Leif Andersson  2010-09-02

Koldioxid, försiktighet och rättvisa
=====================

Den mat vi äter är baserad på växter.Antingen äter vi växtdelar direkt eller också äter vi kött från 
djur som ätit växter.

Växterna tar upp koldioxid från luften och bygger med hjälp av solljus upp energirika kolföreningar 
som människor och djur kan äta.

När de första växterna skapades hade Jorden en atmosfär som bestod av koldioxid och ammoniak. 
Växterna förbrukade koldioxiden och omvandlade atmosfären till en kväve-syre-atmosfär. Växterna 
har anpassat sig till att överleva vid allt lägre koldioxidhalt i atmosfären. Dagens växter är  de som 
lyckats överleva vid så låg koldioxidhalt som 0,3 0/00.

Även om dagens växter lyckas överleva vid dagens koldioxidhalt begränsas deras möjliga 
tillväxthastighet av bristen på koldioxid. Det är väl känt att skörden ökar om man höjer koldixid-
halten i ett växthus. Under det senaste århindradet har luftens koldioxidhalt ökat från 0,28 0/00 till 
0,36 0/00. Hur detta påverkar våra skördar är svårt att säga. Våra skogar växer dubbelt så fort och 
våra åkrar ger tre till sex gånger så stor skörd som för hundra år sedan. Men detta beror inte bara 
på höjd koldioidhalt i luften.

Även om det är svårt att veta hur mycket våra skördar skulle minska om vi monskade luftens 
koldioxidhalt kan det vara intressant att fundera på tänkbara konsekvenser av en minskning av 
luftens koldioxidhalt.

Antag att ett års skörd ger mat i 365 dagar för Jordens alla 7 miljarder människor och att en 
sänkning av luftens koldioxidhalt ger 10 % mindre skörd.

10 % mindre skörd innebär att maten inte räcker till alla under årets alla dagar.

Vi kan fördela maten "rättvist" så att alla får lika mycket och äter som vanligt tills allt är slut. Då 
tar all amt slut när det är 36 dagar kvar till nästa skörd. En människa lever ungefär en månad 
utan mat. Fördelar vi mat på det här sättet svälter alltså alla ihjäl.

Om vi vill att mänskligheten skall överleva kan vi tumma lite på kravet på att maten skall fördelas 
"rättvist". När vi inser att maten inte räcker för alla under hela året kan vi slå ihjäl 700 miljoner 
människor så att övriga kan äta normalt under hela året.

Men det var väl inte för att skapa svält som man har försökt sänka luftens koldioxidhalt? Tanken 
var att man skulle motverka den globala uppvärmniningen. Tänk om vi får det lika varmt som på 
medeltiden eller på vikingatiden eller till och med som på bronsåldern. Då hade man tydligen dålig 
kontroll av koldioxidhanteringen eftersom det blev så varmt - eller???

Ökningen av luftens koldioxidhalt har inte medfört någon ovanlig temperaturökning men 
försiktighetsprincipen säger att vi skall minska koldioxidhalten för säkerhets skull. Och kanske kan 
vi disponera minskande skördar så att det bara kostar några få miljoner människoliv. Och med 
några atombomber kan vi se till att det inte drabbar oss.

Om vi får tid på oss kanske vi kan hugga ner regnskogarna och öka odlingsytan för att kompensera 
för det sämre skördeutfallet. Och om vi får riktigt lång tid på oss kanske vi kan börja odla upp 
öknarna.Men då borde vi nog redan nu planera för detta. Och matjordsbildning i öknarna drar 
koldioxid.

Med rättvisa och försiktighet kan man åstadkomma mycket elände. Till exempel utplåna hela 
mänskligheten. Man kan bara hoppas att det finns människor som tänker själva. Som tar fram 
fickräknaren vid morgonkaffet och kontrollerar IPCC:s påståenden.

Sveriges skogar drar 110 Mton koldioxid per år. Vi släpper ut 54 Mton. Men än så länge kan vi 
snylta på omvärlden.

   


                 ___________________________________
                        -----------------------

Till http://www.lexsup.se