1999-01-03
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://w1.877.telia.com/~u87703726
http://hem2.passagen.se/lean2724
Om trehället Kommentar till Tobaksbalar och skuldsedlar (se under Gäster)
============
Per Kjellen påpekar i "Tobaksbalar och skuldsedlar" att man inte kan ta upp
räntefria lån hur som helst.Ett lån baseras alltid på att långivaren har
förtroende för låntagaren och man kan därför aldrig ta upp lån hur som helst,
oavsett om man betalar ränta eller inte.Jag instämmer alltså helt i påståendet,
men frågan är hur man kan ta upp lån.
Det som är förvirrande med tobaksbalarna är att de användes i två funktioner
samtidigt.De var dels nyttigheter (vissa skulle kanske kalla dem skadligheter
men den diskussionen hör inte hit) och de var dels mynt.De gavs alltså ut som
värdemynt.När man försämrade värdet gjorde man samma sak som när penningutgivarna
spädde ut myntguldet med koppar eller präglade tunnare mynt.Man försökte ge värde-
myntet ett inslag av påbudsmynt för att därigenom göra en myntningsvinst.Lite mera
synpunkter på värdemynt och påbudsmynt finns under rubriken
Om penningderivat .
Men jag tror också att det kan vara på sin plats att diskutera begreppet
"Penningvärde" lite närmare.Det här med pengar verkar vid första påseendet
vara enkelt.Vi är alla vana vid att använda pengar men vänta bara tills
jag har förklarat!!
För att komma ifrån alla ovidkommande komplikationer börjar vi med ett tvåhälle
d v s ett samhälle med endast två individer A och B.Vi förenklar ytterligare
genom att anta att de bara har behov av två nyttigheter t ex potatispåsar och
vantar.A gör varje månad två potatispåsar och B gör varje månad två vantar.En
gång i månaden träffas de på marknaden där de byter en potatispåse mot en vante.
För att hålla reda på dessa byten har de gjort var sitt mynt som de kallar en
krona.När A lämnar över en potatispåse får han en krona av B.Och när B lämnar
över en vante får han en krona av A.
Fig 1
Svart pil = en nyttighet
Blå pil = en krona i betalning
Så långt är det enkelt.En krona motsvarar en nyttighet.Penningvärdet är en
nyttighet per krona.Varje månad byter två kronor ägare d v s omsättningen är
två kronor per månad.Penningmängden är två kronor och den genomsnittliga
omsättningshastigheten för pengarna är alltså en gång per månad eftersom
varje krona byter ägare en gång per månad.
Man inser lätt att de skulle kunna klara sig med en enda krona.Om B har kronan
och tar med den till marknaden kan A byta till sig den mot en potatispåse och
därefter köpa en vante av B som tar hem kronan och förvarar den till nästa
månad.Även nu motsvarar en krona en nyttighet.Penningvärdet är även nu en
nyttighet per krona.Även nu sker två ägarbyten av kronan d v s omsättningen
är fortfarande två kronor per månad.Men penningmängden är bara en krona och
den genomsnittliga omsättningshastigheten för pengarna är två gånger per månad
eftersom kronan byter ägare två gånger per månad.
Men om vi inför ytterligare en individ C och antar att han skall försörjas utan
att producera något blir situationen betydligt mer komplicerad.Hur skall A,B och
C i detta trehälle hålla reda på sina byten av nyttigheter?
Låt oss börja med skattemetoden.
Man bestämmer sig för att öka pennigmängden till 5 kronor.A tar 2 kronor,B tar
2 kronor och C tar 1 krona.Och man inför en inkomstskatt på 50 % för A och B som
innebär att de betalar hälften av sina inkomster till C.Samtidigt höjer de priset
på en potatispåse och på en vante till 2 kronor.A producerar varje månad 3
potatispåsar och B 3 vantar.A tar med 2 påsar till marknaden och B tar med två
vantar.
Så går de till marknaden.
Ställning A B C: 2 2 1
B köper en påse potatis av A för 2 kronor.A lämnar 1 krona i skatt till C.
Ställning A B C: 3 0 2 Omsättning: 3
A köper en vante av B för två kronor.B lämnar 1 krona i skatt till C
Ställning A B C: 1 1 3 Omsättning: 3
C köper en potatispåse av A för 2 kronor.A lämnar 1 krona i skatt till C.
Ställning A B C: 2 1 2 Omsättning: 3
C köper en vante av B för 2 kronor.B lämnar 1 krona i skatt till C.
Ställning A B C: 2 2 1 Omsättning: 3
Så går de hem med samma penningställning som när de kom dit.De kan alltså genomföra
nästa månads transaktioner på precis samma sätt.
Tanken med skattemetoden är att A och B skall ge C vad han behöver utan att C gör
några åtaganden.
Men vad är penningvärdet i detta system?
A kan säga:
För att kunna köpa en vante måste jag få in 4 kronor.Då betalar jag 2 i
skatt och 2 för vanten.En vante kostar alltså 4 kronor.Penningvärdet är
1/4 nyttighet per krona.
eller
Vid dagens handel bytte vi 4 nyttigheter och samtidigt bytte 12 kronor ägare.
Penningvärdet är alltså 4/12 = 1/3 nyttighet per krona.
eller
När jag köper en vante av B står det 2 kronor på prislappen.Penningvärdet
är alltså 1/2 nyttighet per krona.
eller
När jag säljer en potatispåse får jag in 2 kronor men jag får bara behålla
1 krona.Jag får alltså 1 krona för en potatispåse.Penningvärdet är alltså
1 nyttighet per krona.
Skattemetoden innebär alltså,redan i trehället,att begreppet penningvärde blir
mångtydigt.
Fig 2
Svart pil = en nyttighet
Blå pil = en krona i betalning
Röd pil = en krona i skatt
Låt oss så se på myntningsmetoden.
För att hålla reda på bytena bestämmer A,B och C att C skall ha rätt att ge ut
påbudsmynt.Varje månad ger alltså C ut de mynt han behöver för att få vad han
behöver från A och B.
Varje mynt blir då en skuldsedel som C ger ut med budskapet: "Du får ingenting
av mig den här gången men spara myntet om du skulle behöva min hjälp i framtiden."
Eftersom de inte behöver pengar till att betala skatter kan de nu behålla priset
1 krona på både vanten och potatispåsen.
A kommer till marknaden med 2 potatispåsar.B kommer till marknaden med 2 vantar.
C kommer till marknaden med 2 nygjorda kronor.
Ställning A B C: 0 0 2
C köper en potatispåse av A och betalar med 1 krona.
Ställning A B C: 1 0 1 Omsättning: 1
C köper en vante av B och betalar med 1 krona.
Ställning A B C: 1 1 0 Omsättning: 1
A köper en vante av B och betalar med 1 krona.
Ställning A B C: 0 2 0 Omsättning: 1
B köper en potatispåse av A och betalar med 1 krona.
Ställning A B C: 1 1 0 Omsättning: 1
A och B går hem med var sin krona som de lägger på kistbotten.Så länge de har
förtroende för C och räknar med att han skall kunna hjälpa dem med något i
framtiden så länge tycker de säkert att det är bra att ha en slant på kistbotten.
Med myntningsmetoden blir pennigvärdet entydigt.Hur A än räknar kommer han till
att penningvärdet är 1 nyttighet per krona.
Fig 2
Svart pil = en nyttighet
Blå pil = en krona i betalning
Gul pil = en nygjord krona
Grön pil = en sparad krona
Myntningsmetoden är uppenbart enklare än skattemetoden.Problemet är att den är så
enkel att alla kan förstå den.Många fina möjligheter att leva på lurendrejeri
försvinner.Det är kanske inte så konstigt att vår överhet far i taket varje
gång frågan kommer på tal.
Men alla pengarna på våra kistbottnar??
Ja,vad är det för fel på det? Vad är det för fel på att den som hamnar i en
besvärlig situation har en reserv att falla tillbaka på? Det är mycket sällsynt
att rika människor konsumerar mer än andra eller producerar mindre än andra
så något inflationstryck ger inte pengarna på våra kistbottnar.
1999-01-27
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://w1.877.telia.com/~u87703726
http://hem2.passagen.se/lean2724
Mera om trehället
=================
Antag att A,B och C handlar med varandra enligt myntningsmetoden
Vid varje köptillfälle tillför C nya pengar som hamnar i A:s och B:s kassakistor.
Efter oändlig tid kommer A och B att ha oändligt mycket pengar i sina kistor.Av
någon obegriplig anledning tar det emot att acceptera ett sådant system.Vi har
tydligen någon intellektuell låsning som vi inte kan göra oss kvitt.Det hjälper
inte med att man påpekar att inga mänskliga system är eviga.Långt innan A:s och
B:s kassakistor fyllts kommer systemet av andra skäl att förändras.Men det räcker
inte med att påpeka detta i största allmänhet.Jag skall därför försöka skissa en
utveckling som,utan skatter,leder till ett slutet penningflöde.
Räntemetoden
Antag att B kommer på att han kan göra potatistryck och att A uppskattar dessa.
Om de handlat enligt skattemetoden hade inte A haft några pengar över för att
efterfråga potatistryck men nu har han pengar i kassakistan så att han kan säga
till B: "Jag vill gärna köpa ett potatistryck varje månad för en krona."
Men för att göra potatistryck behöver B fler potatisar.Låt oss anta att han behöver
tio extra potatispåsar.Han går då till C och säger: "Kan du skriva ut tio nya kronor
och låna ut dem till mig så att jag kan köpa extra potatis av A?".På det svarar C:
"OK men jag tar en krona i månaden i ränta."
Efter att B köpt sina tio påsar av A kommer de till marknaden med:
A: 2 potatispåsar och 1 krona från kassakistan
B: 2 vantar 1 potatistryck
C: 1 nygjord krona
Ställning A B C: 1 0 1
C köper en potatispåse av A och betalar med 1 krona.
Ställning A B C: 2 0 0 Omsättning: 1
A köper en vante och ett potatistryck av B och betalar med 2 kronor.
Ställning A B C: 0 2 0 Omsättning: 2
B betalar ränta till C med 1 krona.
Ställning A B C: 0 1 1 Omsättning: 1
C köper en vante av B och betalar med 1 krona
Ställning A B C: 0 2 0 Omsättning: 1
B köper en potatispåse av A och betalar med 1 krona.
Ställning A B C: 1 1 0 Omsättning: 1
Så går de hem och A lägger tillbaka kronan i kassakistan och hänger upp potatistrycket
på väggen.Och B går hem med en ny krona som han lägger på kistbotten.
Nu fungerar marknaden med endast en ny krona per gång.Ökningstakten för penningmängden
har halverats.
Så kommer A på att han kan doppa vantar i färg och göra tavlor som B uppskattar.
Han går också till C och får ett lån som gör att han kan köpa de vantar han behöver
som penslar.Därefter går de till marknaden med
A: 2 potatispåsar,1 vanttavla och 2 kronor från kassakistan
B: 2 vantar,1 potatistryck
C:
Ställning A B C: 2 0 0
A betalar ränta till C med 1 krona.
Ställning A B C: 1 0 1 Omsättning: 1
C köper en potatispåse av A och betalar med 1 krona.
Ställning A B C: 2 0 0 Omsättning: 1
A köper en vante och ett potatistryck av B och betalar med 2 kronor.
Ställning A B C: 0 2 0 Omsättning: 2
B betalar ränta till C med 1 krona.
Ställning A B C: 0 1 1 Omsättning: 1
C köper en vante av B och betalar med 1 krona
Ställning A B C: 0 2 0 Omsättning: 1
B köper en potatispåse och en vanttavla av A och betalar med 2 kronor.
Ställning A B C: 2 0 0 Omsättning: 2
Så går de hem.A lägger tillbaka de två kronorna i kassakistan och A och B hänger
upp sina tavlor på väggarna.
Fig
Svart pil = en nyttighet
Blå pil = en krona i betalning
Lila pil = en krona i ränta
Grå pil = nyttighet i form av disposition av tio kronor under en månad
Grön pil = en krona till eller från kassakistan
Nu fungerar ju samhället utan att penningmängden ökar.Men är inte räntan en sorts
skatt?Är inte räntemetoden bara en variant av skattemetoden?
Nej! Det finns flera viktiga skillnader mellan räntemetoden och skattemetoden.
En viktig skillnad är att A och B har pengar i sina kassakistor.Pengar som gör att
de kan efterfråga nyheter som potatistryck och vanttavlor.
En annan viktig skillnad är att C får ränta för att han faktiskt bidragit till att
förbättra samhället.A och B kan uppfatta C som en fullvärdig samhällsmedlem.
Ytterligare en viktig skillnad är hur besluten fattas.B och C kan fatta beslut om
att satsa på potatistryck utan att fråga A.Därefter får A godkänna beslutet genom
att köpa trycken eller underkänna beslutet genom att inte köpa.
Och räntemetoden ger entydigt penningvärde.Räntebetalningarna är ju kopplade till
lånen,inte till transaktionerna.Om vi ser rätten att disponera tio kronor i en månad som
en nyttighet blir penningvärdet hur vi än räknar en nyttighet per krona.
Och räntemetoden kräver ingen kontrollapparat för att övervaka skattebetalning.
_____________________________________
------------------
Åter till Från välfärd till förmögenhet
Åter till Bakgrund