1996-03-04 1 (11)
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
08/777 45 33
FÖRSLAG TILL ETT NYTT EKONOMISKT SYSTEM
Lånerätt
========
Varje medborgare får rätt att,utan någon annan säkerhet än sitt
medborgarskap,låna upp till 1 miljon kronor.
Hur mycket är 1 miljon?
Svaret är att det beror helt på vårt val av penningvärde.Hur
mycket denna lånerätt är värd beror alltså på vårt sätt att
handskas med pengar.
I vår nuvarande ekonomi gäller att alla som lever ur hand i mun
kan strunta i penningvärdet.Stiger priser så stiger också löner i
samma takt.Den som varje månad får ut sin lön och konsumerar upp
den kan alltså hålla samma konsumtionsnivå oberoende av hur
penningvärdet varierar.
Möjligheten att vid behov disponera en större fixerad penning-
summa innebär emellertid att penningvärdet blir intressant för
praktiskt taget alla.En inflation på 10 % innebär att lånerätten
urgröps med 1/10 d v s alla som är skuldfria kommer att förlora
köpkraft motsvarande minst 100 000:-.
Eftersom alla kommer att kunna förfoga över ett betydande pen-
ningbelopp behöver vi,i vår grundutbildning,lära ut vissa regler
för ekonomiskt beslutsfattande.Bl a måste vi informera alla om
vad prisökningar innebär.När vi alla förstår hur en prisökning
slår mot vår ekonomi kommer vi knappast att acceptera prisök-
ningar utan övertygande motivering.Vi kommer att förstå att om
havregrynstillverkarna försöker höja priset kan det vara värt att
byta ut morgongröten mot ostron även om det blir dyrt och även om
vi föredrar gröt.Men ett prishöjningsförsök måste,till varje
pris,besvaras med en köpbojkott tills någon säljer till oför-
ändrat eller sänkt pris.
2 (11)
Lönebildning
============
Så länge praktiskt taget alla förfogar över en outnyttjad kredit
påverkas synen på löneförhandlingar.
Antag att en grupp genom löneförhandling skulle kunna tillskansa
sig en löneökning på 10 %.Om gruppen är stor och om löneökningen
inte motsvaras av produktivitetsökning ger detta en direkt på-
verkan på penningvärdet.Antag t ex att penningvärdet direkt sjun-
ker med 2 %.Om medellönen i gruppen är 150 000:- per år får då
gruppens medlemmar första året ut 15 000:- mera varav 12 000:- är
reell köpkraftsökning.Nästa år kommer naturligtvis övriga grupper
att ta igen denna omfördelning men gruppen kan idag,tillfälligt,
vinna en fördel genom löneökning.
Om gruppens medlemmar förfogar över en kredit på 1 miljon kommer
en sänkning av penningvärdet med 2 % att innebära att deras tota-
la köpkraft minskar med 20 000:-.I detta fall innebär alltså en
löneökning på 10 % att medlemmarnas totala köpkraft minskar.
Att kräva höjda löner för stora grupper blir i detta läge tve-
eggat.Det kan,kortvarigt,ge en ökad köpkraft för lönen men det
ger också sänkning av värdet på medlemmarnas lånerätt.
Ett alternativ till att kräva höjda löner kan då bli att i stäl-
let ta ut ökande produktivitet som sänkta priser.Även detta ökar
ju lönens köpkraft och det ger samtidigt ökat värde på låne-
rätten.
Genom att vi hjälps åt att höja penningvärdet förbättrar vi den
trygghet som ligger i lånerätten.Så småningom kan vi uppnå att
lånerätten ger möjlighet till livslångt uppehälle.
3 (11)
Ränta
=====
För lån tagna enligt den medborgerliga lånerätten betalar lån-
tagaren ränta med en räntesats som de tre första åren är 10 %.
Därefter sjunker räntesatsen genom att föregående års räntesats
multipliceras med 0,8.Tar man flera lån vid olika tillfällen
behandlas dessa som oberoende av varandra.Vid återbetalning får
man välja vilket lån man vill återbetala vilket alltså medför att
man först återbetalar det senaste lånet som ju har högst ränta.
Om man inte återbetalar läggs räntan till lånet och inkräktar
alltså på låneutrymmet inom lånerätten.
En initialt hög men fallande räntesats ger alla möjlighet att
satsa på såväl projekt med snabb och hög lönsamhet som långsik-
tiga projekt t ex studier.
Avtrappningen av räntan gör också att lånerätten kan användas som
socialt skyddsnät.Den som förlorar sin produktionsförmåga kan
leva på sin lånerätt utan att skulden blir omöjlig att åter-
betala om framtiden blir ljusare.
Att räntesatsavtrappning inte används idag är egendomligt.Möjli-
gen ligger förklaringen i att ränteberäkning hanterats manuellt
av personer med mycket begränsad räkneförmåga.Men med dagens
datateknik är naturligtvis ränteberäkningar med varierande
räntesats inget problem.
4 (11)
Återbetalningsincitament
========================
Systemet bygger på att de flesta människor är skuldfria,gärna med
en god reserv till att behöva utnyttja den medborgerliga lånerät-
ten.Denna skall ses som en möjlighet att finansiera lönsamma pro-
jekt som ger återbetalning eller som en trygghet för extrema
situationer som sjukdom och olyckor.Det är då viktigt att vi
redan i vår grundutbildning får lära oss att hantera lånerätten
och att vi skapar en tradition att skuldfrihet är det normala.
När en person som utnyttjat sin lånerätt dör skall befintliga
tillgångar i första hand gå till återbetalning.Om tillgångarna
inte täcker tagna lån avskrivs skulden.Om tillgångarna över-
stiger skulden ärvs återstående netto enligt nuvarande regler.
Den som vill lämna ett arv efter sig måste alltså tillse att
tillgångarna överstiger skulderna.Detta är faktiskt ett starkt
återbetalningsskäl.Även idag är de flesta som kan verksamma även
vid hög ålder trots att de har pension och bankkonton som mer än
väl räcker livet ut.De drar alltså in pengar till det arv de
kommer att lämna efter sig.Det kommer de naturligtvis att göra
även när de har tillgång till en lånerätt.
Strävan att lämna arv är alltså ett återbetalningsincitament och
det är naturligtvis viktigt att detta inte försvagas med några
arvsskatter.Alla typer av arvsskatt måste alltså avskaffas.
Det är även nödvändigt att införa några restriktioner för dem som
utnyttjat lånerätten.Det bör t ex inte vara tillåtet för den som
har sådana lån att ge gåvor,åtminstone inte gåvor av större
värde.Den som mottar en gåva från någon som utnyttjat lånerätten
kan riskera att få återlämna den.
Den som har lån enligt lånerätten bör inte heller kunna låna ut
mot ränta.Det går alltså inte att ha ränteinkomster så länge man
har denna typ av lån.
I ett samhälle där det normala är att man är skuldfri behövs tro-
ligen inte mer återbetalningsincitament än så.Praktiskt taget
alla människor vill vara till nytta.Om det ekonomiska systemet
belönar nyttighet kommer detta att medföra att de slipper ta lån
eller att de kan lösa sina lån.
5 (11)
Skatter
=======
Dagens skatter motiveras med tre argument
Vi behöver ta hand om människor som av olika skäl inte
är efterfrågade på marknaden
Vi behöver vissa nyttigheter som är svåra att sälja på en
marknad
För vissa produkter behöver marknadens prissättning
korrigeras
Lånerätten innebär att det första argumentet helt bortfaller.Vi
behöver ingen fördelningspolitik.Den som inte kan klara sig på
marknaden får använda sin lånerätt.Och hur långt denna räcker
beror på vår förmåga att hålla högt penningvärde.
Genom att alla har möjlighet att betala för sig kan vi även lyfta
över stora delar av den offentliga sektorn på marknaden.Det finns
ingen anledning att ha fri sjukvård om alla kan betala för den
sjukvård de behöver.Vi kan få bättre relationer mellan läkare och
patient i ett system där det är tydligare att patienten köper en
tjänst och själv betalar för den.
Men det finns en del uppgifter som behöver genomföras i offent-
lig regi.Hit hör delar av polis- och domstolsväsendet.Även själva
hanteringen av det ekonomiska systemet t ex övervakning av lån
enligt lånerätten hör hit.Likaså bör vissa investeringar betalas
utan knytning till användningen för att de skall utnyttjas opti-
malt.Exempelvis bör större vägar,som inte kan skötas av någon
vägförening,byggas i offentlig regi.
När det gäller behov att ingripa i marknadens prissättning kan
som exempel nämnas prissättning av malm och olja.Det handlar då
om uttag av ändliga resurser där det finns skäl att via pris-
sättningen även informera om den förlust som kommande genera-
tioner gör genom vår förbrukning.Det kan i sådana fall vara mo-
tiverat att staten påverkar prissättningen med punktskatter.
Vi kommer alltså att behöva offentliga medel för en starkt
reducerad offentlig sektor och för att täcka avskrivning av lån
enligt lånerätten där låntagaren dör.
För detta finns ränteinkomster från lån enligt lånerätten,punkt-
skatter och möjlighet att öka penningmängden.
Alla dagens skatter,frånsett några punktskatter,kan alltså av-
skaffas.
Detta betyder naturligtvis en ökning av penningvärdet.Redan bort-
tagning av moms ger ju direkt 20 % högre penningvärde.
6 (11)
Drop-outs
=========
Även om vi lyckas höja penningvärdet så att lånerätten ger oss
möjlighet att täcka ett helt livs kostnader kan naturligtvis
människor hamna i situationen att de förbrukat hela sin lånerätt
och inte har pengar kvar att köpa mat för dagen.Det kan t ex vara
någon som satsat allt på ett projekt som misslyckats.
Vad gör vi med sådana drop-outs?
För den som förbrukat sin lånerätt och anmäler oförmåga att klara
sig utses en ekonomisk förmyndare.Förmyndare och myndling får
möjlighet att tillsammans utnyttja ytterligare en lånerätt men
varje lån skall registreras med angivande av ändamål och be-
skrivning av vilka åtgärder som vidtas för att möjliggöra åter-
betalning.
7 (11)
Varifrån kommer pengarna?
=========================
I stort sett kommer naturligtvis återbetalningar och räntor att
ge de pengar som lånas ut.Initialt och tillfälligt kan det
emellertid uppstå behov av att skjuta till pengar.
De pengar som behöver tillskjutas kan tas fram genom att staten
helt enkelt nytrycker sedlar.
Sedlar är skuldsedlar som staten ger ut.Utgivning av nytryckta
sedlar innebär alltså att staten sätter sig i skuld.Men om dessa
nytryckta sedlar lånas ut får staten samtidigt en fordran på
låntagarna.Bokföringsmässigt balanserar skulden mot fordran.
Bokföringsmässigt är det alltså inget problem att hantera syste-
met.Men i verkligheten har man naturligtvis som alltid problemet
att vi måste producera vad vi konsumerar.
Ett ökat användande av lånerätten innebär,om penningflödet verk-
ligen speglar flödet av nyttigheter,att allt fler producerar
mindre än de konsumerar.Om dessutom penningvärdet sjunker bety-
der det att detta produktionsbortfall inte kompenseras av att
andra ökar sin produktion.Det gäller då att vidta åtgärder för
att underlätta produktionsökning.
8 (11)
Omsatta belopp
==============
När alla behov av transfereringar via skattesystemet bortfaller
behöver staten enbart finansiera vad som brukar kallas en
"Nattväktarstat" och vissa investeringar.
Årskostnaden för en Nattväktarstat är i dagens ekonomi c:a 100
Gkr och kostnaden för investeringar som bör göras med allmänna
medel är c:a 50 Gkr.
Borttagning av skatter ger höjt penningvärde.Enbart borttagningen
av moms ger 20 % högre penningvärde.Dessutom bortfaller även
vissa uppgifter som dagens Nattväktarstat behöver hantera t ex
vissa typer av ekonomisk brottslighet och skatteindrivning.
Årskostnaden för den verksamhet som bör finansieras med allmänna
medel kan alltså uppskattas till c:a 150 Gkr i dagens system och
till c:a 100 Gkr efter en omställning.
Staten har idag lånat upp c:a 1000 Gkr.Man har alltså via upp-
låningen satt 1000 Gkr i cirkulation.För detta betalar man en
ränta på c:a 100 Gkr per år.
Om staten i stället för att sätta 1000 Gkr i cirkulation genom
upplåning sätter 1000 Gkr i cirkulation genom utlåning och håller
denna summa ute i form av relativt nya lån blir ränteintäkten c:a
100 Gkr d v s vad som behövs för att finansiera den offentliga
sektorn.
9 (11)
Makt
====
Penningekonomin används inte enbart som ett styrmedel för pro-
duktionen.En annan viktig egenskap hos pengar är att de kan ge
makt över andra människor.
Möjligheten att genom tvång förfoga över andra är en viktig
hörnsten i alla samhällsbyggen.Många olika metoder har prövats
som slaveri,tortyr,bannlysning,social kontroll,planekonomi och
terror.I många avseenden hör kontroll via pengar till de bättre
metoderna.
Om människor gör vad som helst för pengar kan den som så önskar
köpa sina medmänniskor i stället för att tvinga dem med våld
eller andra metoder.Vi kan rent av kosta på oss att respektera
vissa grundläggande mänskliga rättigheter.Det är faktiskt mer
praktiskt att vi köper vad vi vill än att vi slår ihjäl och
plågar varandra.
Om vi ökar penningmängden och sprider ut pengarna så att allt
fler blir rika finns det ingen anledning att förvänta sig ökad
inflation av den typ som mäts med konsumentprisindex.Rika männis-
kor är inte mer vårdslösa med sina pengar än fattiga.Men när fler
blir rika minskar den grupp som är i så desperat behov av pengar
att de gör vad som helst mot betalning.Om alla har tillgång till
pengar för livets nödtorft kommer ingen att åta sig uppgifter som
är förnedrande.Det blir svårt att köpa vissa kriminella tjänster,
könshandeln kan minska och/eller ändra karaktär,det kan bli svårt
att driva vapentillverkning,det kan bli svårt att hitta objekt
för viss vård o s v.
Strävan att bygga ett folkhem medförde minskning av den grupp som
verkligen svultit tillräckligt för att acceptera varje form av
förnedring bara den ger pengar.Vi började därför försöka lösa
detta problem på huvudsakligen två sätt.Vi ökade invandringen och
vi skapade knarkmarknader.
Genom att ta in människor som redan före ankomsten utsatts för
förnedrande behandling och utsätta dem för kränkande omhänder-
tagande försökte vi få fram en grupp som kunde köpas till vad som
helst.Genom att erbjuda dem svartjobb,och endast svartjobb,ger vi
dem intrycket att i vårt land går pengar före lagar.Och det är
viktigt att man tar seden dit man kommer.
Genom att "bekämpa" knarket med åtgärder som aldrig riktats mot
narkotikabruket utan endast mot varje tendens till prissänkande
konkurrens på narkotikamarknaden har vi fått fram narkomaner med
ett enormt stort och desperat behov av pengar.
Om vi inför en lånerätt till ett påtagligt belopp och ett system
med ekonomiska förmyndare behöver ingen godta någon annan förned-
ring än att hamna under förmyndare.Alla kan vägra att åta sig
förnedrande uppdrag.Det kommer inte längre att gå att köpa allt
för pengar.
10 (11)
Införande av en lånerätt medför alltså att penningsystemet ur-
holkas genom att vissa marknader försvinner.
Innan vi inför ett sådant system måste vi alltså fråga oss hur
omistliga dessa marknader är.Hur viktigt är det att ha kvar
torpedtjänster
könshandel
välgörenhet bland fattiga
stöldgods
penningtvätt
Även om vi finner det angeläget att bevara dessa typer av pen-
ninganvändning måste vi ställa oss frågan om det är värt priset.
Människor i desperat behov av pengar är inte bara till salu.De är
föga intresserade av att bevara penningekonomin och de kan när
som helst börja ta för sig direkt utan att använda pengar.Det
finns otaliga exempel där försök att hålla en stor grupp på
svältgränsen lett till våldsamheter.Alla som varit utan mat och
husrum i ett par dagar vet hur snabbt civilisationsfernissan
krackelerar,hur prioriteringen mellan ögonblickets överlevnad och
de långsiktiga konsekvenserna förskjuts.
Svältande människor är farliga! Det finns inget som säger att de
kommer att följa några spelregler.
Mycket talar för att den trygghet som ett system med lånerätt ger
är mer värd än de marknader som systemet slår ut.
11 (11)
Införande
=========
För att ett ekonomiskt system baserat på medborgares lånerätt
skall fungera måste alla förstå systemets grundide.Man måste
därför redan i introduktionsskedet tala om hur systemet skall
fungera i framtiden.Däremot är det inte nödvändigt att omedelbart
genomföra systemet fullt ut.Man kan mycket väl tänka sig en
omställningstid.
En förutsättning för systemet är att alla förstår att skuldfri-
het skall vara det normala.Introduktionen måste alltså ske på
sådant sätt att mycket få människor skuldsätter sig av rent lätt-
sinne.
Man kan börja med ett lågt belopp för lånerätten och presentera
en plan för hur detta belopp kommer att höjas.Man skulle t ex
kunna börja med en lånerätt på 10 000 kronor.
På detta sätt uppnår man två fördelar:
Man slipper okynnesanvändning av lånerätten
Man kan övertyga sig om att systemet fungerar utan att
riskera mer än vad nuvarande ekonomi kan bära
Den som vet att lånerätten kommer att höjas men ändå riskerar att
hamna under förmyndare genom att utnytta en lånerätt på 10 000:-
har antingen ett så bra projekt att det är motiverat att satsa på
det eller behov av att snarast komma under förmyndare.På detta
sätt kan vi alltså snabbt och med en liten penninginsats sortera
ut dem som definitivt inte kan sköta sin ekonomi.Dessa drop-outs
kan tas om hand på ett tidigt stadium där det fortfarande är lätt
att komma tillbaka genom att lösa skulderna.
Om alla Sveriges 8,5 miljoner medborgare skulle utnyttja en låne-
rätt på 10 000:- måste staten ställa upp med 85 miljarder d v s
mindre än vad staten i dag betalar i årlig ränta på statsskulden.
En lånerätt på 10 000:- kan alltså inte äventyra dagens ekonomi.
Men om vi inför den och behåller denna låga nivå i t ex 10 år kan
vi lära oss mycket om hur systemet kan fungera.Och vi kan börja
anpassa pensionssystem till en framtid med fullt utbyggd lånerätt
utan att svika redan gjorda utfästelser.
_____________________________________
------------------
Åter till Från välfärd till förmögenhet
Åter till Bakgrund