Leif Andersson  Henriksbergsvägen 104   136 67 Vendelsö   2016-03-29

Utlagd på Flashback-Ekonomi-Nationalekonomi-Dags att avskaffa alla skatter? 

 2016-04-05 

I läroboken står det att vi producerar för bruttolön, betalar skatt och
 konsumerar för nettolön. De nyttigheter vi producerat för skatten kan då
konsumeras av den offentliga sektorn.

Men när man slutat skolan upptäcker man snart att så fungerar det inte.
När man väljer jobb jämför man nettolönen, inte bruttolönen. Man producerar
för nettolön och konsumerar för nettolön. Skatten blir bara ett prispåslag
som inte motsvaras av någon nyttighetsproduktion.

Men om inte skattepengarna motsvarar några nyttigheter hur kan vi då ha en
offentlig konsumtion??? Det beror på att produktionsförmågan och
produktionsviljan är större än konsumtionsviljan.

Om jag behöver en nyttighet kan jag producera en nyttighet av ett slag som
jag är bra på att göra och byta till mig den typ av nyttighet som jag behöver.
Men ofta producerar jag flera nyttigheter när jag ändå är igång. Och de som jag
inte behöver just då använder jag för att byta till mig konsumtionsrätter som
jag kan spara för eventuella framtida behov. När vi alla gör på det viset blir
det nyttigheter över, nyttigheter som kan användas för offentlig konsumtion.

Även om jag ibland kan behöva använda mitt sparkapital finns det i samhället i
sin helhet ett stabilt produktionsöverskott som kan användas för offentlig
konsumtion.Men detta överskott ökar inte om man ökar skatterna, snarare tvärt
om.

Varför överger vi inte lärobokens verklighetsfrämmande beskrivning? Varför
avskaffar vi inte alla skatter och ökar penningmängden i den takt som pengar
tas ur cirkulation genom sparande? Alltså i den takt som ger stabilt
penningvärde. Det skulle ge växande privata förmögenheter. Allt fler får
möjlighet att efterfråga allt mer. Behovet av offentlig efterfråga minskar.
Vi går från välfärdssamhället mot förmögenhetssamhället. Mot ett samhälle som
bättre kan ta vara på nya ideer om ett bättre liv.

Välfärdssamhället - ett samhälle utan svält - var en gång en fantastisk vision.
Inte tack vare utan trots vårt skattesystem börjar vi nu närma oss en
fullbordan av detta samhällsbygge. Det börjar bli dags att fundera på nästa
steg i utvecklingen. Kanske ett samhälle som inte bara ger oss mat utan som
också tillvaratar vår förmåga.

      De pengar vi med skatt kan knycka
      kan vi lika gärna nya trycka.

 2016-04-06

 Ett försök att beskriva hur skatter fungerar i en penningekonomi.

 Betrakta ett samhälle med fyra medborgare. Var och en producerar och konsumerar
 en nyttighet per år men de behöver byta med varandra. För att underlätta bytet
 har de tryckt upp fyra kronor. Varje år träffas de och säljer och köper en
 nyttighet för en krona. Penninmängden är alltså fyra kronor, penningvärdet är
 en nyttighet per krona, nyttighetsflödet är fyra nyttigheter per år och
 penningflödet är fyra kronor per år.

 Så inför de en skatt på en krona per nyttighet. Det innebär att priset per
 nyttighet blir två kronor. När de då träffas kan de bara köpa en halv
 nyttighet som bara räcker i ett halvt år. Efter ett halvt år måste de träffas
 igen. Skattepengarna måste fördelas ut till medborgarna och de kommer nu åter
 med varsin krona och köper en halv nyttighet. Penningmängden är fortfarande
 fyra kronor, penningvärdet har halverats till en halv nyttighet per krona,
 nyttighetsflödet är fyra nyttighetewr per år och penningflödet har ökat till
 åtta kronor per år.
 
2016-04-09

I Ankeborg trycker centralbanken pengar som hamnar i farbror Joakims kassabinge.
Där tas de ur cirkulation och centralbanken kan trycka nya pengar som kan
användas för att finansiera den offentliga sektorn.

När jag summerat alla kostnader till ett produktpris lägger jag på moms. Det
är en ren bokföringsåtgärd som inte har något med produktionen att göra. Men
eftersom jag, liksom Joakim, inte spenderar alla mina inkomster blir det
nyttigheter över. Det är dessa som utgör det verkliga utrymmet för offentlig
sektor. Ett utrymme som inte påverkas av om de köps med influtna momspengar 
eller nytryckta pengar. Men om man använder nytryckta pengar slipper man
sänka penningvärdet med ett prishöjande momspålägg.

2016-04-20

 Vi lever inte av pengar utan av de nyttigheter vi producerar. Ju mer pengar  vi får 
behålla ju mer producerar vi och ju fler nyttigheter får vi att leva av. det jag producerar 
utöver det jag använder för eget bruk måste jag ju på något sätt  överföra till nytta för 
andra.
 
 Vi behöver inte finansiera den offentliga sektorn med skatter. Vi kan finansiera  den 
med ökad penningmängd. Att öka penningmängden kan ge inflation om man  använder 
nytryckta pengar till att köpa bristvaror till högre pris men så  länge man håller sig till 
att köpa tillgängliga nyttigheter ger ökning av penningmängden inte någon sänkning 
av penningvärdet.