Början på utkast
2000-08-18
Leif Andersson
Henriksbergsvägen 104
136 67 HANINGE
Tel 08/777 45 33
e-post leif.andersson@haninge.mail.telia.com
Hemsidor http://go.to/lean1
http://come.to/lean
Ordlista för penningekonomi
===========================
Värdemynt
-----------
Bytesobjekt som används som betalningsmedel.
Värdemynt är vanligen en metallbit som stämplats med en prägling som på något sätt anger
bitens metallvärde.
I en ekonomi som uteslutande använder värdemynt som betalningsmedel är penningmängden
begränsad av tillgången till myntmetall.
Påbudspengar
--------------
Betalningsmedel som någon (utställaren) utfärdar.
Påbudspengars värde baseras på mottagarens förtroende för utställaren.Allt som används
som betalningsmedel är påbudspengar.Värdemynt är en typ av påbudspengar.Andra typer
är t ex skuldsedlar,aktier,obligationer,bankkonton,sedlar och mynt.
Påbudspengars värde anges vanligen i någon myntenhet som är välkänd inom det
valutaområde där pengarna används.Ofta finns inom valutaområdet någon bank som ger ut
sedlar och mynt i valörer av en viss myntenhet.En sådan bank kallas penningutgivare.
I en ekonomi som använder påbudspengar är penningmängden obegränsad.Vem som helst
kan när som helst skriva ut en skuldsedel på hur högt belopp som helst.Sannolikheten
att någon skall acceptera en sådan skuldsedel som betalning blir naturligtvis allt
mindre ju högre beloppet är men mottagarens förtroende för utställaren är inte
begränsat på samma sätt som tillgången till myntmetall.
Betalningsmedel
---------------
Något som används för att markera ett visst värde men som inte är avsett för direkt
konsumtion.
Vid ett köp byter parterna nyttigheter och ev också betalningsmedel.Skillnaden mellan
nyttighet och betalningsmedel är att mottagaren avser att använda en nyttighet men
den som tar emot ett betalningsmedel avser inte att använda det utan sparar det för
att använda det som betalningsmedel vid kommande köptillfällen.Om någon tar emot ett
värdemynt för att smälta ner och använda metallen fungerar värdemyntet som nyttighet,
inte som betalningsmedel.Om han däremot tar emot värdemyntet för att spara det tills
han själv vill köpa för det fungerar värdemyntet som betalningsmedel.
Utställare , Penningutställare
----------------------------
Den som utfärdar något som kan användas som betalningsmedel.
Penningutställare
-----------------
Se utställare
Utgivare , Penningutgivare
--------------------------
Penningutställare som ger ut mynt och sedlar.
Penningutgivare
----------------
Se utgivare
Penningflöde
------------
Det totala penningbelopp som på en viss tid,t ex ett år,byter ägare.
Penningflöde är omloppshastighet gånger Penningmängd.
Nyttighetsflöde
---------------
Det totala värdet av alla nyttigheter som på en viss tid byter ägare.
Ett problem är hur ett sådant värde skall anges.Den bästa metod vi känner när det
gäller att värdera olika nyttigheter i ett enhetligt värdemått är att prissätta
dem via en marknad.Alla nyttigheter kan då värderas i pengar och penningflödet
speglar då nyttighetsflödet.Men metoden fungerar bara om penningvärdet
är konstant och om marknaden verkligen speglar alla värderingar utan snedvridning
av politiska ambitioner och med beaktande även av kommande generationers önskemål.
I de flesta fall går det inte att ange kvantitativa mått på nyttighetsflödet men
man kan trots det tänka sig att ett sådant mått skulle kunna finnas och göra
kvalitativa uppskattningar av vad som skulle hända om det ändras i viss riktning
eller om andra storheter ändras i förhållande till det.
Penningvärde
------------
Nyttighetsflöde dividerat med penningflöde under samma tid.
Penningvärdet är inverterade värdet av prisnivån.
Eftersom det inte finns något invändningsfritt mått för nyttighetsflöde finns det inget
invändningsfritt mått för penningvärde.Däremot är det möjligt att ange procentuell
förändring av penningvärde från en tidpunkt till en annan.
Prisnivå
--------
Penningflöde dividerat med Nyttighetsflöde under samma tid.
Prisnivån är inverterade värdet av penningvärdet
Eftersom det inte finns något invändningsfritt mått för nyttighetsflöde finns det inget
invändningsfritt mått för prisnivå.Däremot är det möjligt att ange procentuell
förändring av prisnivå från en tidpunkt till en annan.
Penningmängd
------------
Penningmängden vid en viss tidpunkt är det totala belopp som finns utställt
vid tidpunkten.
Eftersom vem sonm helst närsom helst kan ställa ut påbudspengar till vilket
belopp som helst eller återta utställda påbudspengar finns det ingen möjlighet
att ens uppskatta penningmängden.Att ekonomin trots det fungerar beror på att
penningmängden inte spelar någon roll.
Penningbrist
------------
Sviktande förtroende för penningutställning.
Om jag vill köpa en produkt men saknar pengar som andra har ställt ut kan jag,
i de flesta fall,köpa genom att ställa ut och betala med en skuldförbindelse.
Säljaren kan skaffa sig förtroende för mig t ex genom att ta en kreditupplysning.
Så länge jag åtnjuter tillräckligt förtroende har jag alltså ingen brist på
pengar.
Förmögenhetsbildning
--------------------
Normalt tycker vi det är roligare att producera än att konsumera.Bortsett från
tillfälliga kriser,t ex krig eller missväxtår,är vårt problem snarare hur vi
skall kunna finna användare för vårt produktionsöverskott än hur vi skall kunna
få tag på det vi vill konsumera.När vi säljer vårt produktionsöverskott får vi
in ett överskott av betalningsmedel som vi sparar för eventuella framtida
behov.Sådant sparande kallas för förmögenhetsbildning.
Myntenhet
---------
Godtyckligt vald enhet som används för pengar inom ett valutaområde.
Vanligen beslutar en regering eller en Riksbank om vad myntenheten skall
heta.Man brukar också försöka anknyta till någon typ av värde t ex till
metallvärde eller till andra,väl etablerade valutor.I Sverige är myntenheten
"krona".
Valutaområde
------------
Område som använder samma myntenhet för huvuddelen av förekommande penning-
transaktioner.
Omloppstid
----------
Den tid som i genomsnitt förflyter mellan det att något t ex en myntenhet byter
ägare.
När ingen risk för missförstånd föreligger används begreppet för myntenhet.För
att förtydliga detta kan man använda begreppet "omloppstid för pengar".
Omloppshastighet , Omsättningshastighet
---------------------------------------
Antal gånger något,t ex en myntenhet,i genomsnitt byter ägare under en viss tid.
När ingen risk för missförstånd föreligger används begreppet för myntenhet.För
att förtydliga detta kan man använda begreppet "omloppshastighet för pengar".
Omloppshastighet är inverterade värdet av omloppstid.Den vanligaste
sorten för omloppshastighet är gånger/år.
_____________________________________________________________________
___________________________________
-----------------------
Åter till Ekonomisida