Beställningsekonomi =================== 1995-01-27 1 (3) Leif Andersson Henriksbergsvägen 104 Inläst för OBS Sveriges Radio P1 136 67 HANINGE 1995-01-27 08/777 45 33 Joakim Lenz ,Madelaine von Heland och Bodil Jönsson är alla överens om att den industriella epoken kommit till vägs ände.Men vad kommer nu? Vårt nuvarande samhälle bygger på myten om den materiella bris- ten.Vi fostras att tro att vi har en materiell brist som gör att vi måste hålla till godo med enbart livets nödtorft.För att våra ekonomiska styrmedel skall fungera måste vi hela tiden känna att vi balanserar på svältgränsen. Men vad skall vi göra med all vår arbetsvilja när 10 % av befolk- ningen kan producera livets nödtorft för hela befolkningen enbart genom att tillfredsställa sin arbetslust? Datatekniken är i sig ingen lösning på detta problem.Datateknik är ett verktyg som kan användas på många sätt t ex för att göra produktionen ännu mindre arbetskrävande.Och att vi i Taylors anda skulle se människor som surrogat för industrirobotar är det väl ingen som tänkt sig. Det som måste ske nu är att vi måste släppa fram efterfrågan på kvaliteer som går utöver ren nödtorft.Vi måste acceptera att vi ruckar på samhällets grundbult.Vi måste börja ifrågasätta myten om den materiella bristen. ------------ Före industrialismen hade vi en kombination av självhushåll och beställningsekonomi.Ville man ha en stol gick man inte till affären och köpte en färdig stol.Antingen gjorde man den själv eller också gick man till snickaren och beställde den stol man ville ha. Industrialismens ide föddes ur myten om den materiella bristen. Man skulle massproducera likadana varor och slussa ut dem till en befolkning som led av varubrist.En varubrist som var så stor att man accepterade att det man fick inte precis var det man ville ha.Vi gick över till en spekulationsekonomi där producenten helt tog ansvar för produktionsbeslutet,producerade på spekulation och fick godkänt i efterskott av konsumenterna genom att de köpte varorna. Observera att ordet spekulationsekonomi här används som en värde- neutral beskrivningsterm för en "producera först-sälj sedan"- ekonomi.Att ordet spekulation fått en negativ värdeladdning är en helt annan sak.I en spekulationsekonomi skjuter man björnen innan skinnet är sålt,i en beställningsekonomi gör man tvärt om.Ingen- dera sättet är i sig dåligt.Frågan är vilket som bäst bidrar till att lösa aktuella problem. 2 (3) Om varubristen (eller tron på varubristen) är så enorm att nästan vad som helst går att använda är en spekulationsekonomi ratio- nell.Om nästan alla produktionsbeslut är önskvärda behöver pro- ducent och konsument bara den enkla kommunikationskanal som pen- ninghanteringen i dagens samhälle ger.Producenten lägger ut sina varor på marknaden,konsumenten köper dem och betalar med pengar som talar om för producenten att varorna kommit till användning. Industrialismen gynnades av inställningen "Hellre halvbra varor till alla än riktigt bra varor till några få".Man motarbetade aktivt rester av beställningsekonomi och hantverk.Yrken som skräddare och skomakare försvann.Genom att ta skatt på arbete påskyndade man denna utveckling.En hantverkare som gjorde indi- viduellt anpassade varor beskattades hårt medan en maskin som stampade fram massprodukter i stort sett undgick skatt. I dagens samhälle finns egentligen inte någon varubrist.Även om vi ibland gnyr över priser köper alla allt de behöver.På våra soptippar kastar vi felfria och nästan felfria varor i en omfatt- ning som visar att vi lider inte av varubrist utan av att våra varor är för dåliga för att behålla. Dagens spekulationsekonomi ger inte den produktionsstyrning vi nu behöver.Vad skall vi producera när vi gör mat,kläder och bostäder åt alla men ändå har produktionskapacitet över? Vi behöver återgå till ett större inslag av beställningsekonomi i vår ekonomi.Konsument och producent måste i ökad omfattning dela på ansvaret för produktionsbeslut.För att vi skall få fram pro- dukter som ger något mer än de produkter vi nu producerar måste vi prova nya ideer.Men dagens producenter har knappast någon an- ledning att ta de risker det innebär att ändra produktionsin- riktning.För att våga försöka något nytt behöver en producent idag den ansvarsavlastning som en direkt beställning från an- vändaren innebär. Hantverksmässigt tillverkade beställningsvaror kräver ofta mer insats av arbete än massproducerade industriprodukter.En beställ- ningsekonomi kan därför vid första påseendet förefalla vara mer resurskrävande.Det är emellertid viktigt att observera att arbete inte är en resurs som kan sparas.Den arbetsvilja vi inte tar till vara idag går för alltid förlorad.Vi kan inte,som vissa po- litiker tycks tro,spara arbetskraft till kommande generationer genom att gå arbetslösa idag.Att,som vi gör idag,skapa arbetslös- het genom att slösa med råvaror är alltså en helt sanslös hus- hållningsprincip.En beställningsekonomi som ökar arbetsinsatsen och sparar råvaror ger en bättre hushållning,åtminstone så länge vi kan mobilisera den arbetsvilja som efterfrågas. 3 (3) En annan viktig aspekt är att livslängden för beställningsvaror kan bli betydligt bättre än för massprodukter.De flesta varuhus- produkter upplevs som gamla efter tio år.En hantverksprodukt,t ex en byrå,kan fortfarande efter mer än hundra år förmedla en känsla av tillverkarens och beställarens strävan efter ändamålsenlighet, en känsla som gör produkten mer användbar än en fabriksny byrå.Om vi i en beställningsekonomi ökar produkternas livslängd sjunker den totala resursförbrukningen.Lägger vi ner dubbelt så mycket resurser vid tillverkningstillfället och behåller produkten fyra gånger så länge har den totala resursförbrukningen halverats. Vägen från beställningsekonomi till en massproducerande industri var lång och mödosam.Vägen tillbaka blir naturligtvis också lång och mödosam.Vi måste lära oss att prata med varandra och diskute- ra produktutformning på helt nya sätt.Men de första stegen kan vara att vi inser att drömmen om flera massproducerade varor inte längre engagerar oss och att vi inser att vi inte skall beskatta arbete. ------------------- Kanske kan vi t o m förstå att vi skall se med uppskattning och inte med avund på alla goda produktionsbeslut.Allt som vi tycker är bra kan vi ta till oss och lära oss av. Vi behöver inte jaga fixare,hantverkare och småföretagare. Mellan -------- sänt i OBS P1 1995-02-09 _____________________________________ ------------------ Åter till Från välfärd till förmögenhet Åter till Bakgrund