Leif Andersson  Henriksbergsvägen 104   136 67 Vendelsö   2017-05-27

 Sill och potäter
 ================

 Fru A odlar potatis, herr B fiskar sill och fru C gör statyer som ställs upp
 i parker och på torg. Alla lever på sill och potatis och äter 100 kg potatis
 och 100 kg sill per år. A odlar 300 kg per år och B fiskar 300 kg per år.
 Potatis kostar 1 kr per kg och sill kostar 1 kr per kg. A har i sin kassakista
 100 kr.

 A tar sina 100 kr och köper 100 kg sill av B. B tar de 100 kr som han får från
 A och köper 100 kg potatis av A. Efter det har A 100 kg sill och 200 kg potatis
 och B har 100 kg potatis och 200 kg sill. Så tar A 100 kg potatis för eget bruk
 och B tar 100 kg sill för eget bruk. Efter det har A 100 kg osåld potatis, B
 har 100 kg osåld sill och C har en staty men ingenting att äta. Om ingen äter
 A:s osålda potatis och B:s osålda sill blir den förstörd. Då är det ju bättre
 att C får äta den men hur skall C kunna köpa den?

 En möjlighet är att införa en skatt. Penningutgivaren köper statyn av C för
 300 kr. Så köper C för 100 kr potatis av A och för 100 kr sill av B. Då har
 all potatis och all sill kommit tiil användning. A har 200 kr i kassakistan,
 B har 100 kr i kassakistan och C har 100 kr i kassakistan. Så tar
 pnningutgivaren 100 kr i skatt från var och en. Efter det har A 100 kr i
 kassakistan, B har noll kr och C har noll kr. Allt är alltså tillbaka vid
 utgångsläget. Alla konstaterar att det gångna året varit ett  Sisyfos-arbete
 som inte gett något resultat.

 En annan möjlighet är att penningutgivaren köper statyn av C för 200 kr med
 nyutgivna pengar. Då kan C köpa för 100 kr potatis av A och för 100 kr sill av
 B. All potatis och all sill kommer då till användning och A får 200 kr i sin
 kassakista och B får 100 kr i sin kassakista. När åren går får A och B allt mer
 pengar i sina kassakistor.

 Det finns en föreställning att om A och B har pengar i sina kassakistor kommer
 de att sluta producera. Att bara fattiga människor arbetar. Men så är det inte.
 Rika människor arbetar minst lika mycket som fattiga men med större möjlighet
 att påverka valet av arbetsuppgifter.

 När A fått in lite pengar i sin kassakista kanske hon börjar fundera på att
 ha en staty i trädgården. Hon köper en staty av C för 300 kr. Det året behöver
 inte penningutställaren köpa någon staty och C får 100 kr att lägga i sin
 kassakista. Nästa år kanske B vill ägna året åt att utveckla en ny typ av trål
 och ber C att göra en paus i statytillverkningen för att i stället sköta fisket.
 C konstaterar att det nog är roligare att göra statyer men att fiske lönar sig
 bra så att hon kan lägga 100 kr i sin kassakista.

 Varför skall man ta ifrån människor de pengar som markerar resultatet av deras
 arbete?