Lyssna på melodin genom att läsa följande rad med Spelled speech

144668 6s02 6544566s 6025144668 6s026544334  144668 6s02 6544566s 6025144668 6s026544334  8028026s553a4a88802 8026s553a4a88802 8026s6s02 6s026602 6025502 502445026026s025024023022023024

Eller dubbelklicka på lunka . (Du måste ha Lexikon2 öppet. Kolla på Lexikonval). Det du då hör är en midi-version gjord med Anvil-studio. Den finns i mappen ljud och om du tar in den i Anvil-studio kan du läsa de ackord som den är uppbyggd av. Om du vill kan du döpa dessa till lämpliga namn och lägga dem i en mapp som du kan läsa med Spelled speech.

Om du vill se Bellmans originalnoter dubbelklickar du på lunkanoter . Bilden på noterna finns i mappen bild. Tyvärr är formatet inte det bästa för visning i LexSup men det blir läsbart om du klickar på bilden så att den förstoras.

Och här följer texten:


        Måltidssång.

Så lunka vi så småningom
från Bacchi bulIer och tumult,
när döden ropar: Granne, kom,
    ditt timglas är nu fullt.
Du gubbe, fäll din krycka ner,
och du, du yngling, lyd min lag:
den skönsta nymf, som åt dig ler,
    inunder armen tag.
Tycker du, att graven är för djup,
nå välan, så tag dig då en sup,
tag dig se'n dito en, dito två, dito tre
så dör du nöjdare.

Du vid din remmare och press,
rödbrusig och med hatt på sned,
snart skrider fram din likprocess
     i några svarta led.
Och du som pratar där så stort,
med band och stjärnor på din rock,
re'n snickarn kistan färdig gjort
     och hyvlar på dess lock.
Tycker du &c.

Men du som med en trumpen min
bland riglar, galler, järn och lås
dig vilar på ditt penningskrin
    inom din stängda bås;
och du som svartsjuk slår i kras
buteljer, speglar och pokal;
bjud nu god natt, drick ur ditt glas
     och hälsa din rival;
tycker du &c.

Och du som under titlars klang
din tiggarstav förgyllt vart år,
som knappast har, med all din rang,
      en skilling till din bår;
och du som ilsken, feg och lat
fördömer vaggan, som dig välft,
och ändå dagligt är plakat
      till glasets sista hälft;
tycker du &c.

Du som vid Martis fältbasun
i blodig skjorta sträckt ditt steg;
och du som tumlar i paulun
      i Chloris armar feg;
och du som med din gyldne bok
vid templets genljud reser dig,
som rister huvud', lärd och klok
      och för mot avgrund krig;
tvcker du &c.

Och du som med en ärlig min
plär dina vänner häda jämt
och dem förtalar vid ditt vin
      och det liksom på skämt;
och du som ej försvarar dem,
fastän ur deras flaskor du
du väl kan slicka dina fem,
      vad svarar du väl nu?
Tycker du &c.

Men du som till din återfärd
ifrån det du till bordet gick,
ej klingat för din raska värd,
      fastän han ropar: Drick!
Driv sådan gäst från mat och vin,
kör honom med sitt anhang ut,
och se'n med en ovänlig min
      ryck remmarn ur hans trut.
Tycker du &c.

Säg, är du nöjd? min granne, säg,
så prisa värden nu till slut.
Om vi ha en och samma väg,
      så följoms åt; drick ut!
Men först med vinet, rött och vitt,
för vår värdinna bugom oss,
och halkom se'n i graven fritt
vid aftonstjärnans bloss.
Tycker du &c.