2000-04-21
Lars Olert har på sin hemsida
http://home.swipnet.se/~w-61407
beskrivit den svenska ekonomin med modeller som lånat drag från ellära.Bl a
har han tillämpat Kirchhoffs första lag på penningflöden.
Resultatet har blivit en mycket elegant och överskådlig beskrivning.
En viktig del av elläran är att man kan kombinera Kirchhoffs första och andra lag.
Att använda penningsflöden som strömmar som följer Kirchhoffs första lag aktualiserar
därför frågan om man kan använda någon motsvarighet till spänning och även använda
Kirchhoffs andra lag inom ekonomi.
Här följer några,inte helt genomtänkta,diskussionssynpunkter på detta.
Analogi ellära - ekonomi
=========================
Ellära Ekonomi
------------------------------------------------------------------
Bärare
------------------------------------------------------------------
Ström i A Penningflöde i kr/år
Laddning q As Pengar q kr
Laddningsbärare e As (elektroner) Myntenhet 1 kr
Används inte.Totalt tillgänglig Penningmängd M kr
laddning är ett meningslöst
begrepp i de flesta fall.En viss
ström kan alltid åstadkommas genom
hög hastighet på få laddningsbärare
eller låg hastighet på många ladd-
ningsbärare.
--------------------------------------------------------------------
Värde
För såväl ellära som ekonomi gäller att bärarna i sig är värdelösa.
Det är först när de knyts till något av värde som de representerar
ett värde.Inom ellära knyts laddningar till energi.Inom ekonomi
knyts pengar till nyttigheter
--------------------------------------------------------------------
Potential U V (=J/As) Penningvärde U nyttigheter/kr
Spänning (=potentialskillnad) Penningvärdeskillnad ∆U
∆U eller U V (=J/As) eller U nyttigheter/kr
Används ej.Ersätts av 1/U. Pris p kr/nyttigheter
Används ej.Ersätts av 1/U Lön w (pris på arbete)
kr/nyttigheter
Spänningskälla:
Knyter energin ∆U till varje Knyter nyttigheten ∆U till
genomflytande laddningsenhet varje genomflytande penningenhet
(myntenhet).
Motstånd:
Avlägsnar energin ∆U från Avlägsnar nyttigheten ∆U från
varje genomflytande laddningsenhet. varje genomflytande penningenhet
(myntenhet)
--------------
Anm: Inom ellära används sambandet ∆U = R i för motstånd.Jag är
osäker på om detta samband har någon användbar mening inom ekonomi.
--------------
Kirchhoffs andra lag:
För en laddningsbärare som går För en myntenhet som går runt en
runt en sluten väg gäller att den sluten väg gäller att de
energi som tillförs laddnings- nyttigheter som knyts till
bäraren är lika stor som den som myntenheten är lika stora som
avlägsnas från laddningsbäraren de nyttigheter som avlägsnas
från myntenheten.
---------------
Inom ekonomi gäller att avvikelse från Kirchhoffs andra lag i någon del
av en ekonomi ger inflation (eller deflation).
---------------
------------------------------------------------------------------------
En enkel krets
------------------------------------------------------------------------
Fig 1 Fig 1
Vi startar i en jordad punkt. Vi startar hos en konsument som
Motståndet är anslutet till denna har obegränsad tillgång till värdelösa
punkt och det har där obegränsad pengar.För att han skall kunna konsu-
tillgång till "värdelösa" mera något måste han ta dessa pengar till
laddningsbärare.För att motståndet en producent som knyter nyttigheter
skall kunna avge energi (=värme) till pengarna.När konsumenten för-
måste de laddningsbärare som brukat de nyttigheter som producenten
går igenom det bära energi.Det knöt till pengarna är pengarna åter
gör de om motståndets andra sida värdelösa och vi är tillbaka vid
är ansluten till en spänningskälla utgångspunkten.
som knyter energi till laddnings-
bärarna.För att strömriktningen Vi har ju alla obegränsad tillgång till
skall bli samma som i ekonomin värdelösa pengar.Vi kan skriva skuldsedlar
ansluter vi motståndets andra sida på obegränsade belopp.Och dessa är
till spänningskällans minuspol.När naturligtvis pengar.Problemet är bara
motståndet omvandlat den energi att så småningom tröttnar producenterna
som spänningskällan tillförde på att knyta nyttigheter till dem.
laddningsbärarna är de åter Producenten laddas så småningom ur och
värdelösa och vi är tillbaka i slutar ge pengarna värde genom att
utgångspunkten.Om vi använder en knyta nyttigheter till dem.
elektrokemisk cell som spännings-
källa laddas den så småningom ur så
att den slutar knyta energi till
laddningsbärarna.
---------------------------------------------------------------------------------
Perpetum mobile.
En viktig skillnad mellan ellära och ekonomi är att termodynamikens första och
andra huvudsatser gäller inom ellära.Några självklara motsvarigheter till dessa
inom ekonomi finns emellertid inte.
----------------------------------------------------------------------------------
Fig 2 Fig 2
Så här kan man naturligtvis göra Inom ekonomi däremot finns det motiv
en elektrisk krets.Det är inget för att göra en krets på detta sätt.
speciellt med den. Eftersom konsument och producent
båda förfogar över resurser och har
möjlighet att kommunicera även vid
sidan av det ekonomiska systemet kan
en sådan krets fungera som ett
ekonomins perpetum mobile.Konsumenten
tar sina värdelösa pengar till producenten
som knyter nyttigheter till dem mot löfte
att konsumenten skall knyta nyttigheter
i form av arbete till dem.Konsumenten
förbrukar de nyttigheter som producenten
knutit till pengarna.De är då på nytt
värdelösa men producenten kan gå till
konsumenten och be att han knyter arbete
till dem.Producenten förbrukar detta
arbete och pengarna kommer värdelösa
tillbaka till utgångspunkten.
Ekonomi har alltså något som saknar
motsvarighet inom ellära nämligen
utfästelser om framtida inlösen.Att
knyta sådana utfästelser till pengar
fungerar som att knyta utlovade
nyttigheter till pengarna.
___________________________________
-----------------------
Åter till hemsidan