1991-03-03				1 (7)

Leif Andersson

Henriksbergsvägen 104

136 67 HANINGE

08/777 45 33



                 Framtidens bil



Det är en solig vårmorgon 2099.Det är dags att åka till sommar-

stället och som vanligt har vi packat bilen full med barn,hund,

blommor och alla de prylar vi av någon anledning anser att vi

inte kan avvara.



Bilen köpte min farfar stax före sekelskiftet.Den har nu gått i

100 år och det är bara 20 år kvar till första service.Det är

lagren i hjulen och lagren i elmotorerna som skall bytas.



Från början hade bilen ett gelat blybatteri som toppeffektkälla

och en ottomotor-generator som medeleffektkälla.



När det på 2010-talet blev allt vanligare med solcellstak ut-

nyttjade allt fler sitt elöverskott från villan för att klara

alla kortkörningar.Bensinförbrukningen minskade så kraftigt att

det inte gick att bevara det gamla systemet med bensinstationer.

Man började sälja motorgeneratorer av frikolvstyp avsedda för

fast paraffin som bränsle.Fördelen med dessa var att man kunde

sälja bränslet i form av fasta bitar i vanliga dagligvarubutiker.

Min far,som övertog bilen 2022,köpte en sådan motorgenerator och

lät den gamla bli bojsten för segelbåten.



Redan från början var dessa motorgeneratorer anpassade för det

idag vanligaste bränslet d v s fett från oljeväxter som härdats

till fast konsistens.Jag har därför behållit denna motorgenerator

även om jag funderat på att ersätta den med en modern med kall

fusion som kan gå 10 år på en liter vatten.



Att köra på vatten i ett fusionsaggregat är naturligtvis prak-

tiskt eftersom man bara behöver tänka på att fylla på vart tionde

år men bränslefettet finns ju så varför inte använda det.Man

skall ju ändå till butiken och handla och igår köpte jag 10 kg

för resan samtidigt som jag provianterade för första dagarna.



Det förekommer att man använder bränslet som osaltat margarin.

Tillverkningsprocessen är den samma.Skillnaden är bara att till-

verkaren gör smakkontroller på margarinet.Ibland,jag tror att det

är när man har stor andel raps i råvaran,kan bränslet få en bi-

smak som jag inte tycker om så jag undviker att äta det.



Det ursprungliga batteriet vägde 200 kg och gav bilen en kör-

sträcka på drygt 3 mil i ren elmod.Att ladda ett helt urladdat

batteri tog c:a 20 minuter.Detta räckte väl för de flesta an-

vändningar och det var bara på rena långresor t ex under semes-

tertid som man behövde använda motorgeneratorn under körning.Men

redan 2005 bytte min farfar det mot ett aluminiumbatteri,främst

för att det hade betydligt bättre driftsäkerhet.

											2 (7)

Det blir nu allt vanligare att använda supraledande induktanser i

stället för batterier.När man till slut förstod sambandet mellan

supraledningstemperatur och curie-punkt fick vi en uppsjö på

lämpliga supraledningsmaterial.De energilager som finns idag är

små,lätta och effektiva.Felet är bara att de är för effektiva.Det

har hänt olyckor där supraledningen avvecklats och nödledningen

brunnit av.Jag har därför behållit mitt gamla batteri.



Det är dags att åka och jag drar ur sladden.Eftersom det är

morgon och många kokar sin morgonmat utan att solen nått så högt

att den ger full efffekt på solcellstaken är efterfrågan på el

stor på nätet och min motorgenerator har gått igång så att jag

säljer el till nätet.När jag nu drar ur sladden stannar motor-

generatorn.



Jag kör upp på stora vägen och in i den täckta stadsdelen.För mig

är kortaste vägen genom centrala Stockholm och jag blockerar

därför motorgeneratorn medan jag kör på övertäckta gator.



En gång i tiden hade man inkvistion,häxprocesser,skatter och

något som man kallade lapplisor.På samma sätt som man hade fått

för sig att alla måste ha samma religion eller att man måste ta

ut skatter för att de som inte sysslade med marknadsaktiviteter

skulle få mat,kläder och husrum hade man fått för sig att det var

trångt på stadsgatorna.Man hade en hel stab av människor som inte

gjorde något annat än skrev ut böteslappar till bilister som

stannat på gatorna.



Med de stinkande och bullrande bilar som man hade på 1900-talet

kanske man hade problem på stadsgatorna.Men strax före sekelskif-

tet började man förstå att man kunde täcka över gatorna.I stället

för att skriva böteslappar fick lapplisorna bygga tak över gator-

na och den lätta trafiken flyttades upp på dessa gatutak.Detta

frigjorde de gamla trottoarerna för körbanor och parkering och

det visade sig att man hade långt mer utrymme än man behövde.



När man ändå kommit igång med att bygga gatutak fortsatte man med

fönstertak som klimatskärm uppe vid husens takfot.Gatutaken blev

stora öppna platser med behagligt klimat där man kunde ha uteser-

veringar,offentliga möten eller bara träffpunkter i största

allmänhet.Många aktiviteter som tidigare varit förbehållna en

begränsad publik i slutna rum flyttade ut till gatutaken och

offentligheten.



Det är ju faktiskt så att möjligheten att köra avgasfritt var en

av förutsättningarna för vår nuvarande conkrati där vi fattar

politiska beslut genom consensus.När människor fick stora

utrymmen att träffas och kunde kombinera det med de kommunika-

tionsmöjligheter som datornäten gav föll grunden för den gamla

representativa demokratin.Man slutade helt enkelt att följa de

dummaste besluten som de valda ombuden fattade.När människor

kunde prata direkt med varandra förstod man också att den s k

offentliga sektorn inte möjliggjordes av skatter utan av att man

producerade mat,kläder och bostäder så att det räckte även till

offentligt anställda.Den s k svarta ekonomin expanderade och blev

allmänt accepterad.Byråkratin förlorade möjligheten att skrämma

till underkastelse genom att trakassera via godtycklig beskatt-

ning.Och man insåg att reella beslut fattas när alla är överens

och något formellt beslut behövs egentligen inte.



											3 (7)

Vid Tumba kör jag upp på stora västkustleden och startar motor-

generatorn.På denna typ av stora leder finns ett mitträcke som

skiljer de motriktade körbanorna.Körfälten närmast detta räcke är

reserverade för automatisk trafik.Om man vill kan man köra intill

detta räcke och välja automatmod.Bilen följer då räcket samtidigt

som den tar laddning från det.Genom att bilarna drivs med synk-

ronmotorer kan man få exakt samma hastighet som bestäms av en

frekvens som kommer från räcket.Hastigheten utefter räcket är 90

km/tim.



Om jag valde att köra utmed räcket skulle jag klara hela resan

utan att dra igång motorgeneratorn men jag tycker faktiskt att

det är roligare att köra själv även om det är skönt att veta att

jag,när jag vill,kan gå ut i automatfältet och koppla av en

stund,t ex för att läsa tidningen.



Jag sätter i mitt körkort i kortläsaren och trycker in min kod.

Egentligen är det mycket sällan jag gör detta för jag anser att

man skall vara försiktig med att möjliggöra myndighetsövervakning

men i dag känner jag inte för att tänka på sådant.



Vid mitträcket och på övertäckta gator finns lokala positions-

system.I övrigt används satelitsystem som ger positionen på en

millimeter när.Noggrannheten är faktiskt så bra så när jag skulle

bygga gäststuga på landet tog jag till positionsgivaren för att

få alla plintar och bjälkar på rätt plats.Även när det gäller att

sätta reglar horisontellt eller i lod är den utmärkt eftersom den

är mindre och lättare än ett vattenpass.



I bilen finns en automatisk hinderdetektor.Denna registrerar

vilken acceleration last och passagerare kan förväntas tåla och

beräknar max tillrådlig hastighet.Denna beräkning baseras på den

hinderfria sträcka som hinderdetektorn kan överblicka.På vissa

sträckor t ex i tätorter är kravet inte bara att bilens passa-

gerare skall klara en kollision utan att bilen skall kunna stanna

utan att köra på och skada något.I dessa områden,som bilen

automatiskt håller reda på via sitt positionssystem,blir natur-

ligtvis max tillrådlig hastighet väsentligt lägre.Normalt kör man

så att man låter bilen begränsa hastigheten om man är på väg att

överskrida max tillrådlig hastighet.



Bilen har emellertid,som gamla 1900-talsbilar,tre pedaler där en

är gas och en är broms.Den vänstra,som på gamla bilar var kopp-

lingspedal,har nu fått funktionen att koppla ur hinderdetektorn.

Hinderdetektorn är ett hjälpmedel men det är alltid föraren som

bestämmer.Om jag kopplar ur den och den sträcka där jag befinner

mig råkar stå under övervakning blir jag emellertid bötfälld om

jag överskrider max tillrådlig hastighet.Har jag identifierat mig

som förare via kortläsaren sker detta automatiskt annars blir jag

stoppad av trafikövervakningen.

											4 (7)

Det ringer på telefonen.Jag brukar hålla hårt på att jag inte

vill bli störd i bilen men efter en snabb titt på den uppringan-

des nummer bestämmer jag mig för att ta samtalet.För att kunna

prata utan att bli störd av körningen kör jag in till räcket och

väljer automatmod.



Det är varvet där jag har min båt som har fått lite problem och

undrar om det räcker om båten är klar klockan 5.Enligt färddatorn

finns det inga trafikhinder på vägen och med nuvarande takt

skulle vi vara framme klockan 4.Men vi tänkte ta en avstickare

över Kinnekulle och se på utsikten över Vänern så jag svarar att

det räcker om den är klar klockan 6.



På varvet är man rädd om mig som kund.Jag är en av de allt färre

som envisas med att ha särskild båt.De allt vanligare bilarna med

bara två hjul,ett på var sida,och artificiell stabilitet går ju

så bra som båtar att det bara är båtfantaster som köper båtar.

Det är faktiskt lustigt att jämföra moderna bilar på vattnet med

riktigt gamla bilder av hjulångare.Likheten är så stor att man

nästan undrar om det finns någon sorts periodicitet i den tek-

niska utvecklingen.



Vid Lugnås tar vi av upp på Kinnekulle.Det har börjat regna och

vägbanan är våt.På instumentbrädan lyser rekomendationen att slå

på väggreppskontrollen.Alla fyra hjul har individuell drivning

och bromsning som styrs av centraldatorn.Detta innebär att inget

hjul kan slira såvida inte alla hjul slirar samtidigt.På krokiga

och hala vägar kan det i alla fall vara lämpligt att med täta

intervall känna av vägfriktionen för att inte råka ut för någon

obehaglig överraskning.Jag slår alltså på väggreppskontrollen som

varannan sekund kontrollerar att hjulen inte släpper vid det

vridmoment som hinderdetektorn räknar med.



En viktig förutsättning för att göra momentkontroll är att

hjulens tröghetsmoment är så litet att den kan ske snabbt och

omärkligt.På 1900-talet hade man tunga hjul med gummidäck fyllda

med tryckluft.När man ersatte dem med dagens hjul med en tunn

slitbana buren av fjädrande lameller fick man inte bara ner

tröghetsmomentet.Man fick också plats för driv/bromsmotor och

vikten på hela paketet blev lägre än för ett gammaldags hjul.

Samtidigt minskade rullmotståndet.När man ersatte de gamla plåt-

karosserna med belagd frigolit för att värmeisolera och minska

skadorna vid islagning sjönk vikten drastiskt och därmed rull-

motståndet.För att dra en 1900-talsbil erfordrades i allmänhet

flera hundra N.Det var bara i undantagsfall man kunde göra som vi

brukar när man går ur och rullar bilen för hand in i ett trångt

utrymme.Men det var inte förrän vid sekelskiftet som det blev

lättare att dra en bil än att lyfta en tvåliters mjölkförpack-

ning.



När man så integrerade stötdämpning med drivning minskade för-

lusterna vid körning ytterligare samtidigt som man fick enklare

konstruktioner,bättre väghållning och bättre komfort.Gamla 1900-

talsbilar kunde ta mer än en halv liter bensin d v s mer än ett

halvt kilo brännfett per mil!!

											5 (7)

Vi kör ner från Kinnekulle och kommer till Husaby där det ligger

ett bilmuseum som vi brukar besöka varje år.Här finns bl a

Sveriges finaste samling av gamla 1900-talsbilar och en mycket

fin uppställning som visar hur den moderna bilen växte fram ur

det tekniska monster som man körde med på 1900-talet.



Efter några goda år under slutet av 1980-talet drabbades bil-

industrin av en "lågkonjunktur" under början av 1990-talet.Detta

var inget nytt för bilföretagen och man trodde att det som

vanligt handlade om att övervintra tills konjunkturen vände.Man

förbrukade sina reserver och förstod inte att bilköparna hade

insett att det som då kallades konventionella bilar var förlegade

produkter.



När ett litet företag i Värmlandsskogarna började bygga direk-

tionsbilar av hybridtyp förstod den bilköpande allmänheten vad

som höll på att hända.De bilar man byggde var visserligen mycket

enkla och orimligt dyra.Man utgick helt enkelt från marknadens

bästa bilar,bytte förbränningsmotorn mot en motorgenerator och

växellådan mot en elmotor.De första exemplaren fick bära alla

utvecklingskostnader men för köparna fick dessa bilar ett reklam-

värde och så småningom ett samlarvärde som gjorde köpen till

mycket goda affärer.Men i och med att bilarna fanns kunde alla

förstå att detta var ett enklare,billigare och bättre sätt att

bygga bilar.



När man insåg att skatter var lika meningslösa som inkvisition

sjönk såväl inflation som räntor.Nuvärdet av framtida nyttigheter

ökade vilket medförde en helt ny syn på produktlivslängd.



När man började använda garantier på 100 år eller 200 000 mil för

grundfordonet var problemen egentligen inte tekniska.Man hade

sedan länge byggt elmotorer för industribruk med 40 000 drift-

timmar,d v s med 60 km/tim som genomsnittshastighet 240 000 mil,

mellan service.Problemen var främst att finna organisationsformer

med sådan stabilitet att köparen kunde lita på ett 100 årsåta-

gande.



För en gångs skull förstod staten sin uppgift.Med de förtroende-

rester som fanns kvar efter att skattesystem,pensionssystem och

sjukvårdssystem visat sig vara rena skojarsystem lyckades staten

skapa ett system för garantier och produktkontroll.



När man avvecklade skattesystemet sjönk kostnaden för arbete.Det

blev då billigare att handbygga hybridbilar på beställning än att

massproducera s k konventionella bilar.Resultatet blev en för-

skjutning från en spekulationsekonomi där tillverkare byggde

mängder av likadana produkter mot en beställningsekonomi där

varje produkt byggdes efter köparens önskemål för att kunna

fungera under hela ägarens livstid.



På samma sätt som tillverkarna av anspända fordon gick under utan

att lyckas förstå att man vid 1900-talets början höll på att

lämna hästen som dragdjur gick 1900-talets bilindustri under utan

att förstå att människor ville ha enkla,modifierbara,individuellt

anpassade hybridfordon som kunde anpassas till 2000-talets infra-

struktur.

											6 (7)

Vi kör mot Trollhättan där ett företag som hette SAAB en gång i

tiden hade en bilfabrik och fortsätter sedan mot Uddevalla där

ett annat företag som hette Volvo hade en annan bilfabrik.



Under slutet av 1900-talet karaktäriserades Sverige av att vara

bäst i världen på att göra produkter som ingen ville ha.Man

gjorde t ex helt fantastiska mekaniska räknemaskiner.En statlig

utredning i början av 1970-talet konstaterade att det visserligen

fanns elektroniska räknemaskiner men att sådant bara var avsett

för mycket stora system.Det Sverige borde göra var att sätta

elmotorer på de mekaniska räknarna.Det gjorde man och man blev i

särklass världsbäst på mekaniska räknare,en lika listig satsning

som om man gjort världens bästa stenyxor.



Vid mitten av 1900-talet var Sverige en av världens största

skeppsbyggarnationer.Ett av skeppsvarven låg i Uddevalla men när

man förlorat förmågan att följa med i utvecklingen avvecklade man

skeppsbyggandet och lade ner Uddevallavarvet.I stället skulle man

bygga bilar i Uddevalla.Man lyckades också bli världsbäst på det

som då kallades konventionell bil.Man blev alltså världsbäst på 

ännu en förlegad produkt.



Vid den tiden förstod man tydligen inte att när ett företag för-

skjuter intresset från VAD man producerar till HUR man gör det är

man på väg mot en välordnad död.Staten stödde döende välordnade

företag,först indirekt via skatteregler och så småningom allt mer

direkt.SAAB fick t ex stora stödbelopp för att lägga en bilfabrik

i Malmö när man lade ner varvsindustrin där.Resurserna för detta

togs från nyskapandet och landet blev alltmer utarmat.För att

skyla detta upprättade man organ som skulle stödja teknisk ut-

veckling.Men dessa fick arbeta med regler som hindrade att man

störde etablerade döende företags marknader.Man gav t ex utveck-

lingsstöd på sådana villkor att den som tog emot dem fick en

skatteökning som blev större än det "stöd" han fått.De belopp som

avsattes för sådan verksamhet var dessutom så små att de ansågs

"ofarliga".



Att det vid sekelskiftet trots allt fanns ett visst kunnande

kring hybridfordon beror på att ett statligt organ som hette

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) under 1980-talet drivit

ett elfordonsprogram.Genom att framställa detta som en satsning

på marknadsmässigt helt omöjliga elbilar fick man möjlighet att i

lugn och ro,om än med nästan försumbara resursinsatser,studera

eldrift av vägfordon.



Ingen ansvarig instans tycks ha förstått vad som pågick trots att

det t ex måste ha varit uppenbart att en 15 kW motorgenerator i

varje bil skulle komma att medföra att Sveriges bilägare skulle

förfoga över långt större elproduktionskapacitet än alla elkraft-

leverantörer tillsammans.Det är faktiskt ganska lustigt att läsa

gamla riksdagsprotokoll från tiden före sekelskiftet där man

tycks ha trott att avveckling av kärnkraft var något som man

behövde ta upp till politisk bearbetning.

											7 (7)

Så är vi då framme vid båtplatsen och parkerar bilen.Vi lastar

över vårt bagage och jag tar ur motorgeneratorn och ansluter den

i båten.



Under sommaren använder vi bilen för att åka och handla ett par

gånger i veckan.De ytor som inte är fönster är naturligtvis

täckta med solceller vilket gör att batteriet laddas när den

står.Vi har knappt en mil till den affär där vi brukar handla och

för de resorna räcker normalt denna solcellsladdning.Vi brukar

därför låta motorgeneratorn stå kvar i sommarstugan eller i båten

under hela sommaren.Det är bara om vi vill göra någon längre resa

som vi tar med den i bilen.



Även båten har naturligtvis solcellsytor för batteriladdning men

den har nu legat övertäckt på varvet så jag ansluter motor-

generatorn ifall den skulle behövas.







              _____________________________________

                      ------------------





 Åter till Elverk eller transportmedel





Åter till Bakgrund