Leif Andersson  Henriksbergsvägen 104   136 67 Vendelsö   2019.01.09

Inlägg på Flashback-Vetenskap-Filosofi

Etervindbilden
==============
Vår värld har en mycket egendomlig egenskap. Det kan finnas ett orsakssamband
mellan händelser. Om händelse A inträffar kan det öka sannolikheten för att
händelse B skall inträffa. Om jag vill ha händelse B men inte kan åstadkomma
den direkt kan jag försöka åstadkomma händelse A. Och kan jag inte åstadkomma
händelse A kanske jag kan finna och åstadkomma en orsak till A.

I Första Mosebok finns en berättelse om hur Eva uppfinner jordbruket. Hon inser
att om hon petar ner ett frö i marken ökar sannolikheten att det skall växa upp
ett träd som ger goda frukter. Man kan så för att få skörda.

Att så och skörda var naturligtvis mycket mer krävande än att bara leva av det
som redan växte i överflöd. Men när klanen växte byttes överflödet i brist.
Jordbruk blev ett alternativ till att hålla nere klanstorleken genom att slå
ihjäl tillräckligt många klanmedlemmar.

"I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd" står det i Moseboken. Men under
årtusenden har vi funnit orsakskedjor som underlättar arbetet. Om jag idag vill
få bort ogräset på en åker använder jag orsakskedjor från explosioner i
traktorns cylindrar till att plogen vänder tiltan. Det har tagit oss 10 000 år
men nu närmar vi oss liv som är bättre än i paradiset före syndafallet.

För att kunna använda orsakskedjor behöver vi kunna beskriva både orsak och
verkan. Vi behöver en handbok som talar om hur världen fungerar. I
"Världen - Ägarens handbok" på min hemsida har jag skissat några grundprinciper.

För att kunna ge nogranna beskrivningar av samband mellan orsak och verkan har
vi utvecklat ett matematiskt språk och definierat storheter som kan användas i
detta språk. Men fortfarande kan det finnas anledning att ifrågasätta en del
definitioner. För ett par hundra år sedan kallades värme för flogiston och var
något som liknade ett grundämne. När jag gick i skolan på 1950-talet mättes
värme fortfarande i kalorier. Tyngd mättes i kp, ägg i tjog och brädlängder
i fot.

Vårt ändrade sätt att se på värme har visat oss nya samband mellan orsak och
verkan. Vi har till exempel insett att för att värma våra hus behöver vi inte
skapa värme från absoluta nollpunkten. Det räcker att med en värmepump höja
temperaturen cirka fyrtio grader.

Jag tror att det begrepp som närmast är i behov av en närmare granskning är
"tid". Vi använder ordet tid i två olika betydelser. Ibland som en
förändringsparameter (parametertid) och ibland som en lägeskoordinat i rumtiden
(koordinattid). Om man ser parametertid och koordinattid som skilda begrepp
kommer man snart fram till etervindbilden.

Antag att ett tåg passerar Flen klockan 12:00. Då kan man sätta upp två skyltar
där det står "Restaurangvagnen öppnar klockan 12:00" (parametertid) och
"Restaurangvagnen öppnar i Flen" (koordinattid). Så länge tåget följer
tidtabellen kvittar det vilken skylt man använder. Men om tåget blir försenat
blir budskapet på skyltarna olika.

När parametertiden ökar ökar även min koordinattid. Jag färdas genom rumtiden
som ett tåg som följer tidtabellen och det kvittar om jag använder parametertid
eller koordinattid. Men följer allt i världen samma tidtabell? Kan jag ändra
min tidtabell? Påverkar det i så fall några orsakssamband?

När vi övergår till ett nytt synsätt brukar det så småningom och ofta oväntat
visa på nya möjligheter. Vilka möjligheter kan etervindbilden ge? Vi kan ju så
smått börja använda den och se vad det ger. Vi kan börja med att se
hastighetsmätare som inte är graderade i km/h utan i nanoradianer. Och vi
kan se accelerationen när vi trampar på gasen som ett resultat av
riktningsändringen på samma sätt som accelerationen när vi svänger i en kurva.