åt 
att skriva ut eller skriva av.Arbete som skrivmaskinsflicka var nog den vanligaste 
uppgiften för unga flickor.

Utskrift och avskrift blev en viktig del av penningekonomin.

Så kom först kopiatorn och därefter ordbehandlaren.

Idag har denna stora bransch praktiskt taget helt övergått till självhushålls-
loopen.

Varudistribution
................

I min ungdom hade min morbror en lanthandel.Vi plockade ihop det kunderna ringde 
och beställde och så körde vi en runda med bil och delade ut de beställda varorna.
Mycket rationellt för alla parter.

Idag har allt större del av varudistributionen gått över till självhushållsloopen.
Kunderna tar sig själva till butikerna.De går t o m in på lagret och plockar själva 
ihop de varor de vill ha.

Persontransporter
.................

För ett par hundra år sedan sköttes huvuddelen av alla transporter inom självhus-
hållsloopen.Man färdades med häst och vagn,egen eller lånad.Vissa försök gjordes att
inlemma persontransporter i ekonomin bl a genom skjutsstadgan.

Så kom järnvägen och skapade möjligheter för persontransporter som hanterades via 
penningekonomi.

Att bilen blev en stor och snabb framgång berodde till stor del på att den sågs som 
en möjlighet att återföra persontransporter till självhushållsloopen.Alltsedan dess 
har kampen böljat fram och tillbaka mellan bilen som självhushållsredskap och bilen 
som penningslukare.Framför allt har drivmedel och vägar utgjort argument för att dra 
in bilen i penningekonomin.

Om gengastiden blivit längre kunde vi fått en långt mer självhushållsbetonad utveckling.
Om vi fått fram lätthanterliga aggregat som kunde drivas på spillved,kottar,halm o dyl 
kunde det ha blivit svårt att dra stora penningflöden genom drivmedelshanteringen.Nu 
kunde man redan efter några få år återgå till bensin som prissattes för att slå ut 
all gengasutveckling.

Elförsörjning
.............

När solcellstak blir billigare än andra takalternativ kommer hushållen att få mer 
el än de förbrukar.Med en hybridbil med ett buffertbatteri som kan utnyttjas för 
kortvarig ellagring och en motorgenerator som kan användas som reservkraftverk blir 
hushållen oberoende av elnätet.Elförsörjningen flyttar alltså över till själv-
hushållsloopen.



Det är alltså så att en mycket stor del av vad vi behöver för att leva hanterar 
vi genom självhushållsloopen.Det är faktiskt så att det som går via penningekonomin 
är mycket marginellt.Ingalunda det allt överskuggande som man får intryck av om 
man läser ekonomers beskrivningar av tillståndet i landet.Och vi ser idag hur 
banker via telefonbanker flyttar allt mer av sin verksamhet till kundernas själv-
hushållsloop.Hur allt mer av fastighetsmäklares och börsmäklares arbete flyttas 
till kundernas självhushållsloop.Hur läkares bevakning av medicinska nyheter 
flyttas till patienternas självhushållsloop.Motorsågen och Solosågen har just 
påbörjat en flyttning av en del av sågverkens verksamhet från penninghushållnings-
loopen till självhushållningsloopen.Och när det gäller matproduktion har 
det alltid funnits ett intresse för egenodlade primörer.Och matberedning har vi, 
trots storstilade försök från industrins sida,vägrat att släppa över från själv-
hushållsloopen till penninghushållningsloopen.

Vi har alltså mycket klart för oss vad vi kan får för vårt arbete.Och vi jämför 
de nyttigheter vi kan köpa för våra nettolöner med det arbete vi lämnar för dessa 
löner.

                 ___________________________________
                        -----------------------

Åter till hemsidan