2000-02-11
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://go.to/lean1
http://come.to/lean
Skall vi ha kvar Sverige?
=========================
Frågan aktualiseras av att våra ledare uppenbarligen inte längre tror på
Sverige.De tror inte ens att det är mödan värt att försöka särredovisa vår
ekonomi genom att hålla oss med en egen valuta.
Och visst finns det skäl att ifrågasätta Sverige.Vi råkar leva i en avkrok
av världen.En avkrok med ett hopplöst klimat.Varför skall vi envisas med att
fortsätta med det?Finns det något som vi vill bevara eller väntar vi bara på
att få flytta söderut?
Vad skulle vi sakna om vi avskaffade Sverige?Om vi reste härifrån och lät andra
göra om landet till någon sorts park för udda semesterfirande.
Vi har nog svårt att se det som ligger alltför nära.Det som vi möter dagligen
tar vi för självklart och tänker inte på hur det skulle vara om det förändrades.
Vi tänker inte på att vi faktiskt har skapat en egen kultur.
Engelsmännen skryter med 1066 men Sverige har aldrig i historisk tid invaderats.
Även om vi ingick i Kalmarunionen och om vi kom under inflytande av påvekyrkan
har vi ändå utvecklats genom att själva välja vad vi vill ta till oss utifrån.
När vi möter en okänd människa vet vi att hon också har läst Fröding och Ferlin,
att hon har upplevt "midsommarnätternas dämpade ljus",att hon känner till asatron
och har funderat över Havamals visdomsord,att hon vet hur en sulfatfabrik luktar,
att hon har ätit knäckebröd o s v.När vi träffas i en tågkupe,på ett sammanträde,
på ett party eller liknande brukar det gå ganska snabbt för oss att övertyga
varandra om att vi inte är idioter.Vi kan föra samtal som egentligen förutsätter
en enorm mängd gemensam kunskap men som vi uppfattar som den naturligaste sak i
världen.
På våra skolgårdar har vi slagits och lärt oss regler för hur man signalerar: "Jag
ger mig" och hur man behandlar den som ger upp.Vi har lärt oss både att svara på
och att använda provocerande och agressionsdämpande beteenden.Beteenden som kan ha
helt andra betydelser i andra kulturer.Vi har fört noggranna kyrkböcker som gör att
vi kan följa våra släktrelationer långt tillbaka i tiden.Överallt i landet ser vi
spåren av våra förfäders möda och kan föreställa oss vilka motiv som drev dem att
försöka skapa en bättre framtid.
Vi har skapat ett eget språk som inte bara består i att "cheval" heter "häst".Vi
tänker faktiskt lite annorlunda.Om man försöker översätta texter från andra språk
finner man att svenskan har ett eget sätt att fördela budskapet på substantiv och
verb.Vi har en egen nyanseringsskala genom att vi har synonymer där andra saknar
det och genom att vi saknar sådana där andra har det.Redan för tusen år sedan
användes svenskan till att skapa allitererade visdomsord.Och rimord har fungerat
som tankebryggor som endast förekommit i svenskan.
Trots ett årtusende av kristendom har vi bevarat en del av en hednisk tradition
som var märkligt fri från den underkastelselära som alla högkulturer använt sig
av.Det milda överseende som vi betraktar en inkompetent överhet med är inte den
foglighet som terror och religion skapat i högkulturer.
Är detta värt något?
Redan nu är det lukrativt att lämna Sverige.För en pensionär kan en utflyttning
till Spanien betyda åtskilliga tusenlappar i månaden i minskad skatt.Och många
flyttar.
Det finns naturligtvis de som trivs med att flytta ut men många lider av det.Så
länge man inte har andra kontakter med andra människor än att beställa och betala
på hotell och restaurang spelar väl bakgrunden ingen roll men att lära känna
andra människor är svårt om man inte har en gemensam kunskap att bygga på.Många
upplever därför utflyttningen som en sorts landsförvisning.
Invandring fungerar som peppar i soppan.I måttliga doser är den smakförhöjande.
Och vi har behov av kontakter med omvärlden.Det är stimulerande att då och då
möta människor med annan bakgrund som kan ge oss nya infallsvinklar.Men när det
börjar bli fråga om getto-bildningar och om import av människor för att ta hand
om det som ingen annan vill göra blir smaken för stark.
Detta har givetvis ingenting med rasism att göra.Att jag inte lyssnar på någon
som talar ett språk som jag inte förstår beror inte på att jag tror att det
han säger är betydelselöst.Och jag inser naturligtvis att andra bakgrunder ger
andra utgångspunkter som kan vara lika bra som mina men jag har ingen möjlighet
att se världen från något annat än min bakgrund.
Poängen med att en liten grupp på c:a 10 miljoner människor bildar en nation är
att vi kan ha en gemensam kultur med så många gemensamma drag att vi lätt kan
förstå varandra.Och naturligtvis skall vi ständigt ompröva och förbättra denna
kultur men det måste ske i en takt som vi kan hantera.När våra ledare inte
förstår detta finns det en risk att rasistiska rörelser får stöd för att vi
förgäves försöker få till stånd en diskussion.
När vi ser på andra och större nationer framstår våra resurser som blygsamma.
Och det ligger nära till hands att göra misstaget att även se dem som
betydelselösa.Även om t ex USA kan mobilisera långt större resurser än vad
vi kan göra drivs även där utvecklingen framåt av människor som pratar med
varandra.Och för att vi skall förstå varandra så att vi kan utbyta mer än
triviala fraser behöver vi bilda grupper på högst ett dussin personer.Och
sådana grupper har minst lika stora förutsättningar att kunna fungera i
Sverige som i USA.Ser vi i backspegeln kan vi konstatera att Sverige har
bidragit mer till utvecklingen än vad som motsvarar vår andel av jordens
befolkning.
Ett viktigt element i det gångna årtusendets utveckling har varit den sunda
galenskapen.Förmågan att se världen på nya sätt för att finna sådant som kan
underlätta vår tillvaro.Här spelar en gemensam kultur en mycket viktig roll.
Vi måste känna oss trygga i våra grundvärderingar för att vi skall våga lyssna
på nya ideer.Påven försökte knäcka Galilei för att han insåg hur tunt kyrkans
budskap var.
Sverige vimlar av "byfånar" med intressanta ideer.Kring början av 1900-talet
vågade vi släppa fram några av dessa och fick Ericson,ASEA,Bahco,Alfa-Laval,
SKF,AGA,Nobelpris,Bofors,Electrolux m fl.
Vi kan naturligtvis inte hjälpa alla som behöver hjälp i hela världen.Men vi
kan försöka hjälpa varandra.Och vi kan försöka skapa ett samhälle som är bra
för oss.Ett samhälle som andra kan se på och ta till sig det de finner bra.Ett
samhälle som genererar produkter och livsmönster som även andra kan ha nytta av.
Och genom att vi avgränsar oss som en liten del av jordens befolkning kan vi
våga ta en del risker på den vägen.Gör vi misstag drabbas vi naturligtvis men
det blir ingen världskatastrof så länge det bara gäller oss.
Vi har alltså en viktig uppgift.
Men våra nuvarande ledare tycks inte ha en aning om den.
Dagens politik påminner mig om ett tidigt barndomsminne.Jag skulle för första
gången försöka köra med häst och vagn.Jag ryckte i tömmarna som jag sett de vuxna
göra men jag hade ingen aning om vad tömmarna skulle överföra för signaler.
Resultatet blev att hästen förvånat vände på huvudet och tittade bakåt.Så vände
han huvudet framåt och gick den vanliga vägen och jag insåg att det var bäst att
låta honom hållas.
Vi har en överhet som förvirrat rycker i tömmarna men,i bästa fall,sköter vi
det som behöver göras trots den.
Övergången till Euro kan emellertid bli en total kollaps för det nuvarande
samhället.Om vi väljer att växla till andra valutor som ligger utanför fiskal
kontroll faller alla kontrollmöjligheter.Tömmarna går av.
I det läget har vi två möjligheter.Antingen lägger vi ner Sverige eller också
börjar vi om från grunden.
Om vi börjar om kan vi konstatera att vi behöver en valuta som vi kan använda
för att informera varandra om vad som behöver göras och för att kunna visa
varandra uppskattning för det vi gör.
För hundra år sedan diskuterade man livligt om Sverige kunde brödföda hela
befolkningen.Världskrigen visade att det inte var något problem och idag ser man
mycket sällan denna fråga diskuteras.Vi har inte haft något problem med svält
på mer än hundra år.En valuta behöver alltså inte utformas för att klara
uppgiften att fördela svält.
Var och en som har ett behov skall kunna använda valutan för att uttrycka och
kvantifiera detta.Var och en som har en ide skall kunna använda valutan för att
kvantifiera sin tro på den.Var och en som vill uttrycka sin uppskattning av
något skall kunna göra det med hjälp av valutan.
Frånsett tillfälliga problem under nödår har vi i alla tider gett alla all den
hjälp som vi kunnat ge.Den s k välfärdsstaten har inte inneburit att fler fått
bättre hjälp bara att hjälpen anonymiserats.Vi trodde att vi kunde överlåta vår
medmänsklighet på institutioner och till en början verkade det faktiskt fungera,
dels för att vi fick ledare som förstod att de förvaltade vår vilja att hjälpa
närstående dels för att den tekniska utvecklingen gav nya möjligheter att hålla
undan smuts och elände.Men vi har,praktiskt taget,alltid haft kapacitet att
hjälpa varandra och vi har gjort det också.Det finns därför inget skäl till
att någon skulle behöva avstå från hjälp på grund av brist på pengar.
Vår valuta skall alltså
Ge alla som behöver något möjlighet att efterfråga det
Utgöra påtagligt uppskattningsuttryck
Kunna samlas till förmögenhet som mått på livsframgång
Kunna växlas till utländsk valuta
För att samtidigt tillgodose alla dessa krav kan vi införa ett system med lånerätt
för alla medborgare.Om vi tror på Sverige kan vi komma överens om att hjälpas åt
att hålla stabila priser.Vi kan låta bli att köpa prishöjda produkter och vi kan
låta bli att höja priser.Det gör att vi får stabilt penningvärde och,så småningom,
omvärldens förtroende.Vi kan ha våra tillgångar i vår egen valuta och andra kan
också finna det lämpligt att använda den.
Vi,och alla utlänningar som tror på vår valuta,kommer att lägga undan pengar i
växande förmögenheter.För att tillhandahålla tillräckligt med betalningsmedel blir
vi tvungna att ge ut mer pengar.Det kan vi göra och dessa nya pengar kan vi använda
för att betala sådan verksamhet av gemensamt intresse som inte bör betalas av
enskilda individer.
Den som behöver hjälp men inte har några pengar får låna.Den som har sådana lån
förlorar en del av sin rätt att fatta ekonomiska beslut och sin rätt att lämna
gåvor och arv.Den som har lån får t ex inte lämna lån och inte äga utländsk
valuta.Detta kräver en viss kontrollapparat men eftersom den är begränsad till
den lilla grupp som har utnyttjat sin lånerätt får denna liten omfattning.
Med hjälp av en valuta som fungerar utan en skatteöverbyggnad kan vi börja en
utveckling mot en beställningsekonomi.En ekonomi där konsument och producent delar
på ansvaret för produktionsbeslut.Där "felproduktion" inte förekommer.Där
"kretsloppssamhället" med produktion-användning-nedbrytning-råvara ersätts av
produktion-användning-reparation/ombyggnad.
Sverige har inga förutsättningar att konkurera på världsmarknaden med billiga
massproducerade varor.Naturligtvis skall vi,för eget bruk,producera sådant som
inte kan bära transportkostnader från andra producentländer,men en stor del av
vår produktion bör avse produkter med unika kvaliteer.Jag skall kunna köpa
kläder som sytts efter mina mått,inte för att hjälpligt kunna hängas på vem
som helst.Jag skall kunna köpa möbler som tillverkats efter mina ritningar.
Jag skall kunna köpa ett lass vete som odlats enligt mina önskemål.
Och det är inte bara en fråga om hur vi skall få fram produkter.Det är också ett
sätt att skapa ett socialt system.Vi får lära oss att tillvarata och respektera
varandras kunnande.Tillsammans kan vi börja drömma om nya möjligheter.Och skolan
får helt andra förutsättningar när vi börjar efterfråga kunskap.
Till stor del blir sådan produktion lokal eftersom den kräver nära kontakt mellan
konsument och producent.Det innebär att konkurensen utifrån blir liten.Men den kan
ändå ge exportintäkter.Den kan innebära att det som inte går att få fram på annat
sätt går att beställa i Sverige.Vi kan få en efterfråga på vår valuta för att
den ger något som inte går att få på annat sätt.
När det gäller total resursförbrukning innebär en beställningsekonomi i många
fall att resursförbrukningen,framför allt arbetsinsatsen,blir större vid produk-
tionstillfället.Detta kan emellertid uppvägas många gånger om genom att vi får
produkter som passar bättre för sitt ändamål och därigenom får längre livslängd.
På det viset skulle vi kunna skapa ett Sverige som utgörs av dem som tror
tillräckligt mycket på Sverige för att våga dela med sig av sina livsprojekt i en
strävan att skapa det bästa samhälle som någonsin funnits.
Vi kanske skall börja med att köpa en bunt enkla biljetter till Bryssel för våra
nuvarande ledare.
_____________________________________
------------------
Åter till Att välja elleverantör,teleoperatör och valuta
Åter till Bakgrund