Solcellstomter - vår tids Uppsala öd?
=====================================

Följande förslag är värt en bättre presentation men tills vidare lägger jag
bar ut tre inlägg från Flashback-Vetenskap-Klimat-Energi-effektivisering där
jag skissat förslaget.

2018-01-17
Människor måste ha mat. Mat gör vi av koldioxid och ljus med hjälp av växter. När
vi började bygga städer odlade vi mat runt om staden och transporterade maten in
iill staden till de människor som bodde där. När vi bara hade tillgång till anspända
fordon kunde städerna inte växa mer när transportavstånden för mattransporter började
bli alltför stora. När vi lärde oss att bygga järnvägar och vägar och började använda
snabbare fordon kunde städernas matupptagningsområde öka och städerna växa. Vi klarar
i dag våra megastäders matförsörjning även om det inte är helt problemfritt.

När det gäller bostäder har vi lärt oss att vi kan få många bostäder på liten yta
genom att stapla bostäder på varandra. Kan vi göra på samma sätt med odlingsytor?

Om vi lägger odlingsytor på varandra kan bara den översta få solljus. För att stapla
odlingsytor måste vi använda konstljus. Våra gamla glödlampor hade kort livslängd och
dålig verkningsgrad. Dessutom gav de ett spektrum med mycket lite av de frekvenser
som växter kan använda. Solceller och LED har gett oss nya möjligheter.

Med en solpanel i det fria med 16 % verkningsgrad och LED-lampor med 50 % verkningsgrad
kan vi överföra 8 % av solljuset till en konstbelyst odlingsyta. Vi kan (?) utveckla
LED som koncentrerar ljuset till enbart de frekvenser som våra växter kan använda. Om
vi odlar i källaren på ett höghus kan vi hela tiden hålla optimal temperatur och vi
kan använda den koldioxidberikade frånluften från husets bostäder. Det är inte otroligt
att vi på det viset kan få mer mat än en odlingsyta i det fria kan ge. Vi kan då ersätta
mattransporter med elöverföring. I Dagens Nyheter. 2018-01-15 finns en artikel om några
pågående försök med källarodling.

Källarodling är väl kanske inte något som kommer i morgon men kanske börjar det bli
dags att fundera på hur det skulle kunna fungera.




2018-01-22
Solceller ger ungefär 150 W per kvadratmeter. Om man räknar med 2 000 timmar per år
blir det 300 kWh per år och om man kan sälja elen för 25 öre/kWh blir det 75 kr per
kvadratmeter och år.

Som pensionär lever jag på ungefär 100 000 kr/år. För att få in det behöver jag en
solcellsyta på 100000/75 = 1400 m2 alltså en lite större villatomt. 0,14 ha kan alltså
ge en pension som man kan leva på. Sveriges yta är 44 miljoner ha så mark har vi så
det räcker.

Kanske är det dags att återskapa Indelningsverket och dela ut solcellstomter i stället
för torp. En polis, en lärare eller en sjuksköterska får disponera en solcellstomt i
stället för lön. Då kan vi avskaffa alla skatter och få en fungerande marknadsekonomi.

Men kan vi använda all el? Transportsektorns övergång från olja till el kommer att ge
ett ökande behav av el. Och om vi bygger ut källarodling i samma takt som vi anlägger
solcellstomter kan vi få konsumtion och produktion att öka i samma takt.

För mig är den mest akuta frågan vad jag skall göra med de pengar jag har på banken.
Som står utan någon ränta. På banken förlorar pengarna värde genom inflationen. Om jag
byter dem mot solceller kommer solcellerna att förlora värde genom åldring. Jag köpte
mina första solceller 1982 och jag märker ingen skillnad på dem efter 36 år. Så solceller
tappar nog inte värde fortare än bankpengar. Men vilken ränta kan solceller ge?

Jag har den mark som behövs för en 0,14 ha solcellstomt. Jag kan köpa solceller för
2 000 kr per kvadratmeter. En solcellstomt skulle alltså kosta 2,8 miljoner kronor och
ge en ränta på 100 000 kronor per år, det vill säga 3,5 %. Inte helt tokigt om det
fanns ett likströmsnät att ansluta till. Kanske kommer det om några år.



2018-01-28
En gång i tiden finansierades staten med Uppsala öd. Nu skulle solcellstomter kunna
bli vår tids Uppsala öd och ta över finansieringen av staten. Men var skall vi placera
dessa solcellstomter?

Om man täcker en väg med ett åtta meter brett solcellstak ger 200 m väg en solcellstomt
på 0,16 ha. Vi har ungefär 10 000 mil statliga vägar (kommunala vägar är 4 000 mil).
Det blir en halv miljon solcellstomter. Det vill säga dubbelt så många som antalet
statligt anställda. Dessa tomter ger per år 200 TWh som med 25 öre per kWh ger femtio
miljarder.

Statsbudgeten är på tusen miljarder. Solcellstomterna skulle alltså bara ge 1/20 av
statsbudgeten. Men en stor del av den är bara meningslös rundgång. Till exempel tar
den upp bruttolöner som innehåller en skattedel som tas tillbaka redan innan den
betalts ut. Dessa pengar motsvarar naturligtvis inga nyttigheter. Det är bara en
felräkning som försvinner om man tar bort skatterna. Så femtio miljarder netto är ett
bra första steg. Och vill vi fortsätta kan vi börja lägga solceller på vattenytor. På
våra sjöar och längs våra kuster har vi mer än tillräckligt med ytor.

En stor fördel med finansieringsmetoden är att den inte kräver något storstilat
beslut. Vem som helst som disponerar en markyta motsvarande en större villatomt kan
visa hur det kan fungera. Vore jag trettio år yngre skulle jag nog ge mig på det.
Och sedan kan man anlägga en vägsträcka i samband med något lämpligt vägbygge. Övergången
från löner till solcellstomter kan ske i den takt statligt anställda väljer solcellstomt
istället för lön. Och övergången till likströmsnät kan ske genom att man bygger
likströmströmsnät utefter vägar för belysning och strömskenor för bilar med strömavtagare.
Till sådana nät kan närliggande hus ansluta sina källarodlingar och så småningom även
sina bostäder.