2000-04-22 Början till preliminärt utkast
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://go.to/lean1
http://come.to/lean
Ekonomi med ellärans begrepp
============================
Religion,fysik och ekonomi
--------------------------
Religion handlar om att med böner och religiösa riter påverka vår omgivning
för att få den att närma sig våra önskemål.
Ekonomi handlar om att med hjälp av varandra påverka vår omgivning för att
få den att närma sig våra önskemål.
Fysik handlar om att med hjälp av naturlagar påverka vår omgivning för att
få den att närma sig våra önskemål.
Religionens resultat kallas Underverk.
Ekonomins resultat kallas Nyttigheter.
Fysikens resultat kallas Förutsebar förändring eller med ett
annat ord Energi.
När vi försöker omforma vår omgivning efter våra önskemål är det viktigt att
förändringar inträffar när och där vi vill.
Vi brukar därför betrakta resultaten som burna av en flyttbar mängd.Och vi delar
upp resultatet i en (extensiv faktor) (bärande mängd) och en intensitetsfaktor
(förändring per mängdenhet).
Inom religion är Reliker,Ikoner,Helgon o dyl extensiv faktor och
deras Helighet är intensiv faktor.
Inom ekonomi är Pengar extensiv faktor och Penningvärde är intensiv faktor.
Inom fysik är Laddning,Entropi,Tryck,Kraft o dyl extensiv faktor
och motsvarande intensiva faktorer är Spänning,Temperatur,Volym,Väg.
Metodutvecklingen har kommit olika långt inom religion,fysik och ekonomi.Men eftersom
slutmålet i samtliga fall är att anpassa omgivningen till våra önskemål borde det
finna stora möjligheter att tillämpa ett områdes metoder även inom andra områden.
Religion har haft påtagliga svårigheter att fastställa samband mellan orsak och verkan.
Detta ligger i sakens natur.Ett Underverk som inträffar varje gång man
ber om det är inget Underverk.Katolska kyrkan har försökt skapa ett
instrument för att knyta Helighet till helgon via Saligförklaring
men det är inget som man kan upprepa genom så många experiment att vem som helst
kan övertyga sig om att det finns ett orsakssamband.
Även inom ekonomi utgör frågan om orsak och verkan ett problem.Arbetar vi för att vi
får betalt eller för att vi tycker det är roligt?Som Mark Twain påpekade skulle
många arbeten bli utförda om de som utförde dem fick betala för detta i stället för att
de fick betalt.Och vi handlar inte bara med Nyttigheter utan också med
penningderivat som knyts till Penningvärde via metoder som vi inte
utrett ordentligt.
Metodutvecklingen inom fysik har kommit längst eftersom det där är lättast att
göra enkla experiment.För olika energiformer har läran vuxit fram vid olika tidpunkter.
Det har medfört att ellära,som är yngst,har kunnat utnyttja de erfarenheter man gjort
inom andra områden.Även om man även där finner en del begreppsförvirring är den logiska
uppbyggnaden klarast inom ellära.Det kan därför vara intressant att försöka tillämpa
ellärans regler för hantering av bärande mängd och knytning av intensitet till
bärande mängd även inom ekonomi.
Bärande mängd
-------------
Benämning Beteckning Sort
Ekonomi Pengar q kr
Ellära Laddnig q As
Vi uppfattar laddning som något som är knutet till antalet elektroner
(negativ laddning) och antalet protoner (positiv laddning).Positiv och negativ
laddning tar ut varandra och med laddning menar vi alltså vanligen
överskott (negativ laddning) av elektroner eller underskott ( hål positiv laddning)
av elektroner.
Det finns fenomen där totala antalet tillgängliga elektroner spelar roll men i de
flesta fall är mängden elektroner så stor att den kan betraktas som oändlig.Bara
en mycket liten del av de totalt tillgängliga elektronerna ingår i det över- eller
underskott som vi uppfattar som laddning.
Med pengar menade vi från början mynt.
Mynt präglades av myntmetall och eftersom tillgången på denna var
begränsad blev tillgången till mynt begränsad.Brist på myntmetall
orsakade stora problem när förmögenhetsbildningen band mynt i
kassakistor där de undandrogs från cirkulation.För att lösa detta problem
försökte alkemisterna finna en metod att framställa myntmetall,i första hand guld.
Vi har emellertid löst detta på ett annat sätt.
Genom att övergå från värdemynt präglade av myntmetall till
påbudspengar,d v s genom att inse att vilken skuldsedel som helst
kan användas som pengar har vi skapat en situation där pengar liksom
laddning finns tillgängliga i obegränsad mängd.
Uppgifter om total penningmängd är alltså lika ointressanta som uppgifter om antalet
elektroner i en koppartråd.De är faktiskt ännu ointressantare eftersom den totala
penningmängden är helt obegränsad genom att vem som helst kan skriva ut en skuldsedel
på obegränsat belopp,en skuldsedel som fungerar som pengar.
Flöde
-----
Ekonomi Penningflöde i kr/år
Ellära Ström i A
Pengar och laddning kan förflyttas och ger då upphov
till penningflöde respektive ström.
För ett källfritt flöde gäller Kirchhoffs första lag: Summan av alla flöden till en
punkt är noll.
För vanliga elektriska ledningar gäller Kirchhoffs första lag.Summan av de strömmar
som flyter in i en punkt är lika med summan av de strömmar som går ut från punkten.
Genom min plånbok flyter ett penningflöde.I stort sett gäller Kirchhoffs första
lag för min plånbok.De pengar som flyter in i den brukar mycket snart flyta ut
igen.Men om jag övergår till att betala med check och bara använder plånboken
för att lagra överblivna växelpengar kommer pengar enbart att flyta in i den
inte ut från den.Den blir då en sänka (=negativ källa) i penningflödet.Penning-
flödet blir då inte längre källfritt och Kirchhoffs första lag gäller inte.
Även om man ofta kan använda Kirchhoffs första lag på penningflöden bör man
alltså se upp med att det kan förekomma källor och sänkor som gör att den inte
gäller.
Knytning av resultat (värde) till flöde
---------------------------------------
Ekonomi Penningvärde U nyttigheter/kr
Ellära Spänning U V (= J/As)
Laddning kan bära energi men laddning är inte energi.
För att en laddning skall kunna orsaka en förändring måste den vara knuten
till en viss energi,den måste ha en viss spänning.
På samma sätt gäller att pengar kan representer (=bära)
nyttigheter men pengar är inte nyttigheter.För att pengar skall bära nyttigheter
måste de vara knutna till nyttigheter,de måste ha ett visst penningvärde.
___________________________________
-----------------------
Åter till hemsidan