Den ljusnande framtiden den är nu vår
Startad av: liffen (mig) Datum för mitt första inlägg i tråden: 2011-10-10 Trådplats: Samhälle - Ekonomi - Nationalekonomi Den gängse uppfattningen tycks vara att vi går mot en allt sämre framtid. Det mesta som skrivs om framtiden handlar om att försöka förstå och kanske mildra de katastrofer som väntar oss. Varför??? Våra möjligheter är enorma. Vi är den första generationen som enbart begränsas av vår brist på fantasi. Allt vi förmår drömma om kan vi förverkliga. Vi kan använda varje sekund av vårt liv. Men med hjälp av datorer har vi fått möjlighet att använda varje nanosekund. Och på fyra sekunder finns det fler nanosekunder än det finns sekunder på ett människoliv. Om vi räknar livslängd i antalet användbara tidsenheter har vi ökat vår livslängd med en miljard gånger. Vi har lärt oss att läsa vårt eget och andras DNA och vi börjar lära oss hur vi kan påverka det. Nyheter som tog veckor eller månader att nå fram når oss inom samma minut som de inträffar. Snart kan alla människor på hela Jorden läsa och skriva och ta del i informationsutbytet via litteratur och media. Vi har höjt luftens koldioxidhalt så att våra skogar växer dubbelt så fort och våra åkrar ger flerdubbla skördar. Vi har GPS som ger oss möjlighet att alltid avgöra var vi befinner oss och vi kan, inom ramen för en normal hushållsbudget, nå nästan vilken plats som helst på Jorden. "Den vita piskan" det vill säga kvinnornas uppgift att varje morgon mjölka korna är helt borta. Och ingen behöver sitta i en telefonväxel eller i en skrivcentral för att på skrivmaskin skriva av dokument. Naturligtvis måste vi utforma ekonomiska styrmedel som gör att vi kan undvika finanskriser och sådant men det är inte det vi strävar mot. Ekonomin är ett hjälpmedel för att förverkliga våra drömmar. Men vad är det vi drömmer om? Hur ser vårt Utopia ut? På 1960-talet gjordes ett flertal stora studier av vilka drömmar som skulle kunna förverkligas till år 2000. Det skapade en utvecklingsoptimism som troligen skyndade på utvecklingen. Mycket av det som kom fram förverkligades och mycket som man inte ens kunnat drömma om kom fram. Att man faktiskt vågade tala om drömmar som föreföll otänkbara fick en stor betydelse för utvecklingen. Hur ser dagens drömmar ut? ============================= Vilka naturresurser sinar? Jorden är en järnkula där det flutit upp slagg som stelnat på ytan. Men jag har stött på människor som hävdat att vi skulle få brist på järn. Ett tag talades det om att vi skulle få brist på silver och koppar. Men så slutade vi göra silverbaserad film och vi ersatte kopparledningar med glasfiberledningar, ínte för att vi hade fått någon brist utan för att vi hittat bättre alternativ. Just nu håller vi på att övergå från olja till andra alternativ. I Metro 22/9 skriver Johan Norberg om en undersökning som visar att den tid som många längtar tillbaka till är 1960- 0ch 1970talet. Inte för att vi hade det bättre då utan för att vi då hade en framtidstro. Att vi var på väg mot något bättre och hade förmågan att hantera framtiden. ============================ Vi har hittat några metoder att lagra information över generationsgränserna. Därmed växer vår kunskap obegränsat. Ekonomi handlar om att hitta styrmedel som ger oss möjlighet att använda denna kunskap till att skapa ett samhälle som vi trivs i. Även om vår väg är lite vinglig finns det ingen anledning att misströsta om att vi är på rätt väg. ============================ Citat: Ursprungligen postat av vettig http://www.youtube.com/watch?v=f1VksikdQmc ___________________________ Din värld gör allt du ber om bara du ber på ett sätt som världen kan förstå. Den här videon visar ett steg på vägen mot ett spräk som världen förstår. ============================= Som jag ser det är vi på god väg att förverkliga ett välfärdssamhälle, det vill säga ett samhälle där ingen behöver svalta. Det börjar nu bli dags att gå vidare mot ett förmögenhetssamhälle. Mot ett samhälle där varje människa har förmåga att klara sig själv och förverkliga sina drömmar. Ett samhälle byggt på frihet, trygghet och jämlik gemenskap. Ett samhälle där varje människa får leva frisk så länge hon själv vill. Ett samhälle där vi kan finna frivillig gemenskap. Ekonomi är ett sätt att samtala. När vi betalar för något uttrycker vi uppskattning till den som tillhandahåller det vi köpt. Ekonomi måste, som alla språk, baseras på regler som utformas så att språket kan förmedla den information som vi vill överföra med det. Kärnkraft är kanske ett bra exempel. På 1950-talet var det som då hette atomkraft en spännande teknisk möjlighet. Man försökte skapa regler som skulle göra det möjligt att finansiera stora kärnkraftverk. Men kärnkraftverk gav oss varken frihet, trygghet eller gemenskap. Vi tappade intresset för dem och för att hitta finansieringsformer för dem. Ekonomins uppgift blev snarast att klargöra att vi inte behövde några kärnkraftverk. Marviken blev världens största oljeeldade kärnkraftverk. Ett annat exempel är rymdteknik som blev 1960-talets stora dröm. Vi hoppades på en gemenskap när vi sökte oss mot utomjordiska mål. Men Månen visade sig vara en synnerligen ointressant plats att komma till. Och intresset bleknade. Det gick inte längre att motivera uppbyggnad av stora rymdadministrationer. En viss betydelse har väl rymdtekniken fått genom att den gett oss möjlighet att se Jorden utifrån och därigenom skapa en känsla av samhörighet. Och den har gett oss GPS och världsomspännande kommunikationsmöjligheter. Så betydelselös är den inte men de fungerande mål vi fann låg närmare än vad vi tänkte oss på 1960-talet. Till skillnad från kärnkraft och rymdteknik hade Internet en direkt påverkan på möjligheter att skapa frihet, trygghet och gemenskap. Och påverkan på samhället har redan blivit betydande. Men fortfarande är användningen ganska vilsen. De tekniska möjligheterna har kommit snabbare än vad vår förmåga att hitta användningssätt hunnit med att ta vara på. ============================== Kärnkraft är en framtidsdröm som inte höll. Stora centrala kraftverk som medborgarna blir helt beroende av utan att kunna påverka ger varken frihet, trygghet eller gemenskap. Hur är det med vind och sol som framtidsdröm? Nu bygger vi vindkraft på samma sätt som kärnkraft, det vill säga stora centrala parkanläggningar som användarna inte kan påverka. När det gäller sol kan situationen bli lite annorlunda. När solceller blir billigare än taktegel kommer jag att byta till solcellstak. Jag har drygt 100 kvadratmeter tak vilket vid fullt solsken bör ge ungefär 10 kW. Om solen lyser för fullt i 1000 timmar per år bör jag få 10 MWh per år vilket är vad jag använder idag. Totalt sett skulle jag alltså bli oberoende av någon elleverantör. Men jag kommer att ha kvar problemet att utjämna produktion och förbrukning. Solcellerna ger inte alltid el när jag behöver den. Jag kommer att ha behov av ett elnät som inte är ett leverantörsnät utan ett utjämningsnät. Jag kommer att ha en hybridbil med ett buffertbatteri och en 15 kW motorgenerator som kan omvandla ett bränsle till el. Även om tillgång till ett utjämningsnät innebär en del fördelar kommer jag inte att vara helt beroende av min nätanslutning. Jag får alltså friheten att vara oberoende av elleverantör och tyggheten att ha full kontroll över produktionssystemet. Men det pågår verksamhet för att se till att även solbaserad elproduktion skall inlemmas i ett storskaligt system. Plötsligt fick man till exempel väldigt brått att byta alla elmätare. Den gamla typen av elmätare gick baklänges om man matade ut el på nätet. Så hur ser framtidsdrömmen ut? =============================== Det är märkligt. Jag hade hoppats att den här tråden skulle ge intressanta uppslag till framtidsdrömmar men det är bara ett inlägg som handlat om någon sorts framtidsdröm. Jag kanske borde sticka ut huvudet lite mer och tala om vad jag har för framtidsdrömmar. Till exempel: Att varje människa får leva frisk så länge hon själv vill. En förmögenhetsekonomi som ger alla möjlighet att utnyttja sin förmåga. En ekonomi som inte bara ser till att ingen behöver svälta utan också möjliggör för alla att förverkliga sina drömmar. Att jag blir självförsörjande med avseende på mat och energi. Att jag kan odla vad jag behöver och fånga in den energi jag behöver från naturliga flöden som sol, vind och vågor. Att vi börjar odla upp Jordens öknar. Att vi börjar upprätta baser på Mars. Att vi lär oss mer om tidsbegreppet. Att vi börjar förstå skillnaden mellan parametertid och koordinattid. Att vi lär oss hur vi kan resa i koordinattid och vad det innebär att göra det. För några år sedan hade jag även tagit med: Att ha direkt tillgång till all mänsklig kunskap. Men det målet är vi på så god väg att nå att det knappast längre är ett framtidsmål. ================================ Citat: Ursprungligen postat av Bitterkuk Vi människor tenderar att vara irrationellt pessimistiska om mänsklighetens framtid, och irrationellt optimistiska om vår personliga framtid. Vi tror hela tiden att samhället blir sämre, fast det är precis tvärtom. Däremot tror vi att vi inte kommer drabbas av skilsmässa eller sjukdom. ________________________ Ja så är det nog. Men hur pessimistiska vi än är borde vi kunna diskutera möjliga förbättringar. =========================== Citat: Ursprungligen postat av Roi BNP är ett användbart mått för fria marknader, eftersom de där faktiskt antyder att människor får det bättre. Annars skulle de inte ha handlat med varandra... BNP-tillväxt är alltså en indikation, inte något slags självändamål eller verktyg. Problemet ligger i att många rör ihop orsak och verkan. De antar att människor får det bättre just på grund av att pengar byter händer, vilket leder till att man på olika sätt tvingar fram handel på politisk väg. _________________________ Du har rätt i att vi har fått en mycket besynnerlig fixering vid att flytta pengar. Att vi kan ha centrala avtalsförhandligar trots att det är uppenbart att generella löneökningar inte är något annat än inflation (även om denna kan döljas av en underliggande deflation). Och den offentliga sektorn möjliggörs av att vi gör mat, kläder och bostäder även för poliser, lärare och läkare. Inte av att vi skyfflar runt skattepengar, till och med till offentligt anställda som får betala tillbaks dem innan de ens har fått dem. ========================= Citat: Ursprungligen postat av JackBlack Lättillgänglig olja och kol är två exempel. Det gäller även fiskbestånden och vissa metaller. Det innebär att mer energi kommer att krävas för att utnyttja dessa resurser. Men när även oljan sinar så blir det allvarliga problem för världsekonomin. _______________________________ Jag trodde också en gång i tiden att våra naturresurser var på väg att sina men ju mer jag sett på problemet ju mer övertygad har jag blivit om att det inte är så. Vi kan alltid finna alla grundämnen i högre koncentration än medelhalten i jordskorpan. Vi kan alltså aldrig helt tömma våra förråd. Brist på kol är knappast aktuellt på det närmaste århundradet. Olja kan vi behöva överge. Under andra världskriget fick vi en test av vad som händer om man plötsligt stänger av all oljetillförsel. På bara något år kom det fram alternativ och vi började köra på gengas. I dag är oljeberoendet mycket större men om vi inte ställer till med ett tredje världskrig har vi längre tid på oss. Toyota annonserar redan idag om att det är mycket tystare och skönare att köra hybriden på el. Totalt sett har vi ingen brist på energi. Om man värderar solenergi som elenergi faller det på en större villatomt solenergi för en miljon kronor per år. Bara att ta för sig så snart vi lärt oss hur man gör. Visst är vikande fiskbestånd ett problem som vi måste ta itu med. Och det finns ju ingen anledniing att överfiska. Men vi måste ta reda på mycket mer om vad som verkligen händer. Vi vet inte ens hur sillperioderna fungerade. När en sillperiod slutade försvann sillbeståndet plötsligt. Vilket knappast berodde på den lilla fångst som dåtidens fiskare kunde ta upp. Vi borde nu få en ny sillperiod. Rovfisken är nästan borta. Vad hindrar sillbeståndet från att explodera? ============================ BNP är tänkt som ett mått på nyttighetsflödet. Men om det finns en stark koppling mellan nyttighetsflöde och penningflöde, om alltså penningflödet är ett entydigt mått på nyttighetsflödet, kan man ange BNP som penningflödet. Marknaden ger kopplingen mellan nyttighetsflödet och penningflödet. Förutsättningen för att man skall kunna använda penningflödet som mått på nyttighetsflödet är alltså att man har en fri och väl fungerande marknad. Om marknadens priser stiger eller sjunker antyder det att det är något fel på marknadens sätt att fungera och penningflödet blir då inte längre ett stabilt mått på nyttighetsflödet. När vi hade tvåsiffrig inflation blev skillnaden mellan nyttighetsflöde och penningflöde så uppenbar att man måste använda BNP i fast penningvärde, det vill säga räkna om BNP med hjälp av konsumentprisindex, för att över huvud taget kunna använda ett BNP baserat på penningvärde. Om man i marknadens köp-sälj-funktion försöker skära emellan med skatter får man en marknad som arbetar med två penningvärden "före skatt" och "efter skatt". Resultatet är förödande för marknadens sätt att fungera. Men tydligen tycker vi det är så roligt att med skatter låtsas ta ifrån varandra något att vi helt blundar för alternativa sätt att ordna ekonomin. BNP baserad på ett nyttighetsflöde som värderats till ett penningflöde på en väl fungerande marknad är ett bra och användbart mått. Vad dagens penningflöde avspeglar är tveksamt. ================================ Citat: Ursprungligen postat av JackBlack Problemet är att energiåtgången att utvinna dessa hela tiden ökar samtidigt som mängden lättillgänglig energi minskar. När man talar om brist så innebär det inte att råvaran är helt slut, det blir problem redan när tillgången inte kan möta efterfrågan vilket kan ske redan inom 10 år när Kinas egna kolproduktion inte räcker för att mätta deras växande ekonomi. Det innebär att priserna kommer att börja stiga rejält. Samtidigt så kan geopolitiska faktorer påverka allt mer; Risken fö rexportstopp, krig och revolutioner ökar. Under andra världskriget så hade vi knappt några bilar i Sverige. Det var inte förrän efter andra världskriget som vägnät och bilism växte. Och globalt sett är skillnaden ännu större samtidigt som många länder inte har naturresurser att producera exempelvis gengas. Och även för Sverige med stora mängder naturresurser så kommer det inte vara lätt att få fram några alternativ tillräckligt snabbt. Även om jag tror att den största potentialen finns hos elbilar så kommer det dröja länge innan el- och hybridbilar kan ersätta dagens bilar. Det finns fortfarande en mängd hinder att överkomma och det mesta pekar på att tiden är knapp. Vi har brist på lättillgänglig energi, det är där problemet ligger. Och teknik kan inte besegra naturlagarna. Dagens fiskebåtar använder 20 gånger så mycket energi som för 100 år sedan för att fånga samma mängd fisk. Mängden energi som krävs för att fiska har hela tiden ökat eftersom fiskebestånden minskat kraftigt. Nu hotar total kollaps av fiskebestånden redan 2050. Att rovfisken är borta kan rent av förvärra läget eftersom ett ekosystem är väldigt komplext. Det har man tex sett i Nordamerika att återintroduktion av varg fått ekosystemen att blomstra igen. ______________________________ Frågan är vad man menar med "naturresurserna sinar". Visst måste vi lära oss att göra en del på annat sätt men så har det ju alltid varit. Ända sedan jakten och samlandet sinade och vi fick lov att börja odla har vi hittat nya sätt att lösa våra problem. Men är det så att vi kommer att få någon oöverkomlig brist inom överskådlig framtid? Det vi behöver för att leva är material, energi och förmåga att använda vad som finns i vår omgivning. Så vitt jag vet har vi ingen brist på material. Att markanden just nu inte hunnit anpassa sig till en snabbt ökad efterfrågan på Neodymium innebär ju inte att vi har någon brist på det. Bara att intresset för att ta fram det har varit ganska litet. Och att vi lägger guld i våra bankfack så att guldet på reläkontakter blir dyrt är ju inte någon verklig resursbrist. Och när det gäller lättillgänglig energi så går jag omkring i en omgivning som till stor del består av bränsle som vi låter ruttna bort till ingen nytta, under en sol som öser energi över mig utan att någon försöker ta vara på den. Vår energianvändning är ju en försvinnande liten del av Jordens totala energiomsättning. Det som möjligen kan sina är vår förmåga att anpassa oss. Vi är nog helt överens om att vi måste lära oss mycket mer om hur ekosystem fungerar. Men som jag ser det handlar det inte bara om att bevara dem utan om att vi lär oss använda dem. Och jag förstår inte varför vi skulle tro att framtidens människor skulle vara för dumma för att kunna hantera sin situation. Visst kan jag tycka att det var synd att man slog ihjäl den sista dronten men jag kan acceptera att jag får nöja mig med att äta kalkon. ============================== Man kan hantera framtiden på två sätt. Man kan beskriva möjliga katastrofer. Man kan beskriva alternativ som är så bra att det inte blir några katastrofer. Den första metoden är mycket populär och ger braskande rubriker. Den andra metoden ger fungerande resultat. Vi övergav bergbrytning med tillmakning för att dynamit var bättre. Vi övergav åderlåtning för att antibiotika var bättre. Vi övergav fotogenlampan för att glödlampan var bättre och nu överger vi glödlampan för att lysdioder är bättre. Vi övergav silverbaserad film för att digitalkameran är bättre. Vi är på väg att överge kopparnätet för telefoni för att mobiltelefoni är bättre. Vi övergav vedpannan för att oljeeldning var bättre och nu överger vi oljeeldning för att värmepumpen är bättre. Vi övergav hästen som dragare för att traktor och bil var bättre och nu är vi på väg att överge den konventionella bilen för att elhybriden är bättre. För trettio år sedan medverkade jag i ett projekt där vi tog fram en elhybrid. Visst hade vi en del konstruktionsproblem med den bil vi kunde få ihop inom given ekonomisk ram men konceptet som sådant fungerade utmärkt. Man körde på el inne i stan och behövde man åka långt drog man igång motorgeneratorn. Men bilindustrin var helt ointresserad. Man såg inget problem att kränga vanliga bilar till kunder som var dumma nog att tro att de fick det bästa som gick att åstadkomma. På Volvo sa man: "Du måste förstå att vi tjänar våra pengar på att göra motorer och växellådor. För att sälja dem slår vi in dem i ett paket som kallas bil. Så kommer du här och säger att vi skall ta bort växellådan och sätta in en pytteliten motor. Det förstår du väl att vi inte jublar." Den inställningen kommer man inte åt via någon domedagsprofetsia. Man måste tala om för kunderna vad de skulle kunna kräva. Varken biomassa eller solljus har särskilt låg koncentration. Det handlar bara om att vi måste lära oss hur vi hanterar dem. Jämfört med olja kräver de betydligt mindre transporter. När (inte om) solceller blir det billigaste taktäckningsmaterialet kommer vi från våra tak få energi som oljan inte kan konkurera med. Och när vi lär oss bryta ner cellulosa på ett bra sätt blir rafinering av biomassa jämförbar med rafinering av råolja. Vi kan använda solljus på sommaren och biomassa och vattenkraft på vintern. ================================= Citat: Ursprungligen postat av Roi ? Att priser stiger eller sjunker är väl helt i sin ordning. Varför skulle det vara ett problem? ____________________________ OK. Du har helt rätt. Jag uttryckte mig otydligt. Att priser på enskilda produkter stiger eller sjunker är helt i sin ordning när efterfråga och tillgång förskjuts mellan olika produkter. Vad jag menade med "marknadens priser" var den genomsnittliga prisnivån. =============================== Citat: Ursprungligen postat av JackBlack http://en.wikipedia.org/wiki/Cherry_..._%28fallacy%29 http://en.wikipedia.org/wiki/Hasty_generalization http://en.wikipedia.org/wiki/Anecdotal_evidence Jo, i relation till fossila bränslen. http://en.wikipedia.org/wiki/EROEI http://en.wikipedia.org/wiki/Exergy Innan vi har de solceller du talar om så har oljan lämnat oss redan. Det är hela problemet, tiden finns inte för att övergå till ett nytt energisystem som kan ersätta det nuvarande utan vi måste banta det nuvarande rejält. ______________________________ Ja visst plockar jag russin ur kakan. Den består ju bara av russin. Ett ton torr ved ger mellan hälften och en tredjedel av den energi som ett ton råölja ger. Och samordnar vi hanteringen med annan vedanvändning, till exempel pappersframställning kan hanteringen bli mycket enklare än för olja. Den gamla lättbentylen baserades på att sulfitprocessen gav etanol som biprodukt. Det hör till en gången tid men om vi letar kan vi hitta liknande möjligheter. Vi tittade en gång i tiden på att använda biomassa som reduktionsmedel inom stålindustrin. Det skulle ge väte och kolmonoxid som biprodukt, en gas som ganska enkelt kan omvandlas till metanol. Det största problemet var inte tekniken eller råvarutillgången utan att gashateringen inte passade in i stålföretagens administration. På vårt sommarställe har vi använt solceller sedan 1982. Det fungerar utmärkt. De är gjorda av kisel, näst efter syre det vanligaste ämnet i jordskorpan. Att solceller är dyra idag beror på att tillverkarna behöver skriva av sina investeringskostnader. Kan du nämna en enda metall som vi har eller kommer att få brist på? Jag trodde en gång i tiden att behovet av silver för filmtillverkning skulle kunna leda till brist på silver men jångt innan dess ersatte digitaltekniken filmen. ================================ Jag kanske också skulle bidra med en katastrofbeskrivning. Luftens koldioxidhalt har ökat vilket möjliggjort flerdubbelt större skördar som gett mat till Jordens växande befolkning. Dagens skördar ger ungefär den mängd mat som behövs för att ingen skall behöva svälta. Antag att vi blir så "klimatsmarta" att luftens kildioxidhalt minskar. Då minskar våra skördar. Antag att de minskar med tio procent. Om vi då fortsätter att äta som vanligt tar maten slut drygt en månad före nästa skörd. På en månad svälter man ihjäl. Det betyder att hela mänskligheten utplånas. Alla svälter ihjäl. Eller också slår vi kvickt ihjäl sexhundra miljoner människor så kan resten leva som vanligt. Eller också gör vi som man gjorde förr när skörden slog fel, man åt barkbröd. Eller som Joe Hill sa "work and pray, live on hay". Eller som när vi under krigsåren kokade "kaffe" på cikoriarot. För länge sedan provade jag att baka bullar på trämjöl. Det blev väl ingen höjdare och det kändes lite konstigt i magen men de gick att äta. När jag nu tänker på dem för mer än fyrtio år sedan minns jag faktiskt tuggmotståndet som en intressant upplevelse. Att människan blivit en framgångsrik art beror på hennes förmåga att alltid finna alternativ. Genom att utbyta tankar och erfarenheter kan vi finna alternativ som vi kan använda som mål att sträva mot. Och om vi vet vad målen är kan vi skapa en ekonomi som hjälper oss att nå dem. Var finns målen??? ============================= Citat: Ursprungligen postat av Big Kahuna Att diskutera frågan utifrån nuvarande system av tillväxt är viktigt. Det råder inget tvivel om att vi har tillräckligt med energi för att äta. Däremot inte för att fortsätta utefter den exponentiella kurvan som definierar tillväxt. Frågan är då hur marknaden reagerar och vad som blir resultatet när man inser att det är dumt att låna ut pengar över 5, 10 eller 30 år. Konkurser och ökande arbetslöshet förstås. Fokus bör istället hamna på hur vi behåller de för samhället nödvändiga funktionerna som inte marknaden kan hantera. ____________________________________ Om jag förstått rätt menar du att vi måste komma tillrätta med den exponentiella befolkningsökningen. Paradoxalt nog tror jag att ökning av människans livslängd kommer att lösa det problemet Ökning av människans livslängd skulle visserligen öka Jordens befolkning men den ökningen är linjär, inte exponentiell. Och den ger en allt mindre del av befolkningen som är i reproduktiv ålder. Dessutom minskar behovet av att ha barn som kan ta över om man själv kan hänga med ett tag till. Redan nu lever vi så länge att våra barn hinner skaffa sig egna liv och tappa intresset för att ta över när det blir dags för det. Länder där medellivslängden är hög har lågt eller negativt födelseöverskott. Om den normala livslängden blir så där tre - fyra hundra år måste man nog fundera på ekonomiska stimulanser för att inte barnafödandet skall bli alltför lågt. =================================== Citat: Ursprungligen postat av JackBlack Och räknar vi in toriumcykeln så får vi en bränslecykel som är minst 160 gånger effektivare än dagens kärnkraftverk. Tyvärr har både den etablerade kärnkraftsindustrin och antikärnkraftslobbyn motverkat denna alternativa kärnkraftsteknik. Citat: Ursprungligen postat av JackBlack Tror du verkligen våra leder och organ skulle hänga med så länge? Den lilla höjning av medellivslängden som skett de senaste decennierna har inneburit att folk hinner drabbas av en mängd sjukdomar de sista åren innan de dör, tidigare så hann de bara få enstaka sjukdomar. _____________________________________ Solens väteförbränning är ännu "effektivare" än toriumcykeln. Men om toriumcykeln verkligen ger oss några fördelar skall vi naturligtvis använda den. Det är ju just det jag försöker säga, att vi har massor av outnyttjade möjligheter som vi kan ta till om det behövs. Kärnkraft bör naturligtvis på lika villkor tävla med andra alternativ men det finns ingen anledning att vi har ett kärnkraftprogram som får statligt stöd för att möjliggöra svenska kärnvapen. Det var ju det som en gång i tiden knäckte Marviken. Jag ser idag färre sjuka människor i min omgivning än jag gjorde som barn. Trots att jag och min omgivning nått en ålder som jag som barn såg som "urgammal". ================================= Citat: Ursprungligen postat av fowley Jag tänkte bidra med lite optimism, då det verkar vara en bristvara nuförtiden. Jag tror att människans anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom är vår största tillgång. När vi får brist på något hittar vi något annat alternativ som fungerar bättre. Trots all pessimism så bor de flesta i ett modernt i-land som kejsare och kungar gjorde för 500 år sen. Många länder ligger efter i utvecklingen men kommer också nå dessa nivåer så småningom. Det som är vår generations största nöt att knäcka kan nog vara världsekonomins uppbyggnad. Det är konstigt att samtidigt som produktiviteten ökar enormt kan folk fortfarande få det sämre. Ekonomin verkar ha blivit frikopplad från den reella produktionen på något sätt. Det verkar som att detta till syvende och sist är ett fördelningsproblem. När en lantbrukare kan göra samma jobb som det krävdes 100 man till för 100 år sen är det inte konstigt att det blir arbetsbrist. Även om det nästan tar emot att säga det så måste man nog införa någon slags medborgarlön; med dagens och kommande teknik är det inte alls troligt att det finns nödvändiga, välbetalda jobb till alla. Om inte folk har pengar att konsumera för så bryter cykeln ihop. Det kommer inte vara en rätt att ha ett arbete om 50 år, och vi kommer ha lärt oss att vara tacksamma för det! Allt snack om överbefolkning är bara skitsnack, empirin visar tydligt att barnafödandet minskar med ökande livslängd. Vårt mål måste vara att försöka höja u-landsbefolkningars levnadsstandard så fort som möjligt så att man inte behöver skaffa många barn för att ta hand om en när man blir gammal. I i-länder får kvinnor ca 2 barn (ibland färre), det vill säga man bidrar inte alls till en växande befolkning. Kolla upp lite klipp med Hans Rosling för intressant makrostatistik. Inom 50-100 år kommer vi snarare bli tvungna att ställa om till en värld där befolkningen inte ökar konstant. När det inte föds fler och fler unga för att ta hand om pensionärerna stöter vi på en ny utmaning, vilken vi måste ta itu med. Lösningen kommer, som alltid, vara att välkomna nya teknologiska framsteg med öppna armar. Jag är enormt tacksam över att få leva just i den här tidsperioden. Vår generation kommer få se lösningen på energifrågan (troligen när solenergin blir billig nog, eller av någon annan energikälla) och enorma framsteg inom sjukvård. Jag säger inte att det kommer gå spikrakt uppåt hela tiden, förändringar av den här magnituden kommer innebära stor turbulens, men alla domedagsscenarier har alltid haft, och kommer alltid ha fel. Mänsklighetens utveckling så här långt är en enorm framgång, även om man lätt blir vardagsblind och har svårt att se det. ______________________________ Visst lever vi i en fantastisk tid. Mycket har förändrats sedan jag spände hästen för trillan eller hjälpte till att skjuta gengasbilen uppför backen. Du har helt rätt i att vi måste fundera på hur vi skall få till en ekonomi som hjälper oss att lösa framtidens, inte gårdagens, problem. När en man med skördetröska på några timmar kan ta in den skörd som hela byn behövde dagar för att bärja, då är inte längre bristen på muskelarbete det allt överskuggande problemet. Vi har lärt oss allt mer om hur vi förverkligar våra ideer och kommit så långt att problemet förskjutits från förverkligandet till brist på ideer. Vi behöver en ekonomi som stimulerar nya ideer. Som inte bara ger oss möjlighet att köpa produkter som producerats på spekulation och utbjudits till försäljning utan också ger oss möjlighet att förverkliga våra egna ideer. Vi behöver en förmögenhetsekonomi som inte bara ger oss livets nödtorft utan också möjlighet att fullt ut utnyttja vår förmåga. Jag tror att vi måste börja med att göra oss av med föreställningen att vi måste ta något från varandra. De allra flesta vill leva i ett samhälle där alla har det bra och hjälps åt att skapa en ännu bättre framtid. Då gäller det att skapa en ekonomi som möjliggör detta. ==============================