Elbehovsenhet ============= På en marknad skall priset reglera utbudet och efterfrågan. På ett elnät måste utbudet och efterfrågan överensstämma i varje ögonblick. Om det i nätet finns en stor leverantör kan denne styra utbudet så att det i varje ögonblick motsvarar efterfrågan. På ett utjämningsnät mellan små konsumenter och små leverantörer blir däremot behovet av prisstyrning större. På ett likströmsnät för utjämning är det mycket lätt att styra in- och urkoppling med nätspänningen. Med ett par MOS-transistorer kan man göra en vippa med hysteres som gör att inkopplingen inte fladdrar. På vårt sommarställe försöker vi hålla kylboxens temperatur mellan 0 och 8 grader och batterispänningen mellan 11 och 14 Volt. Jag har gjort så att när batterispänningen stiger sänks kylboxtemperaturen. Eftersom kylboxen är den dominerande strömförbrukaren fungerar det ganska bra och ibland pumpar vi upp vatten till bevattning när solen gassat länge. På ett 300 V likströmsnät skulle man kunna ha en spänning mellan 290 och 310 V och styra utbud och efterfrågan genom att prissätta efter tillgång. I stället för att ha ett pris per kWh skulle man kunna ha ett pris på något som vi kan kalla elbehovsenhet (Eb). Elbehovsenhet definieras med Eb = (310 - U)It där U = nätspänning, I = ström och t = tid. Det innebär att om spänningen blir för hög (>310 V) får man betalt för att koppla in en belastning. Vid en mätpunkt kan man mäta ström som spänning över ett motstånd i serie med en diod. Genom att lägga två motstånd med dioderna vända åt olika håll mäter man ingående ström över det ena och utgående ström över det andra. Nätägaren kan då betala och ta betalt för köpta Eb och sålda Eb var för sig och få betalt för nätet genom att använda olika pris.