Utlagd på Flashback Klimat,miljö och geovetenskap 2019-08-12

                             2019-08-09

När koldioxidhalten sjunker
===========================

Om 30-40 år börjar luftens koldioxidhalt minska. Vad gör vi då?

De åkrar jag ser idag ser inte ut som min barndoms åkrar. I takt med att 
tillgången till koldioxid har blivit bättre har vi övergått till grödor som med 
mindre koldioxidfångande bladyta producerar mer korn. Våra skörar har 
flerdubblats och globalt producerar vi nu tillräckligt för att mätta hela 
Jordens befolkning och vi skulle kunna producera tillräckligt för de elva 
miljarder människor som vi kommer att ha när befolkningen slutar att öka. 

Om vi minskar tillförseln av koldioxid borde vi ju mycket noga studera hur 
våra grödor reagerar på en sänkt koldioxidhalt. Men jag har inte sett några 
sådana rapporter. Det troliga är att global missväxt blir allt vanligare och 
att svälten återkommer. Förra gången vi hade förindustriell koldioxidhalt 
klarade vi i skogsområdet svältperioder genom att äta barkbröd men den 
här gången är vi fler och även skogens tillväxt avtar. 

Men är det inte bara att öka användningen av fossila bränslen för att hålla 
koldioxidhalten konstant? Tyvärr är det nog inte det. Ingen vill ha 
fotogenlampor när det finns diodlampor, ingen vill ha bensinbilar när det 
finns självkörande elbilar, ingen vill ha oljeeldning när det finns värmepumpar, 
stålindustrin reducerar malm med väte i stället för med kol, pappersindustrin 
producerar ligninbaserade bränslen, ingen vill ha kolkraft när sol, vind och 
vatten ger mer el än vi kan använda. 

Och hur är det med koldioxidens klimatpåverkan? Den i särklass viktigaste
 växthusgasen är vattenånga. När Svante Arrhenius försökte prata om 
koldioxidens klimatpåverkan avfärdade man den som försumbar jämförd med 
vattenångans. Kalla vinternätter kan vi ibland känna hur det kanns när halten 
av växthusgasen vattenånga är låg. Som växthusgas ger vattenånga en höjning 
av marktemperaturen men vattenånga kan också kondensera till moln som 
speglar infallande strålning och sänker marktemperaturen. 

Skäller vi inte under fel träd? Borde vi inte fundera mer på vad som händer när 
vi sprider ut flodvatten för konstbevattning eller byter ut urskog mot 
snabbväxande produktionsskog med en annan vattenomsättning?