Till Flashback Nationalekonomi 2014-03-15 Ökad penningmängd ger stabilare penningvärde ================================== Om man i ett land där befolkningen svälter trycker upp och delar ut mer pengar kommer människor att försöka köpa mat för de nya pengarna. Eftersom det inte blivit mer mat är mat fortfarande en bristvara och de nya pengarna innebär att man kan betala mer för mat. Priset stiger och penningvärdet sjunker. Om man i ett land där alla är mätta och det inte är brist på något trycker upp och delar ut mer pengar går de nya pengarna inte till konsumtion utan till sparande. Man lägger undan de pengar man inte behöver och sparar dem för eventuella framtida behov. De pengar som tas ur cirkulation genom sparande påverkar bara indirekt penningvärdet. När jag samlat på mig ett sparkapital börjar jag fundera på vad jag egentligen äger. Så länge någon inom räckhåll säljer potatis för en krona per kilo är en krona värd ett kilo potatis. Om jag har 100 000:- på banken äger jag då 100 ton potatis. Men om jag accepterar att potatis kostar två kronor per kilo äger jag bara 50 ton potatis. Att köpa ett kilo potatis för två kronor innebär alltså inte bara att jag får betala en krona mer utan också att jag förlorar halva mitt sparkapital uttryckt i kilo potatis. Det kostar alltså inte en utan 50 001 kronor extra att köpa ett kilo potaatis för två kronor. Ju mer jag har på banken ju mer förlorar jag på att acceptera en prishöjning. Löneavtal som ger löneökning för alla måste tas ut via priser. De ger alltså sänkt penngingvärde och därmed minskning av värdt på sparkapital. När fackförbundens medlemmar samlat på sig tillräckligt stora sparkapital ger löneökningar större förlust av sparkapital än vinst i hushållskassan. Vi har sett hur intresset för höga lönelyft dämpats i takt med medlemmarnas växande sparkapital. Ökning av penningmängden i ett välmående land ger ökat sparande. Ju större sparkapital man har ju viktigare blir det att inte acceptera prishöjningar. Ökad penningmänd innebär alltså inte minskat penninvärde utan tvärt om stabilare priser. Det är visserligen sant att hälften av befolkninen är dummare än genomsnittet men många är ändå tillräckligt intelligenta för att se sambandet mellan pris och sparkapital. I bland annat Japan, USA och Sverige ser vi nu hur penningmängden ökar och penningvärdet stabiliseras.