Leif Andersson Henriksbergsvägen 104 136 67 Vendelsö 2017-05-27 Sill och potäter ================ Fru A odlar potatis, herr B fiskar sill och fru C gör statyer som ställs upp i parker och på torg. Alla lever på sill och potatis och äter 100 kg potatis och 100 kg sill per år. A odlar 300 kg per år och B fiskar 300 kg per år. Potatis kostar 1 kr per kg och sill kostar 1 kr per kg. A har i sin kassakista 100 kr. A tar sina 100 kr och köper 100 kg sill av B. B tar de 100 kr som han får från A och köper 100 kg potatis av A. Efter det har A 100 kg sill och 200 kg potatis och B har 100 kg potatis och 200 kg sill. Så tar A 100 kg potatis för eget bruk och B tar 100 kg sill för eget bruk. Efter det har A 100 kg osåld potatis, B har 100 kg osåld sill och C har en staty men ingenting att äta. Om ingen äter A:s osålda potatis och B:s osålda sill blir den förstörd. Då är det ju bättre att C får äta den men hur skall C kunna köpa den? En möjlighet är att införa en skatt. Penningutgivaren köper statyn av C för 300 kr. Så köper C för 100 kr potatis av A och för 100 kr sill av B. Då har all potatis och all sill kommit tiil användning. A har 200 kr i kassakistan, B har 100 kr i kassakistan och C har 100 kr i kassakistan. Så tar pnningutgivaren 100 kr i skatt från var och en. Efter det har A 100 kr i kassakistan, B har noll kr och C har noll kr. Allt är alltså tillbaka vid utgångsläget. Alla konstaterar att det gångna året varit ett Sisyfos-arbete som inte gett något resultat. En annan möjlighet är att penningutgivaren köper statyn av C för 200 kr med nyutgivna pengar. Då kan C köpa för 100 kr potatis av A och för 100 kr sill av B. All potatis och all sill kommer då till användning och A får 200 kr i sin kassakista och B får 100 kr i sin kassakista. När åren går får A och B allt mer pengar i sina kassakistor. Det finns en föreställning att om A och B har pengar i sina kassakistor kommer de att sluta producera. Att bara fattiga människor arbetar. Men så är det inte. Rika människor arbetar minst lika mycket som fattiga men med större möjlighet att påverka valet av arbetsuppgifter. När A fått in lite pengar i sin kassakista kanske hon börjar fundera på att ha en staty i trädgården. Hon köper en staty av C för 300 kr. Det året behöver inte penningutställaren köpa någon staty och C får 100 kr att lägga i sin kassakista. Nästa år kanske B vill ägna året åt att utveckla en ny typ av trål och ber C att göra en paus i statytillverkningen för att i stället sköta fisket. C konstaterar att det nog är roligare att göra statyer men att fiske lönar sig bra så att hon kan lägga 100 kr i sin kassakista. Varför skall man ta ifrån människor de pengar som markerar resultatet av deras arbete?