DÅLIGA LÖNER GER INGEN KONKURENSKRAFT Hög yrkeskompetens kommer alltid att vara vår främsta konkurensfördel (Införd i Arbetet Nyheterna 1998-04-01) • Människor som inte kan få social status genom sin dagliga gärning blir inte en tillgång i den samhällsskapande processen, skriver civilekonomen och debattören Bo Gilius Frick, som bl a förespråkar en fördjupning av all grundlåg- gande utbildning. Industriledarna får lära sig att inse, att vi aldrig kan bli konkurrenskraftiga via låga löner och torftig offentlig sektor, betonar Frick. ------------------------------- • Skolan skulle utan tvivel bli bättre om lärarna finge tillbaka den köpkraft de hade för 40 år sedan. Det skulle vara en av de bästa investeringarna svenska folket kunde göra. Andra kunskapsfrämjande förändringar vore att låta skolan börja en timme senare på morgonen och återinföra de långa sommarloven både för lärare och elever. Tyvärr kan inte skolans problem lösas med så enkla medel. "Även handens arbetare måste vara hjärnarbetare" För att göra det möjligt att öka samhörigheten med andra människor och bilda ett samhälle krävs att varje individ får deltaga i samhälisbygget. För att få deltaga måste vi behövas, ha en uppgift. För att få en uppgift måste vi vara skickliga inom något område. Därför skall skolan ansvara för att upptäcka och stödja utvecklingen av varje elevs anlag. Utbildningen kan inte vara isolerad från näringslivet. Det är dock bakvänt att låta efterfrågan på kompetens styra utbildningen. Risken är då stor, att unga människor styrs in på en uppgift de inte har fallenhet för. Då kan man inte bli skicklig inom sitt yrke med påföljd att man inte får hög självkänsla och inte heller blir konkurrenskraftig. Det är därför i grunden skolan och föräldrarna, som skall styra yrkesvalet. Näringslivet skall anpassas till utbudet av kompetens. Detta är nödvändigt både för att bygga ett solitt samhälle och för att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv. Sverige har på flera områden varit kommersiellt framgångsrikt genom att satsa på de ungas intressen och fallenhet. Det första exemplet i modern tid är tennisen. Att ett destruktivt skattesystem hindrat både tennisspelarna och deras inkomster från att stanna i Sverige är inte utbildningens fel. På 80-talet fick många ungdomar chansen att bli duktiga kockar. De har sedan spritt kokkonsten över landet och ge- nom att laga bra mat skapat efterfrågan på bra mat. Den svenska musikindustrin är det allra bästa exemplet på att en utbildning efter intresse utan beaktande av nyttan är en alla avseenden bra metod. Det största hindret för denna tingens ordning är att inte alla yrken och utbildningar är lika "fina". Wigforss begick ett fatalt misstag, när han indelade människorna i handens och i hjärnans arbetare. Handens arbetare behöver använda hjärnan i lika hög grad som hjärnarbetarna. Att det i dagens Sverige inte är ovanligt att vi inte får tillfälle att använda hjärnan i yrkesarbetet är inte något som skiljer handens arbetare från hjärnans arbetare. Montessoripedagogiken betonar vikten av hjärnans utveckling via händernas verksamhet. I gamla tider var judiska filosofer tvungna att lära sig ett hantverk. Spinoza var ädelstensslipare. Kant är ett exempel på att även kristna filosofer kun- de vara hantverkare. Han var en skicklig kock. Vi behöver en pånyttfödelse av hantverket inte bara för filosoferna, utan också för arbetarna. Svensk industri blev framgångsrik bl.a. på grund av att arbetarna var yrkesarbetare. Det nya var att sam- ordna deras olika förmågor i stora företag. Henry Ford valde en annan metod. Han hade inte tillgång till svenska yrkes- män utan fick anpassa produktionstekniken till oskolad arbetskraft, ofta med bristfälliga kunskaper i engelska. Det var fråga om anpassning till det löpande ban- det i stället för samordning av högt utbildade hantverkare. Svenska industriledare har sedan 60-talet alltmer valt Henry Fords metod. Följden har blivit, att yrkes- utbildningen eftersatts, att näringslivets konkurrenskraft fortlöpande försvagats och detta har lett till återkommande krav från näringslivets ledare på devalveringar av valutan, låga löner och minskad offentlig sektor. Därtill har vi nu 1,2 miljoner människor utan reguljärt arbete. Många andra har ett arbete, som inte är tillräckligt krävande. "Vi kan aldrig bli konkurrenskraftiga via dåliga löner" Människor som inte kan få social status genom sin dagliga gärning blir inte en tillgång i den samhällsskapande processen. Vi får vad Rickard Matz i Heideggers anda benämner "sär-hällen". När unga människor ser dessa sär-hällen och tappar tron på att de skall få leva i ett samhälle förlorar de lätt även tron på meningen med skolarbetet. En nedåtgående spiral tar sin början. För att vända denna spiral skall vi sträva efter att skapa bra arbeten åt alla. Med ett bra arbete menas ett arbete där vi ständigt kan utöka vår förmåga. Arbetslivet och skolan skall reformeras sam- tidigt och i samverkan mellan industrins företrädare och lärarna. Industriledarna får lära sig att inse, att vi aldrig kan bli konkurrenskraftiga via låga löner och torftig offentlig sektor. Det är hög yrkeskompetens, som alltid kommer att vara svenskarnas främsta konkurrensfördel. Denna kompetens skapas genom en sko- la, som spårar och utvecklar varje individs anlag och eftersträvar jämlikhet via olik- het. Då kompletterar vi varandra och lär oss att uppskatta andras kunskaper och vara stolta över våra egna. Eleverna måste indelas tidigt efter fallenhet för olika läroämnen. Det är viktigt att arbetarnas yrkesutbildning börjar tidigt. Eleverna skall kunna läsa ämnen på olika nivåer. Högre eller lägre kurs skall kunna väljas av alla. På det sättet lär bli- vande arbetare och tjänstemän känna varandra tidigt. I tjänstemannautbildningen skall ingå även ett hantverk och i arbetarutbildningen minst ett s.k. teoretiskt ämne. Elevens lämplighet för studier i de ämnena skall kartläggas extra noga. Detta sys- tem ökar respekten för varandras yrkeskompetens och bidrager till att integrera arbetare och tjänstemän i det framtida arbetslivet. En grundläggande insikt är, att vi måste bejaka att det är arbetet, som ger oss vårt samhälle och vår välfärd; inte vare sig produktionskapitalet eller finanskapitalet. BO GILIUS FRICK _____________________________________ ------------------ Åter till Samtliga artiklar som förekommit under rubriken Gäster Åter till Bakgrund