Leif Andersson Henriksbergsvägen 104 136 67 Vendelsö 2019.01.09 Inlägg på Flashback-Vetenskap-Filosofi Etervindbilden ============== Vår värld har en mycket egendomlig egenskap. Det kan finnas ett orsakssamband mellan händelser. Om händelse A inträffar kan det öka sannolikheten för att händelse B skall inträffa. Om jag vill ha händelse B men inte kan åstadkomma den direkt kan jag försöka åstadkomma händelse A. Och kan jag inte åstadkomma händelse A kanske jag kan finna och åstadkomma en orsak till A. I Första Mosebok finns en berättelse om hur Eva uppfinner jordbruket. Hon inser att om hon petar ner ett frö i marken ökar sannolikheten att det skall växa upp ett träd som ger goda frukter. Man kan så för att få skörda. Att så och skörda var naturligtvis mycket mer krävande än att bara leva av det som redan växte i överflöd. Men när klanen växte byttes överflödet i brist. Jordbruk blev ett alternativ till att hålla nere klanstorleken genom att slå ihjäl tillräckligt många klanmedlemmar. "I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd" står det i Moseboken. Men under årtusenden har vi funnit orsakskedjor som underlättar arbetet. Om jag idag vill få bort ogräset på en åker använder jag orsakskedjor från explosioner i traktorns cylindrar till att plogen vänder tiltan. Det har tagit oss 10 000 år men nu närmar vi oss liv som är bättre än i paradiset före syndafallet. För att kunna använda orsakskedjor behöver vi kunna beskriva både orsak och verkan. Vi behöver en handbok som talar om hur världen fungerar. I "Världen - Ägarens handbok" på min hemsida har jag skissat några grundprinciper. För att kunna ge nogranna beskrivningar av samband mellan orsak och verkan har vi utvecklat ett matematiskt språk och definierat storheter som kan användas i detta språk. Men fortfarande kan det finnas anledning att ifrågasätta en del definitioner. För ett par hundra år sedan kallades värme för flogiston och var något som liknade ett grundämne. När jag gick i skolan på 1950-talet mättes värme fortfarande i kalorier. Tyngd mättes i kp, ägg i tjog och brädlängder i fot. Vårt ändrade sätt att se på värme har visat oss nya samband mellan orsak och verkan. Vi har till exempel insett att för att värma våra hus behöver vi inte skapa värme från absoluta nollpunkten. Det räcker att med en värmepump höja temperaturen cirka fyrtio grader. Jag tror att det begrepp som närmast är i behov av en närmare granskning är "tid". Vi använder ordet tid i två olika betydelser. Ibland som en förändringsparameter (parametertid) och ibland som en lägeskoordinat i rumtiden (koordinattid). Om man ser parametertid och koordinattid som skilda begrepp kommer man snart fram till etervindbilden. Antag att ett tåg passerar Flen klockan 12:00. Då kan man sätta upp två skyltar där det står "Restaurangvagnen öppnar klockan 12:00" (parametertid) och "Restaurangvagnen öppnar i Flen" (koordinattid). Så länge tåget följer tidtabellen kvittar det vilken skylt man använder. Men om tåget blir försenat blir budskapet på skyltarna olika. När parametertiden ökar ökar även min koordinattid. Jag färdas genom rumtiden som ett tåg som följer tidtabellen och det kvittar om jag använder parametertid eller koordinattid. Men följer allt i världen samma tidtabell? Kan jag ändra min tidtabell? Påverkar det i så fall några orsakssamband? När vi övergår till ett nytt synsätt brukar det så småningom och ofta oväntat visa på nya möjligheter. Vilka möjligheter kan etervindbilden ge? Vi kan ju så smått börja använda den och se vad det ger. Vi kan börja med att se hastighetsmätare som inte är graderade i km/h utan i nanoradianer. Och vi kan se accelerationen när vi trampar på gasen som ett resultat av riktningsändringen på samma sätt som accelerationen när vi svänger i en kurva.