2015-09-18

Skatter eller ökad penningmängd?
==========================

Penningvärde är nyttigheter per myntenhet. Prisnivå är myntenheter per
nyttighet. Penningvärde är alltså inverterad prisnivå.

Dagens priser är konkurensbaserade. Den som kan sälja billigast bestämmer
priset och tar hela marknaden.

För hundra år sedan kunde priser variera mellan olika platser. Även om
butiken i grannbyn hade lägre priser var det inte så lätt att få reda på
det och även om man fick det kanske det inte alltid lönade sig att spänna
för hästen och åka till grannbyn för att handla billigare. I dag kan man med
bil nå inköpsställen på miltals avstånd och via post köpa från vilken
leverantör som helst på hela Jorden. Och via Internet kan vi direkt jämföra
alla priser.

Jag köper inte en produkt som är "dyrare men lika bra". Men det beror inte
på att jag inte har råd att göra det. Hur mycket pengar jag än har väljer
jag det billigaste alternativet. 

Jag brukade ibland fråga "Vad skulle du göra om du fick en miljon om dagen 
resten av livet?". Det vanliga svaret var "Resa Jorden runt" vilket gav följdfrågan 
"Och sen då?". Den brukade antingen ge svaret "Leva som vanligt" eller 
"Investera i en produktionside". Jag har aldrig fått svaret "Köpa dyrare nyttigheter". 
Ökad tillgång till pengar ger inte någon ökning av prisnivån i ett samhälle där 
konsumtionen inte begränsas av att det råder svält.

I ett valutaområde där människor svälter eller lider brist på andra nödvändiga
nyttigheter kan det hända att de som kan försöker bjuda över varandra för att
köpa det de behöver. Då sjunker penningvärdet. Ibland har man i den situationen
ökat penningmängden vilket medfört att ökning av penningmängden sammanfallit
med sjunkande penningvärde. Men det betyder inte att ökad penningmängd orsakar
sjunkande penningvärde. Det är bristen på nyttigheter som är orsaken. Den ökade 
penningmängden är ett symptom, inte en orsak.

I en ekonomi där produktionsförmågan överstiger konsumtionsviljan kan man öka
penningmängden utan att det ger inflation. Man kan alltså med stabilt penningvärde
finansiera den offentliga sektorn med ökad penningmängd. I stället för att ta
in skatt kan man trycka nya pengar.

Problemet(?) med att öka penningmängden är inte att det påverkar penningvärdet
utan att det påverkar rätten att fatta ekonomiska beslut.

Nyttighetsflödet dividerat med penningflödet är lika med penningvärdet. När man
sätter nya pengar i cirkulation ökar penningflödet och när man tar pengar ur
cirkulation genom att spara dem minskar penningflödet. Om ökning av penningmängden
motsvaras av ökat sparande blir penningflödet konstant men det privata
sparkapitalet ökar. Allt fler blir allt mer förmögna och får möjlighet att fatta
allt större ekonomiska beslut. Allt fler får möjlighet att förverkliga sina
produktionsideer.

Om man avskaffar alla skatter och finansierar den offentliga sektorn med ökad
penningmängd får man alltså inte någon penningvärdeförsämring men marknadsstyrd
resursanvändning ökar vilket minskar utrymmet för politisk styrning av
resursanvändningen. Om det är ett problem eller en möjlighet borde vi diskutera.

Som skattskyldig har man fyra möjligheter att få fram pengar, försäljning, bidrag, stöld 
och falskmynteri (lön är ju arbetsförsäljning). I ett hederligt samhälle tas alltså alla skatter 
in via prispåslag vid försäljning. Skatterna höjer alltså prisnivån det vill säga sänker 
penningvärdet. Ökad penningmängd sänker penningvärdet om den inte motsvaras av 
ökat sparande.

Bör vi ersätta skatter med ökad penningmängd?