2000-03-18

Leif Andersson

Henriksbergsvägen 104

136 67 HANINGE

Tel 08/777 45 33

e-post   leif.andersson@haninge.mail.telia.com

Hemsidor   http://go.to/lean1

           http://come.to/lean





Etervind runt en partikel

=========================



Betrakta en partikel med massan M.



Hur blåser etervinden runt den?



En massa är någon sorts störning av etern som i stort följer med etern 

som en ballong följer med luften.I någon mening kan man alltså säga att 

partikeln följer med etern och rör sig med ljushastighet i koordinattids-

riktningen.Men i omedelbar närhet av massan är tydligen etervinden störd.

Det märker vi om vi placerar en liten partikel med massan m (m mycket 

mindre än M) i närheten av M.Både M och m flyter med etern och rör sig 

alltså i etervindens riktning.Men det visar sig att m rör sig in mot M.



Tydligen blåser inte etervinden runt M enbart i vår koordinattidsriktning.

Etervinden har tydligen även en komposant i det tredimensionella rummet.

En komposant som är riktad in mot M.



När m faller inåt mot M får den allt högre rumshastighet v.Om vi antar att 

totala hastigheten hela tiden är c innebär ökad rumshastighet att 

koordinattidshastigheten minskar.När m närmar sig M får den alltså allt 

högre rumshastighet och allt lägre koordinattidshastighet.



Etervinden böjer alltså av inåt mot M.Ju närmare man kommer M ju högre hastighet 

i rumsled får etervinden och ju långsammare går koordinattiden.Till slut når 

rumshastigheten upp till ljushastigheten och koordinattidshastigheten blir då noll.







Vi kan definiera en gravitationspotential ug och en gravitations-

accelerationsvektor g sådan att



      g = grad ug 



Med hjälp av m kan vi undersöka ug  och g som funktion av avståndet r från M.

Vi finner då att 



                  k M

           ug  =  -----

                   r



och 

                  k M

          |g| =  -----

                   r2



Den gravitationskraft fg som verkar på m blir då 



                k M m

           fg =  ------

                  r2



Och etervindens hastighet i r-riktningen vg blir 



                                   2 k M

           vg  =  (2  ug )1/2  =  ( ------ ) 1/2

                                     r



vg  kallas för flykthastighet eftersom det är den hastighet m måste ha för att 

kunna lämna M:s gravitationsfält.



När man närmar sig M minskar r så att vg  till slut når upp till 



        vg  = c



Vi säger då att vi nått partikelns yta.Från områden innanför denna yta kan ingen 

information nå oss eftersom flykthastigheten där överstiger ljushastigheten.Utefter 

ytan står koordinattiden stilla.







En masspartikel är ett svart hål i eterflödet där etern står stilla i koordinattidsled 

och etervinden blåser i rumsled in mot hålet.



När en luftmassa över en öken värms av solen stiger luften uppåt.Vi får en vertikal 

luftströmning som vi kan kalla huvudströmningen.Om luften av någon anledning släpar 

efter på något ställe sjunker lufttrycket där,vi får ett hål i luften och vi får 

vind in mot hålet.När vi tappar ut vatten ur badkaret sjunker vattennivån.Vi får 

en vertikal vattenströmning som vi kan kalla huvudströmningen.Men vid urtappningshålet 

strömmar vatten fortare.Vi får ett hål i vattnet och en vattenvind in mot hålet.



Det visar sig att inströmning mot hål i luftflöden eller hål vattenflöden ofta inte 

sker rakt mot centrum.Ofta uppstår en virvel kring centrum.Vi får en tromb eller en 

badkarsvirvel.Sådana virvlar bildar s k virvelrör (kallas ibland virveltrådar).

Man kan visa att virvelrör är mycket stabila tillstånd som normalt består så länge 

huvudströmningen fortgår.



Eterströmningen skiljer sig från den vertikal luftströmningen och den vertikala 

vattenströmningen genom att den inte sker i vertikalled utan i koordinattidsled.

Om det uppstår virvelrör utbildas alltså dessa kring koordinattidsaxeln. Det blir 

alltså virvlar som inte går runt någon av våra vanliga rumsaxlar utan runt 

koordinattidsaxeln.Men en viktig egenskap hos en virvel är att den kan gå åt två 

olika håll.Virvlar i etern skall alltså kunna vara av två olika slag och ha 

egenskaper som skiljer dem från virvelfri vind in mot en massa.



Det är också så att det finns två olika egenskaper hos partiklar som svarar väl 

mot vad etervirvlar skulle ge.Vi kallar det för elektrisk laddning.Positiv och 

negativ laddning motsvarar alltså etervirvlar som går åt olika håll.





En partikel som har massa är alltså ett svart hål med en yta där koordinattiden 

står stilla och från vilken ingen information kan nå oss.In mot ett sådant svart 

hål blåser en etervind.Denna etervind in mot hålet kan blåsa på tre olika sätt.



        Rakt in mot hålet = oladdad partikel

        I virvel åt ena hållet = positivt laddad partikel

        I virvel åt andra hållet = negativt laddad partikel









Det finns också en annan intressant likhet mellan vattnet i badkaret och etern.

Vattnet har en väldefinierad yta och etern har en yta som heter 'nu'.Under denna 

yta heter etern 'då' och ovanför heter området 'framtiden'.Däremot skiljer sig 

etern och badvattnet genom att badvattnets höjd minskar medan eterns koordinattid 

ökar.











              _____________________________________

                      ------------------





 Åter till Från tomhet till etervind





Åter till Bakgrund