Texten skriven 1978
Utdrag ur Teknikutveckling och sårbarhet från Det sårbara samhället =================================================================== Leif Andersson för Sekretariatet för framtidsstudier ------- Jag skall försöka att kort skissera två tänkbara utvecklingar, den ena där individen tar vara på möjligheten att utnyttja sam- hället, den andra där byråkratin ökar sitt inflytande över in- dividen. Inom ramen för en artikel av detta slag måste beskriv- ningen bli grovt skissartad. Syftet är bl a att antyda hur vi i varje ögonblick väljer ett av många möjliga alternativ genom att fatta en rad beslut. Dessa beslut avser ibland "obetydliga detaljer", ibland grundläggande politiska ideologier och till- sammans utformar de den framtid vi väljer. Samhälle för individerna ======================== I bostadsområden börjar man lägga in glasfiberkablar för lokal- antenn. Man utvecklar enkla läsdisplayer där man kan stoppa in en kas- sett eller minnessticka. Varje kassett av ungefär en vanlig band- spelarkassetts storlek rymmer ca 100.000 A4-sidor dvs mer än ett större uppslagsverk. Man utvecklar även läsare som kan söka av sådana kassetter och ta fram information enligt vissa instruk- tioner. Folk i bostadsområden med lokalantennsystem upptäcker att man enkelt kan ansluta läsare och skrivare till antennsystemet så att man kan utbyta information med varandra. Om systemet omfattar 1000 hushåll och var och en lägger in en kassett får alltså samtliga tillgång till 100.000.000 A4-sidor. Skulle man inte bland dessa finna svar på sin fråga kan man låta frågan stå kvar så att den kan läsas av alla som är anslutna till systemet, så att de kanske kan svara med eget vetande eller lägga på en annan kassett med svaret. Var och en som är ansluten till syste- met får härigenom tillgång till en informationsmängd som är jämförlig med den som olika myndigheter och företag förfogar över. När någon t ex vill ifrågasätta sin taxering har han till- gång till alla lagar, anvisningar, prejudikat, utredningsför- slag m m som någon inom systemet funnit värda att notera. Han kan därtill få ytterligare råd som skrivs in direkt av perso- ner som intresserar sig för hans fall. Man börjar använda systemet för att ordna barnpassning. Det vi- sar sig att det inom området finns möjligheter att ordna detta utan fasta daghem och med möjlighet att ta hänsyn till barnens önskemål. Man skaffar ett system som kan registrera hur sådana tjänster utnyttjas, men man betalar inte för dem och tar där- med inte upp dem till beskattning. Ensamma och sysslolösa finner att systemet är användbart för att få kontakter och arbetsuppgifter. I allmänhet finns intressanta obesvarade frågor inmatade i systemet. Dessa kan i några fall diskuteras vid personliga kontakter och innebära ett avbrott i ensamheten. Man registrerar frågor, kontakter och arbetsinsatser, men byter inga pengar och får därigenom ingen skatt på denna typ av tjänsteutbyte. Man finner former för värdering av utbyte av tjänster inom syste- met. Dessa utvecklas så, att de även kan användas för utbyte av varor. Genom att byte av varor och tjänster inom systemet sker utan möjlighet till insyn utifrån och utan vanliga ekonomiska transaktioner sker sådana byten utan beskattning. Skattesyste- met kommer således att fungera som en "tullmur" som innebär att byten inom systemet i allmänhet blir fördelaktiga jämfört med byte med omvärlden. Skatteintäkterna från områden av denna typ minskar drastiskt. Samtidigt minskar emellertid kostnaderna för offentlig service till dessa områden. Man inser att visserligen har mängden pen- ningtransaktioner minskat men totalt sett uträttas mer menings- fullt arbete. Utvecklingen bedöms därför som positiv och man bi- behåller nuvarande skattesystem för att stimulera en snabb över- gång. Lokala nät ansluts till varandra. Man förser näten med centrala register. Rutiner för informationssökning, kontaktsökning, tjänsteutbyte och varuutbyte tas fram så att bl a fysiska transporter minimeras. I centrala register på olika nivåer samlas uppgifter om tillver- kningskapacitet som måste anskaffas utifrån. Detta möjliggör för individer i systemet att besluta anskaffa maskiner o dyl för att tillhandahålla önskad kapacitet. Maskiner konstrueras i största möjliga utsträckning för direkt anslutning till informations- systemet. Större producent- och distributionsföretag anpassar sig och ställer om från massproduktion och massdistribution till be- ställningsproduktion och distribution till grupper som behöver komplettera sin egen produktion. Man upphör att betrakta arbetskraft som en handelsvara. Maskin- ägare kan tillhandahålla vissa tjänster från sin maskin, even- tuellt i samband med att han själv bidrar med en arbetsinsats, men han betraktas inte som "arbetsgivare" om han låter någon annan utnyttja maskinen. Behovet att sammankoppla arbetsgivar- ansvar med försäljningsresurser bortfaller naturligtvis i en beställningsekonomi av denna typ. Pengar får en annan roll än i en marknadsekonomi. Från att i marknadsekonomin ha markerat ett visst värde och fungerat som kommunikationsmedel mellan producent och konsument övergår nenqar nu till att endast bli ett mått för värdemätning. Genom att alla transaktioner enkelt kan registreras direkt behöver man inte byta pengar i samband med dem. Värderingar förändras. Det skulle t ex kunna betraktas som lika viktigt att kunna ta emot vård och att ställa frågor på ett sti- mulerande sätt som att ge vård och besvara frågor. Frågor om vad som skall betraktas som ändliga och knappa resur- ser diskuteras. Nya former för att stimulera hushållning med be- gränsade resurser utvecklas. Synen på mänskligt arbete ändras t ex radikalt. Den från slavsamhället övertagna synen att "arbets- kraft" är en handelsvara som finns tillgänglig i begränsad om- fattning har underlättat administrationen av en övergång till automatiserad produktion men detta innebär naturligtvis inte att "hushållning med arbetskraft" i sig är motiverad. Likaså ändras synen på användning av råvaror. Att använda ett material innebär naturligtvis inte i och för sig någon resursförbrukning. Förbrukning av knappa resurser blir aktuell först om vi bryter ner form på föremål eller utjämnar koncentrationsskillnader. Samhället går in i ett skede där vi "konsumerar möjlighet att producera". Kunnandet om hur vi skapar den koncentration- och formförändring som varuproduktion innebär blir så stor att varje människa i genomsnitt kan och vill producera mer än sitt eget behov. Överskottet på produktionsvilja används för mdi- viduellt skapande. Samordning sker genom ett kommunikations- system med minnen och sökmöjligheter. All inmatning av informa- tion till kommunikationssystemet är frivillig och den som matar in viss information har rätt att efter eget gottfinnande begränsa spridningen. Ett samhälle av denna typ blir sannolikt mycket stabilt mot uti- från kommande störningar. Att producera är roligt speciellt när man kan se och förstå hur råvaran förändras till produkt. Pro- duktionsapparaten kommer därför sannolikt att decentraliseras så att relativt små grupper blir nära självförsörjande. Om delar av samhället skadas kan därför återstoden fungera relativt o- stört. Aven mot störningar av inre art bör stabiliteten bli ganska god genom att många individer har tillgång till information som möjliggör individuella bedömningar. Man förlorar visserligen möj- ligheten till kraftsamling kring mål med oklar innebörd som världsherravälde, klasskamp, antikommunism m m men får i stallet en strävan mot mål som baseras på en utbredd värdegemenskap. Om sådana mål i någon absolut mening är bättre eller sämre än andra är naturligtvis omöjligt att avgöra, men de kommer sannolikt att upplevas som "bra" av samhällets medborgare. Individer för byråkratin ======================== När man börjar diskutera information över lokala antennsystem upplever den etablerade byråkratin ett hot. Man hänvisar till Televerkets monopol för telenät, man klassar informationssprid- ning över lokala nät som rundradiosändning, man tar upp en diskussion om "risken" att lokala nät utnyttjas för reklam- distribution. Lagstiftningen skärps. Lokala nät förbjuds. Endast vissa typer av snabbtelefoner tillåts, men för dessa krävs ett typgodkännande som möjliggör att man endast accepterar typer som inte kan utnyttjas för hantering av stora informationsmäng- der. Man lanserar informationssystem anslutna till telefon och rund- radionäten av typ "Viewdata". Pappersindustrin ser teledistribuerade tidningar som ett hot mot efterfrågan på tidningspapper. Man tar upp en debatt om be- hovet av en oberoende press. För att säkerställa fortsatt tid- ningsutgivning inför man en avgift för teledistribuerade ny- heter. De intäkter detta ger används för subvention av tid- ningsutgivning. Systemet byggs ut och ansluts till olika typer av databanker Man säkerställer emellertid att vissa typer av information förblir oåtkomlig för den enskilde och man ser till att den enskilde inte utan sanktion från byråkratin kan sprida informa- tion till mer än enstaka individer. Genom att snabbt öka tillgången till "ofarlig" information åstadkommer man att användarna upplever utvecklingen som posi- tiv så att de inte ifrågasätter den. Systemet byggs ut med register där endast myndigheter och direkt berörda individer har insyn, t ex bankkonton och postgiro. Fö- retagen åläggs att lägga in sin bokföring i systemet. Kontant- handel ersätts med att transaktioner registreras via systemet. Det blir härigenom omöjligt att genomföra affärer som inte tas upp till beskattning. Genom att man registrerar inte enbart belopp vid ett köp utan också vilken vara man köpt kan man i detalj följa varje hushålls livsmedelsförbrukning och relatera denna till hälsotillstånd. Man får härigenom underlag för att förändra kostsammansättningen så att folkhälsan förbättras. Variationer i kostsammansättning tillåts endast inom vissa gränser. Försök med nya livsmedel ger relativt snabbt lätt avläsbara resultat och man får häri- genom möjlighet att väsentligt förbättra kosten. Produktionen centraliseras till ett fåtal stora enheter. Dessas möjlighet att styra produktionen efter "efterfrågan" blir be- tydligt bättre än i en vanlig marknadsekonomi. Så snart en ny vara utbjuds får man omedelbart veta om någon köper den. Man måste inte som nu vänta på att underleverantören tömt sitt lager innan man får besked om varan är säljbar. Genom att begränsa spridningen av det för tillverkning nödvändiga kunnandet och genom att begränsa reklam och andra typer av produktinformation begränsar man utbudet av nya produkter. Denna begränsning för- stärks genom högt ställda krav på produktkvalitet, krav som nya produkter med vissa "barnsjukdomar" sällan uppfyller. Konsu- menterna blir härigenom hänvisade till ett begränsat antal olika produkter och kommer då att köpa dessa, vilket registreras som efterfrågan. Placering av "rätt man på rätt plats" underlättas genom att man enkelt i datorsystem kan registrera varje individs presta- tioner och jämföra dessa med de krav som en viss uppgift ställer. Detta samhälle är mycket effektivt i den meningen att hälsotill- ståndet är gott och folk "efterfrågar" de varor som produceras. De flesta utnyttjas intill gränsen för sin förmåga och upplever därigenom sin insats som meningsfull även om det sammanhang där den ingår är oklart. Informationsflödet blir enkelt genom att lägre nivåer i hierarkin endast avger uppgifter i form av önske- mål, prestationsförmåga och hälsotillstånd. Dessa uppgifter om- vandlas i hierarkins högre nivåer till order som sänds tillbaka till lägre nivåer. Ett samhälle av denna typ kan snabbt anpassa sig till sådana förändrade förutsättning som kan förutses av hierarkins övre skikt. Det kan lätt åstadkomma en kraftsamling även mot mål som är svåra att förstå. Däremot är det mycket sår- bart genom att endast en liten grupp individer har överblick och tillgång till information som gör det möjligt att styra ut- vecklingen i stort. Bristande kompetens, "felaktiga" ambitioner eller bortfall i denna lilla grupp kan få ödesdigra konsekvenser. Det sårbara samhället ===================== Det nuvarande samhället har som mål att förändra medborgarnas levnadsförhållanden i vissa avseenden. Detta innebär att även samhället förändras. Aven samhällsmålen förändras. En gång i tiden var ökad tillgång till salt ett viktigt samhällsmål. I dag ter sig ett sådant mål helt meningslöst. Den nuvarande samhällsutvecklingen mot och bortom sekelskiftet hotas naturligtvis av internationella tvister, av storkrig, med eller utan kärnvapen, avsiktlig eller oavsiktlig spridning av patogena organismer, större naturkatastrofer som klimatföränd- ringar (spontana eller orsakade av mänsklig verksamhet) osv. Det allvarligaste hotet mot det nuvarande samhället är emellertid att vi tar fram "nyttigheter" som förändrar förutsättningarna för samhällets funktion. Detta kan få allvarliga konsekvenser om vi inte förstår hur sådana möjligheter kan och bör utnyttjas. En svårighet med det inre hot som vår egen oförmåga innebär är att vi aldrig får veta vad vi gått miste om. 1700-talets sam- hälle hotades av industrialismen, gick under och ersattes av ett samhälle som vi i dag tycker är bra därför att det i vissa avseenden är bättre än det gamla. Det nuvarande samhället kom- mer naturligtvis på liknande sätt att gå under men vi är in- ställda på en förändring och kommer antagligen att acceptera det nya samhället oavsett hur det ser ut. Vi väljer naturligtvis själva de mål vi strävar mot och det förefaller osannolikt att samhällsutvecklingen skulle gå i nå- gon riktning som vi inte valt eller åtminstone accepterat. Det är emellertid uppenbart att önskan att åstadkomma förändring är så stor att det nuvarande samhället måste gå under på samma sätt som nytt kunnande i alla tider inneburit irreversibla föränd- ringar av samhället. De nya tekniska möjligheter som kommer att innebära störst för- ändring för samhället är möjligheterna att distribuera, hantera och lagra stora mängder information. Dessa möjligheter "hotar" naturligtvis det bestående samhället. Detta "hot" är så starkt att förändringarna i samhället säkerligen blir betydande. Det nuvarande samhället är alltså dömt att skadas och gå under. Vad vill vi ha i stället? _____________________________________ ------------------ Åter till Från välfärd till förmögenhet Åter till Bakgrund