2008-02-20
Leif Andersson Henriksbergsvägen 104  136 67 Vendelsö

Plancks konstant
================

I ett universum som är ändligt i tid och rum finns en längsta möjliga tid (universums livslängd) och 
en största möjliga längd (universums diameter). Det innebär att man inte kan detektera en 
obegränsat långsam vågrörelse. För att man skall kunna veta att det är fråga om en våg måste 
den hinna fullborda en påtaglig del av en period på kortare tid än universums livslängd och 
dess våglängd får inte vara mycket längre än universums diameter. Detta innebär att ett ändligt 
universum kan delas upp i ett ändligt antal minsta detekterbara kvanta (UQ).

Låt h vara antalet UQ i universum och E vara det antal UQ som ingår i en viss energimängd.

Varje gång universum förändras genom att ett UQ ändrar läge i förhållande till resten av 
universum inkrementeras parametertiden (τ). Med frekvensen (f) för E menas 
sannolikheten att nästa UQ-förflyttning berör ett av de UQ som ingår i E. Det ger f = E/h.

För energimängden E gäller alltså att E = h f där h är Plancks konstant som alltså är ett mått på 
antalet UQ i universum.

                ___________________________________
                       -----------------------
Till   http://www.lexsup.se