Kommentar till Nobelpriset och finanskraschen

                                    1998-10-23

Leif Andersson

Henriksbergsvägen 104

136 67 HANINGE

Tel  08/777 45 33





Om penningderivat

=================



Påbudspengar är skuldsedlar som någon skriver ut.Om vi har 

förtroende för dessa får de värde.Om de används som betal-

ningsmedel för reala nyttigheter får de en koppling till den reala 

ekonomin.



Riksbanken kan ge ut ett värdemynt genom att prägla ett guld-

stycke och kalla det en krona.Detta mynt har ett värde eftersom 

det kan smältas ned och användas t ex för att belägga reläkontak-

ter.Värdemynt har alltså en direkt koppling till den reala ekonomin.



Om vi har förtroende för Riksbanken kan den ge ut värdemynt-

derivat t ex sedlar där det i princip står "Detta värdelösa papper 

är värt en krona".Om vi accepterar dessa blir de värda en krona.

Dessa sedlar blir då en form av påbudspengar.



Riksbankens sedlar kan så användas för att skapa andra derivat 

t ex bankkonton,aktier och obligationer.Vi får möjlighet att skapa 

privat utgivning av påbudspengar.



När banker skapar konton,när företag ger ut aktier,när privatper-

soner belånar sina hus skapas privata skuldsedlar som kan användas 

som betalningsmedel d v s som privata påbudspengar.



De pengar som ligger i en aktieoption kan ses som derivat av aktier 

som är derivat av sedlar som är derivat av värdemynt.Genom att på 

detta sätt skapa derivat av derivat möjliggör vi privat penningutgivning 

med allt svagare koppling till den reala ekonomin.Förtroendet för 

sådana påbudspengar bekräftas via marknader för derivathandel.



Vi har skapat ett system för värdebekräftelse via handel med påbuds-

pengar.Detta system fungerar som en fiktiv ekonomi,en sorts Mono-

pol-spel,som lever sitt liv vid sidan av den reala ekonomin.



I bankerna sätter människor in pengar som de fått över och som de 

aldrig tänker använda.Bankerna "placerar" dessa pengar i fonder och 

företag utan att bry sig om vad som produceras i den reala ekonomin.

Den fiktiva ekonomin växer lavinartat med allt svagare koppling till den 

reala ekonomin.



Frågan är vad vi bör göra åt detta.



Det finns i princip tre alternativ



  1 Låta det fortgå 



  2 Stärka kopplingen mellan fiktiv och real ekonomi 



  3 Frikoppla den fiktiva ekonomin helt från den reala ekonomin



1 Låta det fortgå

-----------------



Ingenting hindrar att vi skapar hur stora belopp som helst inom den fiktiva 

ekonomin.När araberna uppfann nollan skapade man ett enkelt system 

för att skriva hur stora tal som helst.Och så länge den fiktiva ekonomin 

hålls borta från den reala är den harmlös.



Problemet med en stor fiktiv ekonomi och en liten real är emellertid att vi 

kan få svårt att hålla isär fiktion och verklighet.Belopp som är små i den 

stora fiktiva ekonomin kan komma in i den lilla reala ekonomin och ställa 

till oreda.



2 Stärka kopplingen mellan fiktiv och real ekonomi.

---------------------------------------------------



Redan idag omsätter den fiktiva ekonomin långt större belopp än vad som 

motsvarar den reala ekonomins utbyte av nyttigheter.Om man skall stärka 

kopplingen mellan fiktiv och real ekonomi måste alltså den fiktiva ekonomin 

minskas.Påbudspengar måste alltså förstöras eller blockeras så att de inte 

kan omsättas.Ett sätt att göra detta är att låta banker gå i konkurs så att 

deras konton försvinner.



Det handlar om att i Karl XI anda genomföra en reduktion.På Karl XI:s tid 

var mark det som ansågs värdefullt.Och adelns rätt att ta skatt från vissa 

gårdar var en sorts derivat av markvärde.Genom reduktionen drog han in 

dessa derivat till staten.



På liknande sätt kan man tänka sig att dra in privata finansinstituts rätt att ge 

ut och hantera sedelderivat till förmån för Riksbankens sedlar.



Men Karl XI förlorade kontrollen över reduktionen och skapade mycket 

onödigt lidande.Det är idag uppenbart att han inte förstod vad han höll på 

med.Och om man ser på dagens politik och på de senaste årens nobelpris i 

ekonomi finns det ingen anledning att tro att vi skulle vara klokare.



Att dra ner den fiktiva ekonomin genom bankkonkurser o dyl är alltså en 

farlig väg som vi inte bör ge oss in på om vi inte verkligen vet  vad vi gör.



3 Frikoppla den fiktiva ekonomin helt från den reala ekonomin

---------------------------------------------------------------



Om vi kan skapa en situation där den fiktiva ekonomins stora belopp ligger 

stilla utan att komma in i den reala ekonomin kan den fiktiva ekonomin få dö 

i frid.



Om vi inom den reala ekonomin kan skapa uppgifter som är så intresse-

väckande att vi intresserar oss mer för dem än för penningplacering får vi helt 

enkelt inte tid att ägna oss åt optionshandel o dyl.



Den fiktiva ekonomin kan gå samma väg som kyrkan.Det var inte länge sedan 

prästens ord var lag.Idag gittar vi inte ens skratta åt debatten om kvinnopräster. 

Vi bryr oss helt enkelt inte.Vi skapar våra egna religioner helt utan kyrkans 

hjälp.



På samma sätt skulle vi kunna bygga upp våra egna ekonomier utan att bry oss 

om den fiktiva ekonomin.Men det förutsätter att vi påbörjar övergången från ett 

välfärdssamhälle till ett förmögenhetssamhälle.Där begreppet förmögenhet både 

betyder att vi får behålla våra pengar och att vi får utveckla vår förmåga.







              _____________________________________

                      ------------------





 Åter till Från välfärd till förmögenhet





Åter till Bakgrund