1997-10-25		1 (4)

Leif Andersson

Henriksbergsvägen 104

136 67 HANINGE

08/777 45 33



Fysik

=====



Vi upplever att den värld som omger oss innehåller något.Våra

sinnen säger oss att detta något har form som gör att vi kan

definera och orientera oss i ett rum.Denna form ändras så att

förändringarna bildar ett händelseflöde som vi kallar tid.



Men de händelser som utgör tiden inträffar inte helt slumpmäs-

sigt.De är samordnade till händelseförlopp som vi kan kalla

fenomen.När vi rullar en kula över kanten på ett bord får vi en

demonstration av fenomenet att föremål faller nedåt.Samtliga

delar av kulan börjar samtidigt röra sig mot golvet.



Denna egendomliga egenskap hos världen att händelser samordnas

till fenomen är alla religioners rot.Vi kan inte förstå det med

vårt förnuft men vi söker ändå någon förklaring.



Vad är det som håller samman och styr ett fenomen?



Hur kan vi påverka detta sammanhållande och styrande?



Kunde vi besvara dessa frågor skulle vi kanske kunna få kontroll

över den omgivning som vi nu är utelämnade till.



När människor började fundera över dessa frågor låg det nära till

hands att tänka sig att varje fenomen styrdes av någon sorts

väsen d v s att varje fenomen hade sin gud.Solen styrdes av

solguden,vindarna av vindguden,vågorna av havsguden o s v.



Kanske gudarna hade vissa mänskliga egenskaper.Kanske kunde man

övertala dem med liknande språk som man använde för att övertala

människor.



I ariernas gamla vedareligion stod brahmanen över gudarna.Det var

han som hade makt att övertala gudarna.Förmodligen använde han en

kombination av hemlig almanacka och väderobservationer för att

förutsäga när det var dags att börja brygga soma och hålla den

fest som skulle åkalla Indra.Och Indra kommer på sin stridsvagn

dragen av hingstar och slår med åskviggen torkans demon (Vritra).

Och regnet kommer och regntiden börjar.



Brahmanen som hade makt över en sådan mäktig gud som Indra åt-

njöt naturligtvis stort anseende.Men något var fel.När man kom i

kontakt med andra folkslag som inte åkallade Indra fann man att

regntiden kom även till dem.Och brahmanen var lika utsatt som

alla andra för det som verkligen betydde något.Även brahmanen

blev sjuk,åldrades och dog.Man började förstå att brahmanen inte

kunde påverka någonting alls.



Både hinduer och i ännu högre grad buddister såg att människan

var dålig på att forma världen efter sin vilja.I stället började

man allt mer intressera sig för människans möjlighet att styra

sin vilja.

							2 (4)



På samma sätt som räven konstaterade att rönnbären är sura vände

hinduer och buddister världen ryggen och betraktade hela om-

världen som något ont som det gällde att komma ifrån.



Men andra folk,t ex judarna,gick en annan väg.



En gud som bara härskar över ett enda fenomen är naturligtvis

inte mycket att ty sig till,inte ens om det är ett mäktigt

fenomen som den åska som Indra eller Tor härskar över.



Judarna uppfann Jahve som en allsmäktig gud som härskade över

alla fenomen.Och man ställde Jahve över människan.Men om man hade

ställt Jahve så högt över människan att han blivit opåverkbar

hade det varit meningslöst att försöka nå honom.Man tänkte sig

därför att han,när det passade in i hans planer,kunde lyssna på

människor.



När Elia gör upp med Baal-prästerna (Bibeln,Första konungaboken)

är det självklart att det gäller att visa vem som via sin gud kan

påverka något påtagligt fenomen.Elia tar det lugnt för han vet

att om han med en elektrisk gnista ber Jahve tända den bensin som

folket uppfattar som vatten kommer Jahve att tända offerelden.Han

har funnit ett sätt att be om eld som Jahve alltid bönhör.



Det stor problemet med att tänka sig en allsmäktig gud är natur-

ligtvis frågan varför en sådan gud skulle skapa något så ofull-

komligt som vår värld.Men detta tyckte sig judarna ha ett svar

på.De hävdade att Jahve skapat en ofullkomlig värld för att

människan skulle ha en uppgift när hon strävade efter att för-

bättra den.



I stället för att ge upp och vända världen ryggen gällde det att

ta itu med världens problem och göra något åt dem.Kristendomen

övertog judarnas Jahve och fortsatte,liksom de gamla brahmanerna,

att försöka påverka omgivningen.



Naturligtvis finns det även inom kristendomen spår av den inåt-

vändhet som utgör buddismens kärna.Jesus framhåller t ex att

syndaförlåtelse är viktigare än kroppslig bot och att man skall

ge kejsaren vad kejsaren tillhör och gud vad gud tillhör.Men det

finns ett drag av pragmatism i kristendomen.Budet att vända andra

kinden till är inte ett underkastelsebud utan en från etologin

välkänd iaktagelse att vi,som andra djur,har fungerande agres-

sionshämmande beteenden som vi bör använda oss av.



Och kristendomen hämtade mycket från grekerna som visserligen

varnade för hybris men ändå tänkte sig att människor kunde mäta

sig mot gudar.



När kyrkans makt växte förstod kretsen kring påven att det gällde

att bekämpa buddismens världsfrånvändhet.Inkvisitionen gick hårt

fram mot katarerna och deras ideer om rening för att bli "full-

komlig".

							3 (4)



Och vi lär oss allt mer av det språk som vi kan använda för att

informera omgivningen om våra önskemål.



I stället för en gud bakom varje fenomen har vi funnit att det

finns samband mellan olika fenomen.Vi har,som Elia,funnit att det

finns ett samband mellan en elektrisk gnista och eld.Vill vi ha

eld kan vi i stället åstadkomma en elektrisk gnista som ger eld.

Och vi har funnit en rad andra lättpåverkade fenomen som kan ge

eld.Det språk vi oftast använder när vi vill ha eld är ett

rituellt språk som består i ritualen att dra en tändsticka mot

askens plån.



Och vi har funnit rituella uttryck som leder till ännu våld-

samare resultat i form av atombomber.



Vi har funnit att,när vi väl hittar rätta sättet att uttrycka

oss,omvärlden villigt anpassar sig till våra önskemål i en ut-

sträckning som vi inte kunde drömma om för ett par århundraden

sedan.



På nytt närmar vi oss de gamla brahmanerna i deras försök att få

herravälde över fenomenen.Och nu,liksom då,blir det slutliga kri-

teriet på hur vi lyckas vår förmåga att komma till rätta med

sjukdom,åldrande och död.Där brahmanerna försökte med offer till

gudarna och 1800-talet försökte med åderlåtning försöker vi med

HUGO-projektet.



Än är optimismen stor men vad händer om vi upptäcker att vi inte

kan åstadkomma något?Det är bara c:a hundra år sedan sannolik-

heten att överleva med läkarvård var lägre än utan.



Ännu är vi bländade av 1900-talets förändringar och ser en värld

full av fantastiska möjligheter.Men det var säkert även arierna

som såg brahmanen framkalla Indra.Vad händer när vi börjar se hur

klumpiga våra metoder är?När vi förstår hur dåligt vi utnyttjat

våra möjligheter?När vi,som brahmanerna,börjar förstå att mycket

av det vi var stolta över inte var vår förtjänst?



Om vi skall slippa den pessimism som var grogrunden för Buddas

lära om förintelse som livets mål måste vi hela tiden göra

framsteg som håller hoppet vid liv.



Vi har funnit regler som gör att vi kan förutsäga hur olika

fenomen påverkar varandra.Om vi inte direkt kan påverka fenomen A

kanske vi kan förutse att det påverkas av ett annat fenomen B som

vi kan påverka.På detta sätt kan vi stapla fenomenkedjor från

något lätt påverkbart till önskat resultat.Det är idag självklart

att vår omvärld skall vara arrangerad så att om vi trycker på en

knapp på väggen skall omvärlden förstå att vi vill ha ljust i

rummet.

							4 (4)



Vi utvecklar nu en datateknik som skall fungera som tolk mellan

vårt vanliga språk och de ritualer som omvärlden förstår.För att

trycka en bok behöver vi inte längre peta in bokstavstyper i en

ram och sätta denna i en tryckerimaskin.Vi skriver "Print" på

datorn så skriver den,via telenätet,ut boken hos alla som vill ha

den.För att köra en pappersmaskin behöver vi inte ha gubbar som

går runt och vrider på inställningsrattar.Vill vi ändra på spal-

ten mellan två valsar klickar vi med musen på bilden av valsarna

på datorskärmen och skriver in önskad spaltbredd.Och datorn över-

sätter vårt önskemål till en ritual som ändrar spaltbredden.



Det är viktigt att denna utveckling går fram så snabbt att vi kan

känna hur vi får ökad kontroll över vår omgivning.Men det är

också viktigt att vi inte gör om brahmanernas misstag att hemlig-

hålla knepen för att resultatet skall te sig mer imponerande.De

resultat vi uppnått kan nog te sig imponerande men det som är

ännu mer imponerande är att vi uppnått dem med enkla medel som

alla kan förstå.Och detta är det viktiga i dagens utveckling.Jag

skall känna att jag har kontroll över min omvärld,inte att brah-

manen eller statsministern eller prästen har kontroll över min

omvärld.



Men förutsättningen för detta är att vi vågar lita på varandra.På

samma sätt som vi i trafiken ständigt möts i livsfarliga situati-

oner där vi obetingat litar på våra medtrafikanter måste vi lita

på att våra medmänniskor inte missbrukar sin makt över omvärlden.



Vi måste sluta ljuga för varandra,åtminstone i oträngt mål.



Vår offentliga sektor möjliggörs av att vi gör mat,kläder och

bostäder så att det räcker även för offentligt anställda.Detta

begriper vi naturligtvis och försök att lura i oss att det är

skatter som möjliggör den offentliga sektorn leder bara till att

vi förlorar förtroendet för varandra.



Försöken att locka till sig den internationella knarkmaffians

pengar genom att lova stora insatser för att eliminera konkurens

och därmed möjliggöra höga priser är naturligtvis uppenbara.På-

ståenden att man på detta sätt skulle kunna hålla nere knarktill-

gången är ju uppenbar lögn liksom mycket av skräckpropagandan som

används för att göra knark glamoröst.



Att utforma regler för änkepension och sedan helt enkelt ta ifrån

änkorna deras pension är så korkat att många inte tror att det

kan vara sant.Att lova inflationsskyddade pensioner och sedan,

när de som gått i pension inte längre har möjlighet att komp-

letera med eget sparande,ändra basbeloppet är lika korkat men så

tydligt att alla kan se att det verkligen är sant.











              _____________________________________

                      ------------------





 Åter till Från tomhet till etervind





Åter till Bakgrund